En långhorning och en bladbagge
Stötte på två fina skalbaggar häromdagen. På en aspstam satt en stor svartgul bagge med långa antenner. En långhorning förstås och med den vackra teckningen på täckvingarna kan det väl bara vara fyrbandad blombock(Leptura quadrifasciata) tänkte jag. Och efter att ha kollat hemma i Nationalnyckeln så stämde mina aningar. Det är en av våra vanligaste långhorningar och oftast ser man den sittande i vita blommor som hundkäx och älggräs. Men den här kröp alltså omkring på en aspstam en kort stund innan den flög iväg.
Fyrbandad blombock
Hanen har längre antenner än honan, de når till täckvingarnas spets hos hanen medans honans når till lite bakom mitten av täckvingarna, kan man läsa i Nationalnyckeln. Troligen en hona som jag såg m.a.o. Kanske letade hon efter en lämplig plats att lägga sina ägg på. Den känner efter med antennerna om det är ett bra ställe att lägga äggen på. Hon kanske kände efter om det var ett bra ställe att lägga sina ägg på men märkte snabbt att det inte alls var lämpligt. Antennerna är täckta med känsliga små borst som kan känna av olika dofter och som används för att hitta föda, partner och äggläggninsplatser. Larven lever i lövträdsved som ska vara vitrötad och ganska mjuk och fuktig. Larvutvecklingen tar 3-4 år innan förpuppningen sker i juni.
När blombocken flög iväg så damp en lite röd bagge ned framför mig och landade i gräset. Jag hade redan kameran uppe så det var bara att trotsa gräspollenallergin och dyka ned själv för att se vad det var för något och förhoppningsvis få några bra bilder. Den var centimeterstor med "bullig" röd bakkropp. Eftersom jag stod under en asp så är det väl aspglansbagge tänkte jag och efter att ha kollat hemma i böckerna så var det ett riktigt antagande. Är inte så bra på skalbaggar men man lär sig. Aspglansbaggen hör till bladbaggarna som alla har välvd bakkropp, eller snarare välvda täckvingar, och ofta starka metallglänsande färger. Påminner en del om nyckelpigor men ingen bladbagge har prickar, vad jag vet i alla fall.
Aspglansbagge(Chrysomela populi)
Precis som nyckelpigor är bladbaggar väldigt trevliga små insekter som gör ett "snällt" intryck. Även om man inte gillar insekter(eller rent av avskyr de små krypen) så kan man väl inte tycka illa om en sån här förtjusande liten bagge! Jag följde den en stund i gräset och jag kan konstatera att det inte är lätt för en liten bagge att ta sig fram här i världen, en liten sten kan vara ett nästan oöverkomligt hinder och det är inte lätt med grässtråna heller. Man kan lätt tappa fotfästet, tur då att man har sex fötter som man kan klamra sig fast med.
Bladbaggarnas larver lever av olika blad och aspglansbaggen då förstås på asp(även sälg).
Apropå asp så såg jag en aspfjäril också. Det är en stor och praktfull fjäril med en kort flygtid som varar från midsommar och några veckor framåt så det gäller att passa på nu om man vill se en. Har skrivit om den tidigare här.
Fyrbandad blombock
Hanen har längre antenner än honan, de når till täckvingarnas spets hos hanen medans honans når till lite bakom mitten av täckvingarna, kan man läsa i Nationalnyckeln. Troligen en hona som jag såg m.a.o. Kanske letade hon efter en lämplig plats att lägga sina ägg på. Den känner efter med antennerna om det är ett bra ställe att lägga äggen på. Hon kanske kände efter om det var ett bra ställe att lägga sina ägg på men märkte snabbt att det inte alls var lämpligt. Antennerna är täckta med känsliga små borst som kan känna av olika dofter och som används för att hitta föda, partner och äggläggninsplatser. Larven lever i lövträdsved som ska vara vitrötad och ganska mjuk och fuktig. Larvutvecklingen tar 3-4 år innan förpuppningen sker i juni.
När blombocken flög iväg så damp en lite röd bagge ned framför mig och landade i gräset. Jag hade redan kameran uppe så det var bara att trotsa gräspollenallergin och dyka ned själv för att se vad det var för något och förhoppningsvis få några bra bilder. Den var centimeterstor med "bullig" röd bakkropp. Eftersom jag stod under en asp så är det väl aspglansbagge tänkte jag och efter att ha kollat hemma i böckerna så var det ett riktigt antagande. Är inte så bra på skalbaggar men man lär sig. Aspglansbaggen hör till bladbaggarna som alla har välvd bakkropp, eller snarare välvda täckvingar, och ofta starka metallglänsande färger. Påminner en del om nyckelpigor men ingen bladbagge har prickar, vad jag vet i alla fall.
Aspglansbagge(Chrysomela populi)
Precis som nyckelpigor är bladbaggar väldigt trevliga små insekter som gör ett "snällt" intryck. Även om man inte gillar insekter(eller rent av avskyr de små krypen) så kan man väl inte tycka illa om en sån här förtjusande liten bagge! Jag följde den en stund i gräset och jag kan konstatera att det inte är lätt för en liten bagge att ta sig fram här i världen, en liten sten kan vara ett nästan oöverkomligt hinder och det är inte lätt med grässtråna heller. Man kan lätt tappa fotfästet, tur då att man har sex fötter som man kan klamra sig fast med.
Bladbaggarnas larver lever av olika blad och aspglansbaggen då förstås på asp(även sälg).
Apropå asp så såg jag en aspfjäril också. Det är en stor och praktfull fjäril med en kort flygtid som varar från midsommar och några veckor framåt så det gäller att passa på nu om man vill se en. Har skrivit om den tidigare här.
Kommentarer
Trackback