Naturbloggen

Nacka Naturskyddsförening ser med glädje på att ett reservatsförslag för Skuruparken presenteras.

Vi ställer oss bakom huvudlinjerna i syftet med reservatet och hur det ska tryggas. Däremot motsätter vi oss en kaféverksamhet. Skuruparkens natur- och upplevelsevärden är i sig så stora att det inte behöver "förstärkas" av ett kafé. Det människor söker i närnaturen är ofta lugn och ro, tystnad och orördhet. Ett kafé innebär också vissa biltransporter i Skuruparken. Vi vill att området blir helt bilfritt. Risken är att ett kafé bidrar till att försämra rekreations- och upplevelsevärden.

Vi stödjer föreskrifterna med undantag av:

A.11. Vi motsätter oss planerna på ett kafé, däremot ser vi gärna en badbrygga och informationscentra i någon form.

C 7. Vi accepterar ej medhavd grill. Bland annat är risken stor att den smutsiga och varma grillen lämnas kvar. Erfarenheterna från bland annat Stockholms skärgård förskräcker.

Vi ser med glädje att reservatsgränen sträcker sig fram till Tranvägen i väster. Förutom att det utgör en viktig buffertzon mot en nyckelbiotop möjliggör det ett återskapande av cascaderna.

Vi vill också att reservatet utökas norrut längs med stranden under den befintliga och en eventuell ny Skurubro.

Vad det gäller en eventuell ny Skurubro kräver vi att den utformas med största möjliga hänsynstagande till Skuruparkens natur- och upplevelsevärden. Detta kan bland annat göras genom att minimerar bullerstörning i parken med bullerskydd och tyst asfalt.

Vi vill påpeka att det är ett av de finaste ek-områdena som lämnas utanför reservatet.

Vid reservatsgränsen mot förskolan och båtklubben bör servitutbestämmelser införas för den omkringliggande marken så att framtida exploatering med t.ex. punkthus förhindras. En bebyggelse av marken söder om reservatet skulle inverka menligt på de ljuskrävande ekarna och därmed motverka syftet med naturreservatet.

Vi instämmer i de prioriterade värdena med följande tillägg. De stora naturvärdena är knutna till de gamla och grova ekarna och tallarna men om alla de arter som lever på och i dessa träd ska kunna fortleva i framtiden måste nästa generations gammelträd säkerställas. I Skuruparken finns många yngre och medelålders ekar och dessa är lika viktiga som gammelträden, detta är en mycket stor kvalitet i Skuruparken.

I detta kapitel och på flera andra ställen i reservatsförslaget förekommer benämningen "romantisk park". Varför inte kalla det för engelsk park, vilket det ju faktiskt var en gång? Det blir förvirrande att det ibland står romantisk park, ibland landskapspark, men aldrig engelsk park vilket är vad som avses. Ett mycket märkligt förfarande när det finns ett väl utarbetat dokument om det historiska landskapet som tydligt visar att vi har att göra med just en engelsk park.

Vi stödjer inriktningen med undantag av kaféverksamheten som vi tror riskerar försämra upplevelsevärdena av området.

Vi hade gärna sett att man tydligare kopplat ihop dagens landskap med den engelska parken och odlingslandskapet.

Vi tycker som tidigare angetts att det historiska landskapet tydligare ska kopplas till dagens landskap.

Avsnittet om stugbebyggelsen säger ingenting om dagens situation med stugorna, privatisering av mark och därmed begränsning av rörelsefriheten för besökare i parken.

Vi stödjer inriktningen i den föreslagna skötselplanen med undantag av kaféet.

Här vill vi också betona att även om naturvärdena i första hand är knutna till gamla ekar och tallar så har även den så kallade trivial-lövskogen sina värden. Den rödlistade mindre hackspetten är till exempel beroende av klen lövved, något som också påtalas i förslaget. Likaså är föryngring av ek mycket viktig och borde betonas mer. Det är av största vikt att gynna unga ekar som på sikt kan ta över när dagens gammelekar har dött.

På sid. 29 står under styckena "Ädellövlundar" och "Blandskog" att "död ved lämnas i möjligaste mån" samt "död ved bör lämnas så långt möjligt. Det tycker vi är en för svag formulering, istället borde det tydligt framgå att all död ved ska sparas.

Vi kan också upplysa om att den akut hotade saffranstickan växer på en ek i södra delen av område A2. Då det är en mycket exklusiv art som man bara påträffar i de allra finaste ek-områdena, understryker det verkligen vilka stora kvaliteter Skuruparken har. Så här säger Skogsstyrelsen om saffranstickan:

"samtliga värdträd och ekområden som hyser svampen bör ges högsta skyddsprioritet och vårdas med avsikt att bevara och återskapa jättekar".

Vi vill också framhålla att även gamla och grova tallar frihuggs där det behövs för att gynna reliktbocken och att fristående tallar gynnas för att trygga kontinuiteten av lämpliga livsmiljöer för den och andra insekter. Detta är mycket viktigt då "reliktbock-tallar" inte nyskapas i det svenska skogslandskapet längre i tillräcklig utsträckning(om alls).

Vi ser fram emot, kommer att bevaka samt vill också gärna delta i utformningen av de mer detaljerade planeringsåtgärderna som skall tas fram för reservatet. Vi har förståelse för att det krävs ytterligare detaljutredningar när det gäller målsättningen att återställa delar av landskapsparken och ser fram emot detta.

Någon form av återskapande av bäcken som en gång inrymde "cascaderna" vore intressant att utreda. Strömmande vattendrag har vi inte gott om idag och är, förutom att det är rofyllt, också mycket intressant för naturpedagogik.

Vi ser gärna att möjligheter till bete utreds som komplement till slåtter.

Vad det gäller informationsskyltarna anser vi det viktigt att ta upp såväl naturvärdena som den historiska landskapsanvändningen i ett sammanhang. Till exempel att man förklarar den historiska bakgrunden till att finns det stora ekar här, inte bara att de finns. Det vore också intressant om kommunen kunde fördjupa sådan kunskap, exempelvis i någon form av pedagogiskt material för skolor och förskolor.

För Nacka Naturskyddsförening

Ronny Fors v. ordf.