Harkrankar
Harkrankar är rätt lustiga djur tycker jag. Märkliga varelser med oproportionelig kroppsbyggnad och mer ben än vad de verkar kunna hålla reda på. Och inte kan de flyga ordentligt heller, virrar mest omkring tillsynes helt utan styrsel. Inte äter dem heller. Kanske suger de i sig lite nektar eller daggdroppar ibland. Larverna äter förståss. Många harkrankslarver lever i förna och fuktig jord men många också i gammal död ved. De flesta lever som saprofager, alltså att de bryter ned förmultnande växtmaterial, men några är rovdjur.
Utomjording?
En typisk storharkrank, familjen Tipulidae. Kanske en Tipula oleracea men det vågar jag verkligen inte svära på. Det fins ca 340 arter harkrankar i Sverige och de flesta är små som flugor och myggor. Harkrankar hör till tvåvingarna, samma ordning som flugor och myggor ingår. Det syns tydligt på bilderna att de är just tvåvingar. De bakre vingparet är ombildat till s.k. svängkolvar, som är balansorgan, och de har då bara två vingar. Nu verkar ju inte svängklvarna funka så bra för just harkrankarna, för någon vidare balans när de flyger har de ju knappast!
Och här parar de sig också. Hanen är den som hänger upp och ner. Man ser skillnad på hanar och honor på bakkroppsspetsen. Hanen har en platt bakkroppsspets medan honan är spetsig.
Alla harkrankar är inte gråbruna, det finns såna här härliga svartgula sorter också! Troligen en Nephrotoma pratensis. En art som flyger mest i juni-juli.
Här finns mer info och bilder på harkrankar(och en massa andra insekter).
Utomjording?
En typisk storharkrank, familjen Tipulidae. Kanske en Tipula oleracea men det vågar jag verkligen inte svära på. Det fins ca 340 arter harkrankar i Sverige och de flesta är små som flugor och myggor. Harkrankar hör till tvåvingarna, samma ordning som flugor och myggor ingår. Det syns tydligt på bilderna att de är just tvåvingar. De bakre vingparet är ombildat till s.k. svängkolvar, som är balansorgan, och de har då bara två vingar. Nu verkar ju inte svängklvarna funka så bra för just harkrankarna, för någon vidare balans när de flyger har de ju knappast!
Och här parar de sig också. Hanen är den som hänger upp och ner. Man ser skillnad på hanar och honor på bakkroppsspetsen. Hanen har en platt bakkroppsspets medan honan är spetsig.
Alla harkrankar är inte gråbruna, det finns såna här härliga svartgula sorter också! Troligen en Nephrotoma pratensis. En art som flyger mest i juni-juli.
Här finns mer info och bilder på harkrankar(och en massa andra insekter).
Kommentarer
Trackback