Yttrande över samrådsförslag för Ältadalen i Nacka kommun

Nacka kommun håller på och planerar Ältadalen, en stor grusgrop, och man vill göra det hållbart, bra ambitioner men man når inte riktigt ända fram kan man säga, om man vill vara snäll...

Yttrande över samrådsförslag för Ältadalen 10:1 m.fl. i Älta, Nacka kommun.

  • Planeringen är felvänd, låt hållbarhetsfrågorna styra planens utformning från grunden
  • Värna de känsliga sandmiljöerna där den sällsynta bibaggen förekommer
  • Spara hela närskogsområdet öster om Sigfridsborgsskolan
  • Ta tillvara synpunkter om bevarande av närrekreationsområden m.m. från ”Ältabornas syn på Ältadalen”
  • Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning

Hållbarhetsfrågor

 

I planbeskrivningen sägs att planeringen i Ältadalen ska grundas på ett hållbart stadsbyggande och ett hållbarhetsprogram har också upprättats. Vi ser med glädje att Nacka kommun har ambitioner vad gäller dessa frågor.

Men vi saknar fortfarande en djupare analys av hur Ältadalen kan bebyggas på ett hållbart sätt. Det verkar redan vara bestämt att det är 230 – 250 bostäder i friliggande småhus som ska byggas. Är det optimalt utifrån ett hållbarhetsperspektiv? Vi ställer oss tveksamma till det. Det är ett bebyggelsemönster som oftast innebär ett stort bilinnehav och lågt kollektivtrafikresande. Vi anser att man har börjat i fel ände, istället borde man förutsättningslöst tittat på hur man kan planera Ältadalen så att bebyggelsen inte tar naturmark i anspråk, inte ökar biltrafiken o.s.v.

 

Vi menar att man måste göra en analys av hur mycket Ältadalen kan exploateras och vilken typ av bebyggelse som är mest optimal i ett hållbarhetsperspektiv.

Vilken typ av bebyggelse skapar närhet och ger bäst förutsättningar för kollektivtrafik och lågt bilinnehav samt gynnar gång- och cykeltrafik?

Hur ska området planeras för att ge förutsättningar för spridningskorridorer för djur och växter?

Hur kan området planeras så att naturens ekosystemtjänster gynnas och tas tillvara?

Hur ska området planeras för att tillfredsställa barns behov med plats för lek och rörelse?

Detta är bara några frågeställningar som man bör behandla innan man bestämmer sig för hur mycket området ska exploateras och med vilken typ av bebyggelse.

 

I vårt yttrande över detaljplaneprogrammet skrev vi att vi hoppas att det hållbarhetsprogram som ska tas fram ger svar på dessa frågor och att planeringen inte är alltför låst vid den idéskiss som finns i detaljplaneprogrammet. Tyvärr blev det som vi befarade, huvuddragen i planeringen ligger fast, hållbarhetsprogrammet slänger man in i efterhand för att försöka göra bästa möjliga av situationen.

 

En viktig aspekt av hållbar utveckling är dialog med medborgarna, något som lyser med sin frånvaro i planförslaget. Vi anser att man borde ta till vara på det som framkom i ”Ältabornas synpunkter på Ältadalen”. Vidare borde en dialog föras med medborgare och föreningar om hållbarhetsfrågorna. I Hållbarhetsprogrammet har enbart tjänstemän samt konsulter och byggherrar deltagit.

 

Natur och rekreationsvärden

 

Ältadalens största naturvärden ligger i de blottade sand- och grusytorna. Sydvända och solexponerade sand- och grussluttningar är mycket värdefulla för en rad olika arter, framförallt insekter, som har svårt att klara sig i dagens landskap. Tidigare har blottade sandytor kunnat upprätthållas genom bl.a. bete och tramp från både tama och vilda djur och bränder. Nuförtiden växer många lämpliga miljöer igen och många grustag restaureras genom skogsplantering. Detta har gjort att solexponerade blottade sandytor är en stor bristvara i landskapet och många djur beroende av dessa miljöer är nu sällsynta och hotade. 

 

I vårt yttrande över detaljplaneprogrammet påpekade vi att den rödlistade bibaggen förekommer i Ältadalens norra del. Det finns flera rapporter på Artportalen som bekräftar detta. Ändå så står det i miljöredovisningen att inga för kommunen kända lokaler för hotade djur- eller växtarter berörs av planförslaget. Även om ingen bebyggelse är planerad i den del av Ältadalen där bibaggen förekommer så berörs den självklart av planerna genom ökat slitage m.m. Det är mycket bra att kommunen har låtit genomföra en insektsinventering som vi föreslog i vårt yttrande över detaljplaneprogrammet. Den visar att det förekommer flera regionalt sällsynta arter i området. Att bibaggen inte finns med i inventeringen kan bero på att den har en mycket begränsad flygtid under några veckor i skiftet mars/april. Den är inte heller rapporterad på artportalen under 2011 men man kan inte ta det som intäkt för att arten inte längre finns i Ältadalen.

I miljöredovisningen uppges att särskilda åtgärder kommer att vidtas för att minimera risken för slitage och ras av slänterna, detta är mycket positivt.  

 

De gröna stråken ser inte ut att bli tillräckligt breda både för att kunna fungera som spridningskorridorer för djur- och växter samt kunna ge rekreationsvärden för människor.

 

Vi ser gärna att de bevarandevärda områdena 1, 2 och 3 införlivas i naturreservatet Strålsjön-Erstavik och att område 5 bevaras i sin helhet. Just område 5 är oerhört viktigt som närrekreationsområde för Ältaborna och ett viktigt närskogområde för skolorna i området. Vi anser att det är mycket beklagligt att man i samrådsförslaget inkräktar ännu mer på området än i detaljplaneprogrammet.

 

Påverkan på Erstavik genom bl.a. ökat slitage från fler besökare bör uppmärksammas i miljöredovisningen.

 

Vattenfrågor

 

Det ytliga grundvattnet och att en del planområdet i norr ligger inom Sandasjöns vattenskyddsområde gör att dagvattenhanteringen måste studeras mycket noggrant i det fortsatta planarbetet. Inga risker får tas med grundvattnet.

  

Trafikfrågor

 

Det är en stor brist att inte kollektivtrafiken planerats från början. Återigen blir det svårt att ta hållbarhetsambitionerna på allvar. När man har chansen att planera ett område från grunden borde man ha stora möjligheter att planera för kollektivtrafik och ett minskat bilberoende. Det är bra att det framförs tankar om bilpooler i området men det borde kombineras med andra åtgärder, bl.a. kraftigt sänkta parkeringstal. Att ha 2,0 respektive 1,5 som parkeringstal är alldeles för högt om man har höga hållbarhetsambitioner.

 

Miljöbedömning

 

Med tanke på exploateringens omfattning, den känsliga grundvattensituationen, de mycket värdefulla sandytorna, närheten till och påverkan på Erstavik genom ökat slitage och naturreservatet Strålsjön-Erstavik samt en bilrafikalstrande bebyggelsestruktur är det vår uppfattning att detaljplanen innebär en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken ska upprättas.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 

Ronny Fors

2011-11-15

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback