Kvarnholmsbron överklagad

Nu är Kvarnholmsbron överklagad till Länsstyrelsen. För de som vill läsa hela överklagandet lägger jag ut det här.

Överklagande av detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl, Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum, Nacka kommun.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka överklagar härmed antagen detaljplan för Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Beslut 2011-05-23 Kf § 141.

Föreningen yrkar att Länsstyrelsen upphäver Nacka kommuns beslut att anta detaljplanen. Detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och står i strid med miljöbalken och miljömålen och bör alltså därför underkännas av Länsstyrelsen. MKB:n lever dessutom inte upp till miljöbalkens krav på flera områden.

 

Vi anser att planen strider mot

  • 1§ 1kap. MB om att främja en långsiktigt hållbar utveckling och skydda värdefulla naturmiljöer.
  • 1 och 3§§ 3 kap. MB om de grundläggande hushållningsreglerna
  • 1 och 2 §§ 4 kap. MB om riksintresse för kust och skärgård
  • 3 § 5 kap. MB och 2 § 2 kap PBL om miljökvalitetsnormer
  • 12, och 16 §§ 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar
  • 13-18 §§ 7 kap. om strandskydd
  • 6 § 11 kap. om vattenverksamhet
  • 1-4 §§ 2 kap PBL om allmänna intressen
  • EU:s Art- och habitatdirektiv

Inledning

Naturskyddsföreningen i Nacka avvisar den föreslagna vägförbindelsen mellan Kvarnholmen och centrala Nacka.  Vi ifrågasätter behovet av en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum och menar att Kvarnholmen kan utvecklas utan denna vägförbindelse.

 

Planen innebär stora ingrepp i mycket känsliga naturmiljöer. Ryssbergen är ett unikt område med mycket höga naturvärden som saknar motsvarighet i Stockholmsområdet. Även värdefulla naturmiljöer på Kvarnholmen påverkas negativt om planen genomförs.

 

Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling, att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls, att tillförseln av koldioxid, kvävedioxid och andra skadliga ämnen ska minskas med stöd av fysisk planering (Översiktsplanen 2002).  Planen strider också mot de nationella och regionala miljömålen Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan samt mot riksintressena för kust och skärgård och kulturminnesvården Nacka – Norra Boo – Vaxholm - Oxdjupet  - Lindalssundet.

Ryssbergen är också angett som grönområde i översiktsplanen och föreslås där att få utökat strandskydd till 300m. I fördjupad översiktsplan Sickla (1999) rekommenderas att Ryssbergen (tillsammans med Svindersvik) utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön. 

 

Vi ifrågasätter också starkt den trafikutredning som ligger till grund för projektet. Märkligt nog beräknas en fördubbling av antalet invånare ge upphov till en tredubbel ökning av trafiken. Fyrstegsprincipen har inte följts och några alternativ till den nu föreslagna bilbron har inte utretts. Vår uppfattning är att projektet bör läggas ned och att Kvarnholmen istället planeras som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet likt många andra städer i Europa.

 

Vi vill också påpeka att behovsbeskrivningen och planunderlagen från Nacka kommun har ändrats under tiden för detaljplanens utformning. Både planens utbredning och förbindelsens dragning har ändrats. Från att ha varit en infrastruktur för räddningstjänst och kollektivtrafik till att det framhävs att förbindelsens är helt nödvändig för att Kvarnholmens exploatering ska genomföras. Från att ha innefattat anslutningar till väg 222, nya påfartsramper och heltäckande GC-vägar till att vara en lösning där befintliga underdimensionerade vägar används.

 

Av- och påfarten västerut finns inte med i den antagna detaljplanen eftersom Trafikverket inte accepterar att den planläggs innan deras förstudie och arbetsplan är klara. Detta innebär att man inte kan bedöma helheten i projektet och vilka konsekvenser det kan få, viket vi anser är mycket olyckligt. Det är ett stort problem att dela upp stora projekt i små delar och behandla varje del för sig.

 

Natur- och rekreationsvärden på Kvarnholmen och i Ryssbergen


Kvarnholmen

Kvarnholmen har enligt vår uppfattning mycket värdefulla tall- och ekmiljöer och enligt rapporten ”Biologisk mångfald i Nacka, underlagsrapport till grönstrukturplan för Nacka kommun”, uppfyller grönområdet på Kvarnholmen ”kvalitetskrav för skogligt objekt med naturvärde”. Vi anser att Kvarnholmens ekar bör ses som en viktig länk i ett regionalt spridningsamband för eklevande arter. Vi har funnit två rödlistade arter på Kvarnholmen, reliktbock och tallticka, samt signalarten piskbaronmossa. Den senare är enligt Skogstyrelsen en mycket bra signalart som "indikerar skog med lång kontinuitet och biotoper med höga naturvärden". Vidare att den " placeras i den övre halvan av en värdepyramid med mossor för naturvärdesbedömning av ädellövskog"

Vägen innebär ett stort ingrepp i naturområdet på Kvarnholmen vilket allvarligt försämrar tillgången till närnatur för de som ska bo på Kvarnholmen i framtiden. Även om en gång och cykelbana byggs över Svindersviken till Ryssbergen är grönområdet på Kvarnholmen viktigt som närnaturområde. Vi tycker att det är mycket olyckligt att försämra rekreationsmöjligheterna för de blivande Kvarnholmsborna genom att förstöra det enda grönområdet på Kvarnholmen.


Ryssbergen

 

Ryssbergen har unika natur- och upplevelsevärden.  I Ryssbergen kan man uppleva orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar. Ryssbergens unika karaktär av gammal tallurskog beskrivs av Skogsstyrelsen som ett ”Tyresta nationalpark i miniatyr” och större delen av området är klassad som nyckelbiotop.  Flera tallar har en omkrets på omkring 2 meter och vissa t.o.m. 3 meter och många av träden är 300-400 år gamla, vissa tallar säkerligen ca 500 år gamla.

 

I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved. Förmodligen har skogsbruk aldrig bedrivits i området och ingen vedtäkt skett under större delen av 1900-talet.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Området är så pass litet att ytterligare fragmentisering av skogen hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark. 

 

Det står klart att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse.I rapporten "Detaljerad naturvärdesinventering av Ryssbergen" av Pro Natura, bil. 1, kan man under slutsatserna läsa att ”bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå. Vidare står att om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge”. Skogsstyrelsen gör bedömningen att ”områdets naturstatus är i kvalitet med Tyresta Nationalpark och mycket skyddsvärt,” Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, bil.2.

 

MKB:n visar tydligt att vägbygget innebär mycket negativa konsekvenser för naturen på Ryssbergen. I det nu antagna planförslaget är ingreppen till och med större än tidigare. Istället för att borra sig in i berget vid den norra tunnelmynningen ska ett schakt sprängas upp i berget. Detta schakt ska sedan, efter att en betongtunnel byggts, fyllas igen med sprängsten och jord.  Enligt MKB:n ska naturmiljön återställas, något som vi menar är en omöjlighet. En sådan miljö med flerhundraåriga träd kan inte återställas. Även det föreslagna rökgasschaktet är ett nytt inslag i detaljplanen jämfört med tidigare och kan påverka en lokal för en rödlistad skalbaggsart (barrpraktbagge) negativt.

 

Våra invändningar ang. detaljplanen för Kvarnholmsförbindelsen


Planen strider mot miljöbalkens portalparagraf och de grundläggande hushållningsreglerna samt plan och bygglagens regler om allmänna intressen


Föreningen menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att  ”värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.”  Föreningen anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. Att gå in och anlägga en bro/vägtunnel i ett så unikt område som Ryssbergen kan knappast kallas för god hushållning. I den känsliga miljön är det ett stort ingrepp som negativt påverkar områdets mycket höga naturvärden. Även rekreationsvärdena blir allvarligt störda om bron byggs då ett av de stora värdena i Ryssbergen är att det är ett tyst område utan vägbuller. Sådana områden är mycket ovanliga i Stockholmsområdet och just därför mycket viktiga som rekreationsområden.

Nacka kommun hävdar att bron måste byggas om man ska kunna exploatera Kvarnholmen men det finns inga utredningar som styrker det påståendet. Det konstateras bara utan att några utredningar kan visa att det skulle vara så. Det finns en önskan från Nacka kommun att knyta samman Kvarnholmen med centrala Nacka men det är inte detsamma som att bron är helt nödvändig för exploateringen av Kvarnholmen som det påstås. Vi menar att natur- och rekreationsvärdena måste ha företräde i detta fall. Vi anser att planen även står i strid med 1-4 §§ PBL om allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av ny bebyggelse. Med tanke på områdets unika naturvärden samt att projektet innebär att mer vägtrafik genereras anser vi inte att natur- och kulturvärden beaktats(2§ 2 kap.), att marken är lämplig för ändamålet(3§ 2 kap.), eller att hänsyn tagits till god trafikmiljö och naturområden(4§ 2kap.)


Planen strider mot riksintresse kust och skärgård


Inom planområdet gäller riksintresse kust och skärgård. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att ”exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt
2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.”

Vi ser det som uppenbart att områdets naturvärden påverkas negativt om vägförbindelsen byggs.

 

I 2 § 4 kap. MB sägs att” främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.”

Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen. Vi kan inte heller se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet. Med hänvisning till de dokumenterat mycket höga naturvärdena strider vägförbindelsen mot riksintresse kust och skärgård.


Miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig


Planen anses ha en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken har upprättats. Vi menar dock att den är bristfällig och inte lever upp till miljöbalkens krav.


Undermålig alternativbeskrivning


Enligt 12§ 6 kap. MB ska ”Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas”. I Naturvårdsverkets ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program” kan man läsa att ” identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)”. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”. 

Att bara beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt miljöbalken 6 kap 12§.

Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga just för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

I ovan nämnda handbok varnas för att definiera syftet så att bara ett alternativ är möjligt. Men det är precis det man gjort i detta fall. Man har sagt att syftet med detaljplanen är att ”skapa en bättre trafikinfrastruktur för nordvästra Nacka genom en direkt förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum”. Det gjorde att bara två av de tre föreslagna vägsträckningarna i programförslaget uppfyllde syftet. Andra tänkbara lösningar som förstärkt busstrafik, sjöbussar, spårtrafik och mobility managment har inte beaktats.

 

Kvarnholmsförbindelsen kommer att leda genomfartstrafik genom den nya stadsdelen på Kvarnholmen vilket bl.a. leder till ökade bullernivåer där.

 

För att skapa ett hållbart transportsystem måste vi lämna ”predict and provide”-tänket och istället planera för minskat transportbehov.

 

Vi anser att den s.k. fyrstegsprincipen ( prop.2003-04:95) bör tillämpas vid all planering av vägbyggen, dvs att man i första hand ska överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga övervägs om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare och därefter begränsade ombyggnadsåtgärder. Först som en sista utväg ska man pröva om det är nödvändigt med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.


Klimatfrågan inte seriöst behandlad


Klimatfrågan är inte seriöst behandlad i MKB:n. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen. Inom överskådlig tid är fossila bränslen att räkna med som det huvudsakliga drivmedlet. Alla drivmedel har sina miljöproblem och ett hållbart transportsystem innebär en kraftig minskning av biltrafiken till förmån för gång/cykel och kollektivtrafik samt ökad närhet till service. Transportarbetet måste minska för att miljömålen ska kunna uppnås. Att bara öka mobiliteten genom fler vägar leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Koldioxidutsläppen från trafiken i Nacka har ökat med 30% mellan 1996 – 2005, från 69 000 ton till 90 000 ton. Ett genomförande av Kvarnholmsförbindelsen försvårar att miljömålen uppnås och vi vill påpeka att man i RUFS 2010 har ett mål om att minska klimatutsläppen från vägtrafiken med 30 % till 2030. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt.

Att så rapsodiskt behandla vägförbindelsens påverkan på klimatet kan inte vara förenligt med miljöbalkens krav att ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,” 12 § 6 kap. punkt 5.


Art och habitatdirektivet


Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper. Skogen i Ryssbergen hör till naturtypen ”västlig taiga” som är en prioriterad naturtyp av EU.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Ingreppen i Ryssbergen innebär att målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus försvåras.


Felaktigt upphävande av strandskydd


Sett till de extremt höga naturvärdena i Ryssbergen och att det ingår i område för riksintresse kust och skärgård kan inte bron anses utgöra ett tillräckligt stort angeläget allmänt intresse för att upphäva strandskyddet.

 

Påverkan under byggskedet inte tillräckligt redovisat


Påverkan under byggskedet är mycket bristfälligt redovisat. Stora maskiner måste köras genom den känsliga miljön. Vi har sett vilka spår som provborrningarna gav upphov till. Dessa spår är fortfarande efter ca två år tydliga och flera småträd sågades ner. Det talas om att lägga ut mattor som maskinerna ska köras på men det är inte en garanti för att det inte blir några skador på mark och vegetation. En så känslig och orörd miljö som Ryssbergen bör inte utsättas för sådana risker. Att leda byggtrafiken genom Vikdalen på en villagata utan trottoarer är uppenbart olämpligt. I området finns både dagis och lekpark. Påverkan på omkringliggande bostadsområden nämns inte i MKB:n trots att sprängningar i berg ska ske i Vikdalens absoluta närhet.

 

Särskild sammanställning saknas

 

Enligt 16§ 6 kap. MB ska en särskild sammanställning göras som ska visa ”hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet, hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.”

Vidare står att ”sammanställningen och planen eller programmet skall göras tillgängliga för dem med vilka samråd skett.” Med göras tillhänglig menas att information åtminstone bör finnas på myndighetens eller kommunens webbplats och anslagstavla (prop. 2003/04:116 s. 68). Någon särskild sammanställning har inte skickats till samrådsinstanserna och finns inte heller på Nacka kommuns hemsida.


Miljökvalitetsnormer


Enligt miljöbalken 3 § 5 kap. ska kommuner iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. I plan- och bygglagens 1 § 2 kap. står följande ”Enlig miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning.”

Och i PBL 2 § 2 kap ”Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm

enligt 5 kap miljöbalken överträds.”

 

I rapporten Miljökvalitetsnormer för luft, en vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet, Länsstyrelsen i Stockholms län mars 2005, sägs följande om tillämpning av lagstiftningen och om att iakttaga en miljökvalitetsnorm.

”I 5 kap 3§ miljöbalken framgår att: Vid planering och planläggning skall kommuner och

myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. I propositionen till miljöbalken definieras ”iaktta” på följande sätt: ”Detta innebär att planering och planläggning skall göras på ett sådant sätt att möjligheterna att uppfylla normerna underlättas”. Med planering och planläggning avses detsamma som i PBL. I översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser ska det framgå hur MKN kan uppfyllas". I begreppet iaktta torde ligga en öppning till ett helhetstänkande, så att bedömningen

också kan inbegripa en sammantagen bedömning av planens effekter på luftföroreningshalter

genom att planläggningen sätts in i ett större geografiskt eller tidsmässigt sammanhang.”

 

Kvarnholmsbron är ett trafikalstrande projekt som kommer att bidra till att miljökvalitetsnormen för PM10 överskrids. I MKB:n sägs att planen har liten påverkan på människors exponering för inandningsbara partiklar. Visst kan man hävda att planen har en liten påverkan på den allmänna trafikökningen men det kan man också säga om alla andra planer i Nacka och Värmdö. Varje plan i sig innebär oftast en liten ökning men den totala påverkan av planerna blir just den stora trafikökning som innebär att miljökvalitetsnormerna överskrids. Det är tyvärr sällan som miljöpåverkan från en detaljplan sätts i ett större sammanhang med andra planer och över längre tid. Vi anser att Kvarnholmsförbindelsen bidrar till den allmänna trafikökningen och att miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids.


Vattenverksamhet


Som nämns i MKB:n kan byggandet av tunneln påverka de lokala grundvattenmagasinen som riskerar att dräneras och att påverkan även kan fortsätta efter byggskedet. Detta kan påverka växtligheten i dessa områden negativt. Även om man försöker täta sprickorna kan det inte garanteras att ingen negativ påverkan kommer att ske. Att ta sådana risker med ett område med så höga naturvärden finner vi oacceptabelt och i strid med 6§ 11 kap MB. Där står att ”en vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den”.


Länsstyrelsen brister i sitt ansvar


Under programsamrådet förordade Länsstyrelsen alternativ C som innebar att vägen dras i en tunnel som kommer upp i Nacka strand. Detta för att minimera intrånget i Ryssbergen. Vi ansåg redan då att Länsstyrelsen borde ha förordat ett nollalternativ och istället initierat ett naturreservatsförordnande för Ryssbergen. Ryssbergen bedöms ha regionalt värde både av Skogsstyrelsen och av Pro Natura, se bilagor 1 och 2. Skogsstyrelsen jämför värdena med Tyresta nationalpark och talar om extremt höga naturvärden. I Pro Naturas rapport kan man läsa ”Med hänsyn till de särskilt höga naturvärden i området vore en vägsträckning genom de mest värdefulla delarna av Ryssbergen mycket olämplig. Även om en tunnel anläggs som föreslagits i den brantaste delen för att minimera ingreppet i terrängen påverkas en betydande del i ett av de kärnområden som här pekats ut. Den föreslagna sträckningen måste ställas mot alternativa sträckningar där inte de centrala delarna av Ryssbergen berörs. Andra möjliga förbindelser mellan Sicklaön och Kvarnholmen bör också utredas”. Som vi påpekat tidigare har några sådana utredningar inte gjorts varken i programarbetet för Kvarnholmen eller för Kvarnholmsförbindelsen.

I rapporten kan man under slutsatserna läsa att ”bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå.” Vidare står att ”om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge.”

Det är anmärkningsvärt att Länsstyrelsen accepterar vägförbindelsen då så stora regionala värden står på spel. Under samrådet hade Länsstyrelsen synpunkter på att bron skulle innebära bullerstörning av Ryssbergen. I utställningen har bron kompletterats med bullerskärmar vilket skulle dämpa bullerstörningen något men Ryssbergen skulle trots det upphöra att vara ett tyst område. I MKB:n konstateras fortfarande att ”bullret påverkar det rörliga friluftslivet och tysta områden”.

Märkligt nog hade Länsstyrelsen under utställningen inga synpunkter på planen och lämnade den utan åtgärd. Trots att bullerproblemen inte är lösta och trots att ingreppet i Ryssbergen är större än tidigare i och med det stora schakt man ska spränga upp mitt i en värdekärna av gammal tallskog. Vi finner det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen inte hade några synpunkter på detta.


Detaljplanen bör upphävas


Ovanstånde är, enligt Naturskyddsföreningen i Nacka, skäl för att upphäva detaljplanen.

 

Ronny Fors

Ordförande

Naturskyddsförening i Nacka


Kommentarer
Postat av: madeleine

Hej!

vill komma i kontakt med Ronny Fors!

2011-08-25 @ 10:36:12
Postat av: Oscar Stål

Hej! Jag arbetar med an artikel som handlar om ett vrak kommunen has hittat där bron ska byggas. De har bestämt att vraket saknar fornminnesstatus och därmed behöver de inte ta hänsyn till det när de ska bygga bron. Jag skulle väldigt gärna ha dina synpunkter på det här. Mitt telefonnummer är 070-747 59 59 och min deadline är senast i morgon vid lunch. Skicka gärna ditt nummer och någon tid som skulle passa att jag ringde om det passar dig bättre.



Mvh



Oscar

2011-11-17 @ 10:40:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback