Ny signalart i Tollare
Var i Tollare igen för att fota och eventuellt göra något intressant fynd. Lasse Hole var med och vi letade framförallt efter roliga marksvampar i den örtrika granskogen med gräns- och trådticka. Men inga svampfynd gjordes. Lasse kan ju skalbaggar också och vi kollade i några fnösktickor efter den rödhalsade svartbaggen(Neomida haemorroidalis) men hittade inga. Däremot fann vi den betydligt vanligare vanlig svampsvartbagge(Bolitophagus reticulatus) samt små trädsvampbaggar. Jag finkammade marken efter svamp, och då framförallt taggsvampa, när Lasse ropade på mig. Det var något jag borde se så jag gick fram till honom och på undersidan på en björkticka satt en liten skalbagge. Den hade glänsande svartblå täckvingar, röd halssköld och var ca 4 mm lång. Ser man en sådan skalbagge på en björkticka är det med stor sannolikhet en blåvingad lövsvampbagge(Tetratoma fungorum), signalart som tidigare var rödlistad men som numera åtminstone har status som regionalt skyddsvärd. Alltid något!
Lasse tog med sig baggen i sitt glasrör för säker artbestämning hemma. Den var ganska trög, det var inte mer än kanske 5-6 plusgrader, men Lasse såg en indvid till som tydligen fick en väldig fart och sprang och gömde sig! Fick den syn på röret måntro? Den ville väl inte gå samma öde till mötes som sin kamrat!
Den blåvingade lövsvampbaggen är beroende av områden med mycket björktickor, alltså ännu en art som behöver död ved för sin överlevnad. Undersökningar har visat att den, som så många andra arter, föredrar solexponerade träd och alltså gynnas av bl.a. skogsbränder och andra störningar som skapar en mer luckig skog med gläntor och öppna ytor. Till skillnad från många andra trädsvamplevande arter så lever den inte hela sitt liv inne i tickorna eller i dess omedelbara närhet. Den rödhalsade svartbaggen t.ex. rör sig inte gärna långt från sin fnöskticka! Den blåvingade lövsvampbaggen lägger sina ägg i barken på björkstammar och det har visat sig(föga förvånande) att den föredrar bark med sprickor och oregelbundenheter i strukturen. Den gynnas alltså av gamla träd med skrovlig bark. När larven kläckts så kryper den till en färsk björkticka och börjar äta av den. När det är dags för förpuppning så kryper larven ner i marken och förpuppas där.
Måste nämna också att Lasse blev imponerad av naturen i Tollare. Av de fina ekhagarna, den gamla hällmarkstallskogen, Tollarebergets utsikt över Lännerstasundet och den imponerande gamla granskogen.