Naturbloggen

I måndags begav sig Lars Hole och jag ut till Erstavik för att än en gång söka efter den rödhalsade svartbaggen(Neomida haemorrhoidalis, den har tydligen bytt släktnamn till Neomida från Oplocephala). Lasse hittade denna sällsynta skalbagge som bara lever i gamla fnösktickor för ca 30 år sedan i Erstavik och vi har undrat om den fortfarande finns kvar.  Vi gjorde några försök i somras men utan framgång. Så fick jag se på artportalen att man har hittat den vid Erstaviks kvarn, i fnöskticka på en björkhögstubbe vid kvarndammen. Vad roligt att den finns kvar tänkte jag men finns den också i de centrala delarna av Erstavik? Vi kände båda två att vi måste göra ett nytt försök och i måndags så tog vi Saltsjöbanan ut till Erstaviksbadets hållplats och passade då på att gå förbi kvarndammen för att kolla in lokalen där den var rapporterd ifrån. Det fanns bara en björkhögstubbe där så det var inte så svårt att lokalisera fyndplatsen, den hade också en fnöskticka som var skuren mitt itu så det var uppenbart att det var rätt ställe vi var på. Den står precis vid stigen ner mot Erstaviksbadet vid strandkanten på Dammsjön. Här har man ju gått hundratals gånger men aldrig att man kollade in den fnösktickan! Det var tvärtemot vad man kunde vänta sig inte särskilt gott om fnösktickor, eller björkar med för den delen, på lokalen. Vi gick vidare ner mot de centrala fälten och målet var björkhagarna vid f.d. Överby, eller "ladan" som området också kallas. Där finns det mängder med björkar med fnösktickor.

På vägen dit stannade vi till vid Erstaviksbadet och tittade på reliktbockens gnag som finns på flera gamla tallar i området. Det var också rapporterat på artportalen och också att det finns levande larver av den här. Vilket är intressant då gnagspåren kan ses lång tid efter det att "angreppen" upphört. Det låg en massa barkflagor på marken runt den tall som jag brukar visa på mina naturguidningar i Erstavik, så någon hade uppenbarligen varit där och letat efter larver och inte nöjt sig med att konstatera att det finns gnagspår av reliktbock. Under sensommaren ska man tydligen kunna skilja ut färska gnagspår på att de är mer ljusbruna i färgen än äldre gnagspår. Eller så får man lyssna efter det trummande ljud som framkallas av att de slår med ryggen mot barkflagan den sitter under. 

Det är nån som kastar kottar på mig sa Lasse när vi gick runt och letade reliktbockspår och faktiskt så kom den ena tallkotten efter den andra mot honom där han stod under några gamla pampiga tallar. När jag tittade upp i tallkronorna såg jag en grön, kanske domherrestor fågel, och jag förstod då at det var korsnäbbar som hade oförskämdheten att slänga kottar på oss! Det var ett litet gäng på 4-5 större korsnäbbar som kalasade på tallkottarna, både grönfärgade honor och vackert klarröda hanar. Den större korsnäbben har kraftigare näbb än den mindre och den föredrar också tallkottar framför grankottar. Alltid lika roligt att se korsnäbbar på närhåll, oftast ser man de i luften i små flockar men de är faktiskt rätt oskygga av sig.

Nåja, nu var det rödhalsad svartbagge vi var ute efter så efter att ha intagit fika vid Erstavikens strand i strålande solsken och någon minusgrad så gick vi ner till Erstaviksfälten. Det började också mulna på ordentligt och vi hade inte så mycket tid på oss innan det skulle bli för mörkt för att leta små baggar.

På väg mot f.d Överby passerade vi en stor åkerholme med en riktigt grov björkhögstubbe med massor med riktiga jättar till fnösktickor. Det måste vi kolla tyckte jag så vi gick dit och det såg rätt lovande ut. Såg direkt flera halvcentimeterstora hål på några av fnösktickorna vilket väl bara jättesvampmalen(signalart) kan göra. Lasse bröt loss en bit av en av de stora fnösktickorna, inte helt lätt för de var hårda, och började kolla efter baggar. Titta här sa han och där var en skalbagge med den typiska röda halsskölden som vår bagge ska ha. Jag tittade på den i luppen och såg att den var röd längst bak på täckvingarna, precis som vår bagge ska vara. Lasse tittade i luppen och såg också att den hade de karakteristiska små "hornen" precis som vår bagge ska ha! Då var det klart, det kan inte vara något annat än den rödhalsade svartbaggen! Vi fann två fullbildade skalbaggar och en hel del larver i de två tickor vi kollade. Riktigt roligt att hitta denna krävande art mitt i Erstavik!

Det mörknade och vi hann inte med björkhagarna vid Överby. Det får bli en annan gång.

Återkommer snart med mer om den rödhalsade svartbaggen och varför den är så interssant!