Naturbloggen

Strömstareskådningen med Nacka Biologiska Förening blev en lyckad tillställning! Synd bara att inte fler kunde komma, nu blev det fler strömstarar(6 st) än deltagare(2 st). Det var en strålande vacker vinterdag, ca 15 minusgrader och nästan vindstilla. Under den korta promenaden från busshållplatsen så kvittrade och sjöng grönfinkar, talgoxar och blåmesar. Väl framme vid Nyforsen hörde man inte så mycket ljud längre då bruset från forsen överröstade det mesta. 
 

Skådare spanar efter strömstare.


Vi såg omedelbart strömstarar, det är inte direkt en svårskådad fågel vid Nyfors. Strömstaren är en fågel med flera specialanpassningar till den rätt extrema nisch den intagit. Ingen annan tätting kan t.ex. dyka och simma som strömstaren. Den har klor som kan greppa blöta och hala stenar, en hög hemoglobinhalt i blodet för att kunna vara under vattnet länge(upp till en halv minut), den kan anpassa ögonen för att fokusera bättre under vattnet, har en speciell blinkhinna som också underlättar seendet under vattnet, har en specialanpassad fjäderdräkt och stor gumpkörtel som utsöndrar ett vattenavstötande sekret som den smörjer in fjäderdräkten med, den kan stänga igen näsborrarna när den är i vattnet, korta vingar och kraftiga vingmuskler gör att den kan paddla sig fram i vattnet. Det är verkligen en specialdesignad liten tätting. 



Strömstarens fjäderdräkt är inte tätare än hos andra fåglar, däremot har de mer dun och en mer utbredd fjäderbeklädning. Fjädrarna hos en fågel sitter inte jämnt fördelade över kroppen utan växer ut fläckvis i s.k. fjädertrakter, som kallas pterylae, och mellan dessa områden är det fjäderlöst, s.k. apterylae. Strömstaren har fjädrar över hela kroppen och dessutom mer dun på huvud och vingar än andra fåglar. Rygg och bröstdunet har också en mer komplex struktur än hos andra fåglar. Jämfört med koltrasten så har strömstaren ungefär dubbelt så många dun och konturfjädrar. 


        
         Albysjön alldeles uppströms Nyfors.





Strömstararna utgör en egen familj, Cinclidae, som består av 5 arter och 14 underarter. I Sverige har den en utbredning med tyngdpunkt i de västra och norra delarna av landet. Eftersom den är beroende av vattendrag med god vattenföring är den betydligt ovanligare som häckfågel i de nederbördsfattigare sydöstra delarna av landet. Där är strömstaren framförallt en vinterfågel.


Efter Nyfors gick vi till Gammelströmmen som även den brukar hysa strömstarar.


Och visst fanns det strömstare även vid Gammelströmmen. De lever till stor del av olika insekter och insektslarver som finns i rinnande vatten men de tar även insekter på land. Små fiskar och andra vattendjur ingår också i dieten. Vad strömstaren på bilden fått tag på är jag osäker på, kan det vara en s.k. husmask(nattsländelarv som bygger ett skal av växtdelar och stenar)? Kan de bli så stora?


Gammelströmmen bjöd även på denna sångsvan som efter en stund fick sällskap av ytterligare fem artfränder.



En sista bild på strömstaren! Visst är det en fågel man aldrig ser sig mätt på?