Yttrande över förslag till detaljplan för Tollareängen i Boo, Nacka kommun.

·         Detaljplanen strider mot översiktsplanen och länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen

·         Ängen utgör en viktig miljö för flera av de rödlistade och regionalt skyddsvärda insekter som förekommer i Tollares ekhagar och skogar samt hyser åtminstone en rödlistad fjärilsart(sexfläckig bastardsvärmare)

·         Ängen är ett mycket viktigt rekreationsområde för de närboende och skolor/förskolor.

·         Ängens värden, både för natur och rekreation, kommer att påverkas mycket negativt om planen genomförs.

·         Detaljplanen är inte satt i sitt sammanhang med de andra planerna i Tollare

·         Miljöredovisningen belyser inte på ett adekvat sätt konsekvenserna av planförslaget

·          


Allmänt

Nacka Naturskyddsförening vill i första hand att detaljplanen inte genomförs och att området införlivas i Tollare naturreservat, i andra hand att den omarbetas så att en större del av ängen kan lämnas obebyggd.

Vi anser inte att Sockenvägen ska bli en ”stadsgata” med hus längs med vägen. Det har tidigare uttryckts att detta är för att öka tryggheten, ett argument vi finner löjeväckande och något som de boende i området avfärdar bestämt.

Samhället måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Ett led i en sådan planering, och i strävan att minska bilinnehavet, är att sänka parkeringstalen.

Biltrafiken är oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. I detta fall skulle man kunna pröva att minska antalet parkeringar och vägar i planområdet så att en mindre markyta behöver tas i anspråk.

 
Översiktsplanen och länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen


I Nackas översiktsplan från 2002 är planområdet markerat som naturområde och föreslås ingå i naturreservat Tollare. Detaljplaner får inte gå emot vad kommunen redovisat i översiktsplanen, utan att motivera skälen till varför man går emot. Någon sådan motivering finns inte angiven i handlingarna.


Tollareområdet finns dessutom med i Länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen. Där redovisas  områden med tätortsnära natur som bör skyddas som naturreservat. Stora delar av den planerade bebyggelsen i Tollareområdet ligger inom det område som både i kommunens översiktsplan är grönområde och i Länsstyrelsens program föreslås som reservat – till dessa delar hör hela området för detaljplan Tollareängen.


Naturvärden

I Naturvärdesinventering Tollare(Tomas Fasth, Pro Natura) har större delen av Tollareängen klassats som naturvärdesklass 4, måttliga naturvärden, på en 4-gradig skala där 1 är högsta naturvärde. Den västligaste delen av ängen är bedömd som naturvärdesklass 3, utvecklingsmark och beskrivs som bryn på våt mark bestående av vide.


Längs med den norra kanten av ängen förekommer brynvegetation med taggbuskar och bärande träd. Bryn är alltid viktiga miljöer för en mängd djur- och växter. I naturvärdesinventeringen står att  ”Om gräsvegetationen slås/bränns av och vegetationen tas bort kan på sikt artrikedomen i grässvålen öka och dess värde för pollenbesökande steklar och skalbaggar öka i motsvarande grad. Av samma anledning bör brynvegetation tillåtas utvecklas och breda ut sig där bryn saknas. Buskage ute på gräsmarken är bra barnkammare för blivande efterträdare till ekarna.” Av detta framgår att även om området klassats inom de två lägsta naturvärdeklasserna så finns det naturvärden som kan utvecklas ytterligare med rätt skötsel. Vi vill här framförallt lyfta fram ängens betydelse för pollen- och nektarätande insekter.


Skogen norr och väster om den föreslagna bebyggelsen är klassad som naturvärde av Skogsstyrelsen. I naturvärdesinventeringen har skogen bedömts som klass 2, värdekärna.


I planområdets sydöstra del ingår en del av en nyckelbiotop. Området är i naturvärdesinventeringen klassat som högsta naturvärde, klass 1, värdekärna av nyckelbiotopklass. Det området bedöms i naturvärdesinventeringen ”utgöra centrum av eklandskapet kring Tollare och bör utgöra det blivande naturreservatets viktigaste värdekärna.


Tollareängen hyser några rödlistade och regionalt skyddsvärda arter/signalarter. Sommaren 2008 har vi observerat den rödlistade fjärilen sexfläckig bastardsvärmare(Zygaena filipendula) och 2009 sågs flera exemplar av ädelguldbagge(Gnorimus nobilis). Båda arterna är klassade som missgynnade, hotkategori 4. Ädelguldbaggen lever som larv i de mulmrika håligheterna i gamla ekar medan den som fullbildad skalbagge behöver blommor eftersom den lever på pollen. Den föredrar fläderblommor och älggräs. Detta gör att ingreppen i brynen och på Tollareängen kan försämra dess livsbetingelser i Tollare. Det är också många andra arter som behöver blomrika marker och bryn för sin överlevnad.


Under sommaren 2008 sågs också signalarten myskbock på Tollareängen och dess larvgångar kan ses på sälgar i området. Även den äter pollen och behöver blomrika marker, förutom gamla sälgar, för sin överlevnad. Sommaren 2009 observerades också bålgeting(Vespa crabro) som tidigare var rödlistad och nu ska betraktas som regionalt skyddsvärd.


Vi har också observerat att Tollareängen har ett rikt insektsliv med bl.a. vildbin. Vi kan dock inte säga vilken eller vilka arter men det går generellt väldigt dåligt för vildbinen bl.a. eftersom det öppna landskapet växer igen.


Dessa arter är dock mycket svåra, för att inte säga helt omöjliga, att observera annat än under sommartid. Naturvärdesinventeringen gjordes mellan november och februari 2007-8. Inte undra på att inga hotklassade arter påträffades på Tollareängen!


Rödlistade arter samt signalarter är inrapporterade på artdatabankens småkrypsportal.


Det är inte bara insekter som behöver både skog och äng under sin livscykel, även fåglar och andra djur är beroende av flera olika naturtyper om de ska kunna överleva. I Tollare förekommer t.ex. kattuggla som har sina bon i hålekar men behöver också ängsmark för att jaga smågnagare.


Med tanke på att den lilla ängsmark som blir kvar kommer att utsättas för ett stort tryck, från inte bara de som idag utnyttjar ängen utan också de framtida invånarna i Tollare, så kommer inte ängen att kunna upprätthålla sina biologiska värden. Till detta ska också tilläggas att en hundrastgård planeras på Tollareängen vilket ytterligare krymper arealen ängsmark.


Miljöredovisning


Landskapsbild


I miljöredovisningen sägs att förslaget inte bedöms påverka landskapbilden negativt eftersom husen inte sticker upp över skogen på höjden norr om föreslagen bebyggelse. Vår uppfattning är att landskapsbilden påverkas betydligt och då framförallt från Sockenvägen. Detta visas också tydligt på sid. 7 i gestaltningsprogrammet. Där man idag har utsikt över ängs- och buskmarker så kommer man istället att se hus. Påverkan på landskapsbilden borde redovisas mer utförligt.


Natur


Vi tycker att det är bra att intressant natur på kvartersmark ska skyddas genom en skarp och tydlig bestämmelse om att mark och vegetation ska bevaras inom dessa områden, även om vi helst inte ser någon bebyggelse alls på Tollareängen.


Det sägs att några hotklassade växter eller djur inte finns i området enligt naturreservatsutredningen. Detta är inte så konstigt då den utfördes under nov-feb 2007-8. Detta faktum borde rimligen ha nämnts i miljöredovisningen. Se ovan om vilka arter som vi har observerat på Tollareängen.


Det sägs också att natur av naturvärdesklass 3 säkerställs som allmän plats ”natur” i planförslaget. Detta är helt felaktigt. Det område som har naturvärdesklass 3 är den västligaste delen av Tollareängen. Den blir helt exploaterad enligt planförslaget. Vidare kan man läsa att ”dessa områden ingår även i det av kommunen beslutade naturreservat Tollare”. Detta är också felaktigt.


Vi ställer oss mycket frågande till hur sådana felaktigheter kan förekomma i en miljöredovisning. Vi får tyvärr känslan av att korrekta, utförliga och väl underbyggda miljöredovisningar inte är något som Nacka kommun prioriterar.


Att en nyckelbiotop skär in i planområdets sydöstra del är inget som nämns i miljöredovisningen. Även om det området föreslås som naturmark i planen där vegetationen ska sparas bör det ändå redovisas att bebyggelse planeras alldeles intill en nyckelbiotop. Vi menar också att bebyggelsen kan skada värdena även om man inte går in i själva nyckelbiotopen. Ekarna behöver mycket utrymme för både kronor och rötter samt solbelysta stammar så omkringliggande hus kan påtagligt försämra värdena i ett sådant område. Om den föreslagna förskolan skadar nyckelbiotopen eller inte kan vi inte med säkerhet säga men vi anser att man bör undvika bebyggelse alldels intill nyckelbiotoper.


Den föreslagna bebyggelsen tar ungefär halva ängen i anspråk. Den kvarvarande ängsmarken riskerar att slitas och utsättas för störningar när en mindre areal ska utgöra rekreationsområde för en kraftig ökande befolkning i närområdet.


Rekreation


Här kan man läsa att en ”mindre allmäntillgänglig bollplan finns strax söder om Sockenvägen”. Detta är korrekt i dagsläget men det nämns ingenting om att det området föreslås bebyggas i senare etapper av Tollareexploateringen. Detta är tyvärr typiskt för miljöredovisningarna i Tollare. De olika delplanerna sätts inte i samband med varandra och den totala påverkan på natur- och miljö liksom rekreationsmöjligheter redovisas inte.


Det sägs att det finns goda förutsättningar för närrekreation/promenader i området och att en utbyggnads innebär en viss negativ påverkan på rekreationsstråk i Tollare. Vi håller med om det sistnämnda men vi anser att planförslaget medför en stor negativ påverkan på rekreationsmöjligheter för de omkringboende. I planbeskrivningen står att ”området används idag för promenader och rekreation”. Vi hävdar att Tollareängen är mycket viktig för rekreationsmöjligheterna för de som bor i närområdet och att Tollareängens betydelse inte adekvat redovisas varken i planförslaget eller i utredningen om rekreationsvärden i Tollare(underlag till naturreservat). Så som analysen gjorts i utredningen faller Tollareängen bort p.g.a. att området störs av Sockenvägen. Så här står det i utredningen: ”Området väster om Tollare träsk ligger delvis stört i förhållande till Sockenvägen och är delvis

stört genom påverkan av tippverksamhet. Trots att det uppfylller avståndskriteriet bedöms det

därför inte kunna betraktas som en värdekärna”.


Utredningen visar på ett mycket bra sätt vilka skogsområden som ger mest ”skogskänsla” och känsla av orördhet m.m. Men det innebär att den typen av aktiviteter som Tollareängen inbjuder till inte fångas upp alls. Inte minst är området viktigt för de skolor och förskolor som finns i närområdet. Eftersom bebyggelsen tar ungefär halva ängen så blir det inte mycket rekreationsområde kvar. I synnerhet inte om de övriga Tollareplanerna fullföljs och befolkningen ökar med några tusen personer i området. Detta är något som borde belysas mer utförligt i miljöredovisningen.


 Vi menar att Tollareängens funktion som rekreationsområde kommer att kraftigt försämras om detaljplanen genomförs.


Bättre konsekvensanalyser


Vi tycker att detaljplaner måste genomgå mycket bättre konsekvensalyser än vad som är fallet idag. De bör exempelvis visa klimatpåverkan i livscykelperspektiv, trafikkonsekvenser, tillgång till grönområden, påverkan på ekosystemtjänster, hur de förhåller sig till de nationella och regionala miljömålen samt att varje plan sätts i ett större sammanhang avseende dessa och andra faktorer.


 Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 Ronny Fors

2010-02-10

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback