Naturbloggen

Sammanfattning.

Nacka  Naturskyddsförening ställer sig fortsatt mycket kritiska till detaljplanen. Även det nya planförslaget strider mot riksintressen och innebär ett ingrepp i Nacka-Värmdökilen med försämrade upplevelsevärden i det blivande naturreservatet som följd. Dessutom kommer inte området att få en god kollektivtrafikförsörjning vilket gör att biltrafiken och utsläpp av bl.a. klimatpåverkande ämnen kommer att öka. Planen strider således mot de nationella miljömålen såväl som Nacka kommuns egna mål om god kollektivtrafikförsörjning vid nybebyggelse. Telegrafberget är ett synnerligen olämpligt område att bygga ett nytt bostadsområde i. Ska man bygga tillräckligt med bostäder för att få en verkligt god kollektivtrafikförsörjning skadar man riksintressena och naturmiljön ännu mer. Tas större hänsyn till riksintressena kan man inte få någon kollektivtrafik att tala om. Slutsatsen borde bli att området inte är lämpligt för bostadsbebyggelse.

Strandskydd och riksintressen.

Miljökonsekvensbeskrivningen(MKB:n) visar tydligt att den nya planen, precis som den förra, i stora delar inte är förenlig med riksintressena, särskilt gäller det riksintresset för kulturmiljö. I MKB:n kan man läsa att ”trots de förändringar som gjorts i utställningsförslag(2) bedöms den sammantagna effekten av planförslaget innebära en avsevärd påverkan på riksintresset, då dagens landskapsbild med sina obebyggda bergssluttningar tas i anspråk för en omfattande och till delar storskalig bebyggelse.” Trots denna mycket skarpa formulering går Nacka kommun vidare med planerna! Riksintressen bör rimligen väga tyngre än lokala exploateringsintressen.

Vi anser att planen också strider mot riksintresset kust och skärgård även om mindre naturmark tas i anspråk än i tidigare planer. Det är fortfarande ett tydligt ingrepp i naturmiljön och bebyggelsen skär rakt in i grönkilen.

Planen har förbättrats med avseende på strandskyddet men vi är ändå tveksamma till om man kan säga att den föreslagna bebyggelsen är förenlig med strandskyddet då planen uppenbart strider mot riksintressena. Att ersätta den småskaliga industribebyggelsen med storskalig bostadsbebyggelse anser vi inte vara förenligt med strandskyddet.

Av MKB:n framgår att allmäntillgänglig naturmark inom strandskyddat område kommer att minska. Att Telegrafberget blir mer allmäntillgängligt är inget som väger upp de förluster i allmäntillgänglig mark som blir följden av planförslaget. Telegrafberget borde kunna göras tillgängligt utan att bebygga området med 300 lägenheter.

I avsnittet ”Samlad bedömning – planens grad av måluppfyllelse” i MKB:n  har påverkan på riksintresse för kulturmiljön tonats ner. Den ovan citerade meningen ”trots de förändringar som…” finns inte med där. En så pass viktig slutsats bör rimligen vara med i den samlade bedömningen!

Natur och upplevelsevärden.

 

Länsstyrelsens regeringsuppdrag för Stockholmsregionen ” Aldrig långt till naturen”, innehåller ett antal naturområden som ska skyddas av kommuner och länsstyrelser under perioden 2003-2013. Skarpnäs  lyfts här fram som ett viktigt område. Nuvarande politiska majoritet i Nacka kommun har tagit fasta på det och har poängterat behovet av att inrätta naturreservat för Skarpnäs under mandatperioden. Det borde därför vara en rimlig förutsättning att man först utreder hur syftet med ett sådant naturreservat kan säkerställas, bl a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser. Utgångspunkten för reservatsgränsen bör vara vad som behövs för att uppnå reservatets syften, inte vad som passar enskilda exploatörers intressen.

 

Den planerade bebyggelsen och utvidgningen av den befintliga vägen skulle effektivt skära av Skarpnässkogen i två halvor. Bullerstörningarna skulle öka i stora delar av det framtida naturreservatet.  Skarpnäs är det enda större sammanhängande grönområde i Norra Boo och är av stor betydelse för den regionala grönstrukturen. Den utgör ett kritiskt och svagt område i en av Storstockholms gröna kilar, den s.k. Nacka-Värmdökilen. Området är unikt i sitt slag i Nacka då det utgör ett stort sammanhängande naturområde med trolska naturmiljöer som dessutom inte är bullerstört. För boende i Björknäs, Krokhöjden, Orminge, Mensättra, och Rensättra är Skarpnäs ett lättillgängligt område med en stark skogskänsla, tystnad samt lugn och ro. Dessa värden är identifierade och beskrivna i rapporten  ”Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar - 5:2004” från Region och Trafikplanekontoret.  Värden att bevara och utveckla, inte avveckla genom att exploatera områdets centrala delar!

Planförslaget innebär, enligt vår uppfattning, ett betydande ingrepp i ett område som är definierat som ett ”kritiskt och svagt avsnitt” i Nacka-Värmdökilen.

MKB:n säger också att planförslaget innebär en ökad bullerstörning i Skarpnäsområdet. En mycket allvarlig nackdel med planförslaget då Skarpnäs är ett av få områden i denna del av Nacka som inte är bullerstört. Planförslaget strider därmed mot det regionala miljömålet att upprätthålla de tysta områdena i Stockholms gröna kilar. Området skulle också bli ”ljusstört”, en påverkan som inte omnämns i MKB:n.

Trafik och klimat.

Enligt planförslaget kan det bli fråga om bussar i halvtimmestrafik i rusningstid. Detta är inte en tillräckligt hög turtäthet för att bussen på allvar ska kunna konkurrera med bilen. Planförslaget kommer att bidra till en ökning av biltrafiken och därmed också utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Det blir svårare att uppnå miljömålet begränsad klimatpåverkan.

Området är synnerligen illa valt för bostadsexploatering. All bebyggelse – bostäder, kontor, industri – som läggs i utkanten av befintligt vägsystem genererar onödig trafik(och onödiga utsläpp) och är svåra att kollektivtrafikförsörja. Det handlar inte bara om att komma till och från arbetet, det handlar lika mycket om resor till dagis, skolor och butiker.

I miljökonsekvensbeskrivningen står att: ” Antalet fordonsrörelser kommer att öka men sett i ett regionalt perspektiv är detta marginellt”. Detta torde kunna sägas om varje detaljplan som tas i Stockholmsregionen och håller inte som argument för den föreslagna exploateringen. Ska vi lyckas klara klimatfrågan måste varje enskild detaljplan bidra till totalt sett minskad vägtrafik och klimatpåverkan.

 

Miljökonsekvensutredningen borde ta upp en särskild rubrik som tar upp klimatpåverkan, eftersom det är uppenbart att man under rubriken luftkvalitet enbart tar hänsyn till lokal påverkan. Under rubriken trafik tar man upp antalet fordonsrörelser men en djupare analys av klimatpåverkan bör göras.

Hållbar utveckling.

I MKB:n finns en rubrik hållbar utveckling. Den berör mest energiförbrukningen i den planerade bebyggelsen och saknar tyvärr en djupare analys av om planen totalt sett gynnar en hållbar utveckling eller inte. Vi saknar en sammanvägd hållbarhetsanalys av denna detaljplan, liksom av alla övriga detaljplaner i Nacka kommun. Detta är något som borde utvecklas om Nacka kommun ska kunna leva upp till sitt mål om God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling.

Planbeskrivning

I vårt remissvar på det första utställningsförslaget anmärkte vi på att MKB:ns slutsatser inte redovisades i planbeskrivningen. I ”Utlåtande – Utställning 1” sägs att slutsatserna redovisas bättre i planbeskrivningen. Vi menar att det kan bli ännu bättre. Konsekvenserna av ett planförslag borde framgå mycket tydligt i planbeskrivningen. Vi saknar t.ex. den i MKB:n centrala slutsatsen att ”trots de förändringar som gjorts i utställningsförslag(2) bedöms den sammantagna effekten av planförslaget innebära en avsevärd påverkan på riksintresset, då dagens landskapsbild med sina obebyggda bergssluttningar tas i anspråk för en omfattande och till delar storskalig bebyggelse.”

Övriga synpunkter på MKB:n

Någon lokaliseringsprövning görs inte i MKB:n då man anser att den redan gjorts i kommunens översiktsplan. Detta är olyckligt då man först i detaljplaneskedet mer grundligt utvärderat miljökonsekvenserna av bostadsbebyggelse i Telegrafberget. Även om man kan tycka att det ytterst olämpliga läget framgår tydligt vid en blick på Nackakartan!  Vi anser att en lokaliseringprövning bör göras på nytt utifrån flera olika hållbarhetsparametrar.

MKB:n saknar också riktiga alternativbeskrivningar. Planförslaget jämförs med ett nollalternativ och nuläget. Detta är inte tillräckligt. Enligt ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok 2009:1, Naturvårdsverket”, står det att ”I miljöbedömningen ingår bl.a. att  utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning inklusive alternativ.”

Vidare kan man läsa ”att identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)”. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”. 

Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga just för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

2010-11-08