Naturbloggen

·         Detaljplanen strider mot översiktsplanen och länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen

·         Ängen utgör en viktig miljö för flera av de rödlistade och regionalt skyddsvärda insekter som förekommer i Tollares ekhagar och skogar samt hyser åtminstone en rödlistad fjärilsart(sexfläckig bastardsvärmare)

·         Ängen är ett mycket viktigt rekreationsområde för de närboende och skolor/förskolor.

·         Ängens värden, både för natur och rekreation, kommer att påverkas mycket negativt om planen genomförs.

·         Detaljplanen är inte satt i sitt sammanhang med de andra planerna i Tollare

·         Miljöredovisningen belyser inte på ett adekvat sätt konsekvenserna av planförslaget

·          


Allmänt

Nacka Naturskyddsförening vill i första hand att detaljplanen inte genomförs och att området införlivas i Tollare naturreservat, i andra hand att den omarbetas så att en större del av ängen kan lämnas obebyggd.

Vi anser inte att Sockenvägen ska bli en ”stadsgata” med hus längs med vägen. Det har tidigare uttryckts att detta är för att öka tryggheten, ett argument vi finner löjeväckande och något som de boende i området avfärdar bestämt.

Samhället måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Ett led i en sådan planering, och i strävan att minska bilinnehavet, är att sänka parkeringstalen.

Biltrafiken är oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. I detta fall skulle man kunna pröva att minska antalet parkeringar och vägar i planområdet så att en mindre markyta behöver tas i anspråk.

 
Översiktsplanen och länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen

I Nackas översiktsplan från 2002 är planområdet markerat som naturområde och föreslås ingå i naturreservat Tollare. Detaljplaner får inte gå emot vad kommunen redovisat i översiktsplanen, utan att motivera skälen till varför man går emot. Någon sådan motivering finns inte angiven i handlingarna.

Tollareområdet finns dessutom med i Länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen. Där redovisas  områden med tätortsnära natur som bör skyddas som naturreservat. Stora delar av den planerade bebyggelsen i Tollareområdet ligger inom det område som både i kommunens översiktsplan är grönområde och i Länsstyrelsens program föreslås som reservat – till dessa delar hör hela området för detaljplan Tollareängen.

Naturvärden

I Naturvärdesinventering Tollare(Tomas Fasth, Pro Natura) har större delen av Tollareängen klassats som naturvärdesklass 4, måttliga naturvärden, på en 4-gradig skala där 1 är högsta naturvärde. Den västligaste delen av ängen är bedömd som naturvärdesklass 3, utvecklingsmark och beskrivs som bryn på våt mark bestående av vide.

Längs med den norra kanten av ängen förekommer brynvegetation med taggbuskar och bärande träd. Bryn är alltid viktiga miljöer för en mängd djur- och växter. I naturvärdesinventeringen står att  ”Om gräsvegetationen slås/bränns av och vegetationen tas bort kan på sikt artrikedomen i grässvålen öka och dess värde för pollenbesökande steklar och skalbaggar öka i motsvarande grad. Av samma anledning bör brynvegetation tillåtas utvecklas och breda ut sig där bryn saknas. Buskage ute på gräsmarken är bra barnkammare för blivande efterträdare till ekarna.” Av detta framgår att även om området klassats inom de två lägsta naturvärdeklasserna så finns det naturvärden som kan utvecklas ytterligare med rätt skötsel. Vi vill här framförallt lyfta fram ängens betydelse för pollen- och nektarätande insekter.

Skogen norr och väster om den föreslagna bebyggelsen är klassad som naturvärde av Skogsstyrelsen. I naturvärdesinventeringen har skogen bedömts som klass 2, värdekärna.

I planområdets sydöstra del ingår en del av en nyckelbiotop. Området är i naturvärdesinventeringen klassat som högsta naturvärde, klass 1, värdekärna av nyckelbiotopklass. Det området bedöms i naturvärdesinventeringen ”utgöra centrum av eklandskapet kring Tollare och bör utgöra det blivande naturreservatets viktigaste värdekärna.”

Tollareängen hyser några rödlistade och regionalt skyddsvärda arter/signalarter. Sommaren 2008 har vi observerat den rödlistade fjärilen sexfläckig bastardsvärmare(Zygaena filipendula) och 2009 sågs flera exemplar av ädelguldbagge(Gnorimus nobilis). Båda arterna är klassade som missgynnade, hotkategori 4. Ädelguldbaggen lever som larv i de mulmrika håligheterna i gamla ekar medan den som fullbildad skalbagge behöver blommor eftersom den lever på pollen. Den föredrar fläderblommor och älggräs. Detta gör att ingreppen i brynen och på Tollareängen kan försämra dess livsbetingelser i Tollare. Det är också många andra arter som behöver blomrika marker och bryn för sin överlevnad.

Under sommaren 2008 sågs också signalarten myskbock på Tollareängen och dess larvgångar kan ses på sälgar i området. Även den äter pollen och behöver blomrika marker, förutom gamla sälgar, för sin överlevnad. Sommaren 2009 observerades också bålgeting(Vespa crabro) som tidigare var rödlistad och nu ska betraktas som regionalt skyddsvärd.

Vi har också observerat att Tollareängen har ett rikt insektsliv med bl.a. vildbin. Vi kan dock inte säga vilken eller vilka arter men det går generellt väldigt dåligt för vildbinen bl.a. eftersom det öppna landskapet växer igen.

Dessa arter är dock mycket svåra, för att inte säga helt omöjliga, att observera annat än under sommartid. Naturvärdesinventeringen gjordes mellan november och februari 2007-8. Inte undra på att inga hotklassade arter påträffades på Tollareängen!

Rödlistade arter samt signalarter är inrapporterade på artdatabankens småkrypsportal.

Det är inte bara insekter som behöver både skog och äng under sin livscykel, även fåglar och andra djur är beroende av flera olika naturtyper om de ska kunna överleva. I Tollare förekommer t.ex. kattuggla som har sina bon i hålekar men behöver också ängsmark för att jaga smågnagare.

Med tanke på att den lilla ängsmark som blir kvar kommer att utsättas för ett stort tryck, från inte bara de som idag utnyttjar ängen utan också de framtida invånarna i Tollare, så kommer inte ängen att kunna upprätthålla sina biologiska värden. Till detta ska också tilläggas att en hundrastgård planeras på Tollareängen vilket ytterligare krymper arealen ängsmark.

Miljöredovisning

Landskapsbild

I miljöredovisningen sägs att förslaget inte bedöms påverka landskapbilden negativt eftersom husen inte sticker upp över skogen på höjden norr om föreslagen bebyggelse. Vår uppfattning är att landskapsbilden påverkas betydligt och då framförallt från Sockenvägen. Detta visas också tydligt på sid. 7 i gestaltningsprogrammet. Där man idag har utsikt över ängs- och buskmarker så kommer man istället att se hus. Påverkan på landskapsbilden borde redovisas mer utförligt.

Natur

Vi tycker att det är bra att intressant natur på kvartersmark ska skyddas genom en skarp och tydlig bestämmelse om att mark och vegetation ska bevaras inom dessa områden, även om vi helst inte ser någon bebyggelse alls på Tollareängen.

Det sägs att några hotklassade växter eller djur inte finns i området enligt naturreservatsutredningen. Detta är inte så konstigt då den utfördes under nov-feb 2007-8. Detta faktum borde rimligen ha nämnts i miljöredovisningen. Se ovan om vilka arter som vi har observerat på Tollareängen.

Det sägs också att natur av naturvärdesklass 3 säkerställs som allmän plats ”natur” i planförslaget. Detta är helt felaktigt. Det område som har naturvärdesklass 3 är den västligaste delen av Tollareängen. Den blir helt exploaterad enligt planförslaget. Vidare kan man läsa att ”dessa områden ingår även i det av kommunen beslutade naturreservat Tollare”. Detta är också felaktigt.

Vi ställer oss mycket frågande till hur sådana felaktigheter kan förekomma i en miljöredovisning. Vi får tyvärr känslan av att korrekta, utförliga och väl underbyggda miljöredovisningar inte är något som Nacka kommun prioriterar.

Att en nyckelbiotop skär in i planområdets sydöstra del är inget som nämns i miljöredovisningen. Även om det området föreslås som naturmark i planen där vegetationen ska sparas bör det ändå redovisas att bebyggelse planeras alldeles intill en nyckelbiotop. Vi menar också att bebyggelsen kan skada värdena även om man inte går in i själva nyckelbiotopen. Ekarna behöver mycket utrymme för både kronor och rötter samt solbelysta stammar så omkringliggande hus kan påtagligt försämra värdena i ett sådant område. Om den föreslagna förskolan skadar nyckelbiotopen eller inte kan vi inte med säkerhet säga men vi anser att man bör undvika bebyggelse alldels intill nyckelbiotoper.

Den föreslagna bebyggelsen tar ungefär halva ängen i anspråk. Den kvarvarande ängsmarken riskerar att slitas och utsättas för störningar när en mindre areal ska utgöra rekreationsområde för en kraftig ökande befolkning i närområdet.

Rekreation

Här kan man läsa att en ”mindre allmäntillgänglig bollplan finns strax söder om Sockenvägen”. Detta är korrekt i dagsläget men det nämns ingenting om att det området föreslås bebyggas i senare etapper av Tollareexploateringen. Detta är tyvärr typiskt för miljöredovisningarna i Tollare. De olika delplanerna sätts inte i samband med varandra och den totala påverkan på natur- och miljö liksom rekreationsmöjligheter redovisas inte.

Det sägs att det finns goda förutsättningar för närrekreation/promenader i området och att en utbyggnads innebär en viss negativ påverkan på rekreationsstråk i Tollare. Vi håller med om det sistnämnda men vi anser att planförslaget medför en stor negativ påverkan på rekreationsmöjligheter för de omkringboende. I planbeskrivningen står att ”området används idag för promenader och rekreation”. Vi hävdar att Tollareängen är mycket viktig för rekreationsmöjligheterna för de som bor i närområdet och att Tollareängens betydelse inte adekvat redovisas varken i planförslaget eller i utredningen om rekreationsvärden i Tollare(underlag till naturreservat). Så som analysen gjorts i utredningen faller Tollareängen bort p.g.a. att området störs av Sockenvägen. Så här står det i utredningen: ”Området väster om Tollare träsk ligger delvis stört i förhållande till Sockenvägen och är delvis

stört genom påverkan av tippverksamhet. Trots att det uppfylller avståndskriteriet bedöms det

därför inte kunna betraktas som en värdekärna”.

Utredningen visar på ett mycket bra sätt vilka skogsområden som ger mest ”skogskänsla” och känsla av orördhet m.m. Men det innebär att den typen av aktiviteter som Tollareängen inbjuder till inte fångas upp alls. Inte minst är området viktigt för de skolor och förskolor som finns i närområdet. Eftersom bebyggelsen tar ungefär halva ängen så blir det inte mycket rekreationsområde kvar. I synnerhet inte om de övriga Tollareplanerna fullföljs och befolkningen ökar med några tusen personer i området. Detta är något som borde belysas mer utförligt i miljöredovisningen.

 Vi menar att Tollareängens funktion som rekreationsområde kommer att kraftigt försämras om detaljplanen genomförs.

Bättre konsekvensanalyser

Vi tycker att detaljplaner måste genomgå mycket bättre konsekvensalyser än vad som är fallet idag. De bör exempelvis visa klimatpåverkan i livscykelperspektiv, trafikkonsekvenser, tillgång till grönområden, påverkan på ekosystemtjänster, hur de förhåller sig till de nationella och regionala miljömålen samt att varje plan sätts i ett större sammanhang avseende dessa och andra faktorer.

 Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 Ronny Fors

2010-02-10

Nacka　 Naturskyddsförening ser gärna att Ältadalen utvecklas till en grön och hållbar stadsdel.

Som grundläggande målsättning anges att långsiktigt hållbar utveckling ska vara en ledstjärna vid planeringen av Ältadalen. Vidare sägs att "hållbarhetsaspekten ska beaktas i överväganden och beslut om placering av nya byggnader, val av byggnadsmaterial

och uppvärmning etc." Detta är något som vi givetvis helt instämmer i och det glädjer oss att se att hållbarhetsfrågorna ska vara en ledstjärna vid planeringen. Men vi saknar en djupare analys av hur Ältadalen kan bebyggas på ett hållbart sätt. Det verkar redan vara bestämt att det är 230 – 250 bostäder i friliggande småhus som ska byggas. Är det optimalt utifrån ett hållbarhetsperspektiv? Vi ställer oss tveksamma till det. Det är ett bebyggelsemönster som oftast innebär ett stort bilinnehav och lågt kollektivtrafikåkande.

Vi menar att man måste göra en analys av hur mycket Ältadalen kan exploateras och vilken typ av bebyggelse som är mest optimal i ett hållbarhetsperspektiv.

Vilken typ av bebyggelse skapar närhet och ger bäst förutsättningar för kollektivtrafik och lågt bilinnehav samt gynnar gång- och cykeltrafik?

Hur ska området planeras för att ge förutsättningar för spridningskorridorer för djur och växter?

Hur kan området planeras så att naturens ekosystemtjänster gynnas och tas tillvara?

Hur ska området planeras för att tillfredsställa barns behov med plats för lek och rörelse?

Detta är bara några frågeställningar som man bör behandla innan man bestämmer sig för hur mycket området ska exploateras och med vilken typ av bebyggelse.

Vi hoppas att det hållbarhetsprogram som ska tas fram ger svar på dessa frågor och att planeringen inte är alltför låst vid den idéskiss som finns i detaljplaneprogrammet.

När man talar om ekologiskt byggande så handlar det oftast om byggmaterial och energifrågor, det är dags att vidga begreppet så att det innehåller alla hållbarhetsaspekter.

I detaljplaneprogrammet står det att man vill bevara dalkaraktären och knyta ihop området med naturområdet i öster och övriga Älta, via det centrala parkstråket. Detta är en alldeles utmärkt ambition som vi helt stödjer. Vi utgår från att grönstrukturen kommer att studeras noga i det fortsatta planarbetet och att de gröna stråken blir tillräckligt breda både för att kunna fungera som spridningskorridorer för djur- och växter samt kunna ge rekreationsvärden för människor.

Vi ser gärna att de bevarandevärda områdena 1, 2 och 3 införlivas i naturreservatet Strålsjön-Erstavik och att område 5 bevaras i sin helhet.

Ältadalens största naturvärden ligger i de blottade sand- och grusytorna. Sydvända och solexponerade sand- och grussluttningar är mycket värdefulla för en rad olika arter, framförallt insekter, som har svårt att klara sig i dagens landskap. Tidigare har blottade sandytor kunnat upprätthållas genom bl.a. bete och tramp från både tama och vilda djur och bränder. Nuförtiden växer många lämpliga miljöer igen och många grustag restaureras genom skogsplantering. Detta har gjort att solexponerade blottade sandytor är en stor bristvara i landskapet och många djur beroende av dessa miljöer är nu sällsynta och hotade. Det gäller bl.a. många bin och andra steklar som har sina bon i sanden. I den norra delen av planområdet är den rödlistade(NT) skalbaggen bibagge(Apalus bimaculaus) rapporterad. Den parasiterar på vårsidenbiet och förekomsten av olika sand- och sidenbin är också stor i Ältadalen.

Sandmiljöerna måste skyddas och skötas för att gynna förekomsten av bibaggen och alla andra arter knutna till dessa speciella miljöer.

Vi utgår från att ytterligare naturinventeringar kommer att göras och att de äger rum under vår/sommartid.

Det ytliga grundvattnet och att en del planområdet i norr ligger inom Sandasjöns vattenskyddsområde gör att dagvattenhanteringen måste studeras mycket noggrant i det fortsatta planarbetet. Inga risker får tas med grundvattnet.

Trots att långsiktigt hållbar utveckling ska vara en ledstjärna vid planeringen av Ältadalen står det ingenting om busstrafik i programförslaget. Inte kan det väl vara meningen att man måste ha bil om man ska bo i Ältadalen? Om de höga miljöambitionerna ska tas på allvar så måste kollektivtrafiken naturligtvis finnas med i planeringen från början.

Med tanke på exploateringens omfattning, den känsliga grundvattensituationen, de mycket värdefulla sandytorna, närheten till och eventuell påverkan på Erstavik och naturreservatet Strålsjön-Erstavik samt en bilrafikalstrande bebyggelsestruktur är det vår uppfattning att detaljplanen innebär en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken ska upprättas.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

2010-01-15

• Vi säger nej till en högbro för biltrafik över Svindersviken och att en bilväg byggs genom Ryssbergens unika och känsliga naturområde.
• Vi föreslår att Ryssbergens unika natur och rekreationsvärden - klassad som nyckelbiotop - bevaras genom att området avsätts som naturreservat i den fördjupade översiktsplanen för centrala Nacka.
• Trafikprognoserna är orealistiska och uppblåsta i syfte att motivera brobygget.
• Utred möjligheterna att bygga en gång- och cykelbro som inte skadar den känsliga miljön i Ryssbergen och utveckla Kvarnholmen som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas.

Föreningarna avvisar förslaget till detaljplan. Vi ifrågasätter behovet av en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Kvarnholmen kan utvecklas utan denna vägförbindelse.

Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling, att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls, att tillförseln av koldioxid, kvävedioxid och andra skadliga ämnen ska minskas med stöd av fysisk planering(Översiktsplanen 2002). Planen strider också mot de nationella och regionala miljömålen Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan samt mot riksintressena för kust och skärgård och kulturminnesvården Nacka – Norra Boo – Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet.

Ryssbergen är också angett som grönområde i översiktsplanen och föreslås där att få utökat strandskydd till 300m. I fördjupad översiktsplan Sickla(1999) rekommenderas att Ryssbergen(tillsammans med Svindersvik) utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön.

Av- och påfarten västerut finns inte med i denna detaljplan eftersom Vägverket inte accepterar att den planläggs innan deras förstudie och arbetsplan är klara. Detta innebär att man inte får helheten i projektet vilket vi anser är mycket olyckligt. Det är ett stort problem att dela upp stora projekt i små delar och behandla varje del för sig istället för att få ett helhetsgrepp om projektet och vilka konsekvenser det kan få.

Vi ifrågasätter också starkt den trafikutredning som ligger till grund för projektet. Fyrstegsprincipen har inte följts och några alternativ till den nu föreslagna bilbron har inte utretts. Vår uppfattning är att projektet bör läggas ned och att Kvarnholmen istället planeras som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. Nedan anger vi våra skäl till att säga nej till en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och centrala Nacka.

Kvarnholmen har enligt vår uppfattning mycket värdefulla tall och ekmiljöer och enligt rapporten "Biologisk mångfald i Nacka, underlagsrapport till grönstrukturplan för Nacka kommun", så uppfyller grönområdet på Kvarnholmen "kvalitetskrav för skogligt objekt med naturvärde". Vi anser att Kvarnholmens ekar bör ses som en viktig länk i ett regionalt spridningsamband för eklevande arter.

Vi finner det märkligt att inget nämns om den intressanta och värdefulla floran på södra och sydöstra delen av Kvarnholmen och eventuell påverkan på den av vägbygget.

Vägen innebär ett stort ingrepp i naturområdet på Kvarnholmen vilket allvarligt försämrar tillgången till närnatur för Kvarnholmsborna. Även om en gång och cykelbana byggs över Svindersviken till Ryssbergen, vilket vi gärna ser, så är grönområdet på Kvarnholmen viktigt som närnaturområde.

Området Ryssbergen och Svindersviken är av "riksintresse för kulturminnesvården" och skall enligt den antagna översiktsplanen för Sickla 2000 användas som "bevarandeområde från natur- och kultursynpunkt samt rekreationsområde".

Ryssbergen har med tanke på sitt läge unika natur- och upplevelsevärden. I Ryssbergen kan man uppleva orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar. Ryssbergens unika karaktär av gammal tallurskog beskrivs av Skogsstyrelsen som ett "Tyresta nationalpark i miniatyr" och större delen av området är klassad som nyckelbiotop. Flera tallar har en omkrets på omkring 2 meter och vissa t.o.m. 3 meter och många av träden är 300-500 år gamla.

I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved. Förmodligen har skogsbruk aldrig bedrivits i området och ingen vedtäkt skett under större delen av 1900-talet.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Området är så pass litet att ytterligare fragmentisering av skogen hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark.

Det står klart fast att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse och att ett vägbygge inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden. Vår uppfattning är att hela området, mellan Ryssvikens båtklubb och Vikdalen, har mycket höga naturvärden och borde avsättas som naturreservat.

Ryssbergen har fina utsiktspunkter mot Saltsjön och är det enda större närströvområde för befolkningen i Alphyddan, Finntorp, Talliden och Birka på västra Sicklaön. I särskilda rekommendationer anges att Ryssbergen "tillsammans med Svindersvikens vattenområde ska utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön" och att "områdets värde ökas genom bullerskydd mot Värmdöleden". I den av Kommunfullmäktige antagna översiktsplanen 2002 föreslogs "en utvidgning av strandskyddet till 300 m för naturområdet Ryssbacken på Svindersvikens södra sida".

MKB:n har kompletterats med en bullerutredning vilket vi välkomnar. Den visar att även med bullerskärm på bron så kommer bullernivåerna att öka i Ryssbergen, om än inte lika mycket som utan bullerskärm. Ryssbergen kommer inte längre att upplevs som ett tyst och orört skogsområde om bron byggs.

Som det sägs i MKB:n går tunneln under flera små svackor med lövskog som utgör lokala grundvattenmagasin under blötare perioder. Vidare sägs det att det under byggskedet och när tunneln är klar "inte kan uteslutas att dessa lokala svackor dräneras vilket kan påverka växtligheten". En oacceptabel risk enligt vår mening.

Vår kritik mot trafikutredningen som vi hade i samrådsförslaget står kvar.

Vi anser att den s k "fyrstegsprincipen" ( prop.2003-04:95) bör tillämpas vid all planering av vägbyggen, dvs att man i första hand ska överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga övervägs om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare och därefter begränsade ombyggnadsåtgärder. Först som en sista utväg ska man pröva om det är nödvändigt med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Fyrstegsprincipen rekommenderas av Vägverket som arbetsstrategi. I rapporten " Fyrstegsprincipen för planering — för hållbara åtgärder i transportsystemet", Sveriges kommuner och landsting, sägs följande: " En planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan är fyrstegsprincipen. Den har lanserats av Vägverket som ett sätt att använda vägnätet effektivare. I korthet går principen ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas och om det finns andra alternativ än att bygga nytt". Någon sådan analys har inte gjorts i detta fall. Gång på gång upprepas bara att bron är en förutsättning för att utveckla Kvarnholmen utan att någon analys eller utredning presenteras som kan stödja det påståendet.

För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum. Det finns för övrigt många Nackabor som inte har den tillgänglighet till centrala Nacka som de framtida Kvarnholmsborna tydligen inte kan klara sig utan! De boende på nordvästra Sicklaön klarar sig nog också bättre utan den genomfartstrafik som bron skulle alstra. Miljöredovisningen för Kvarnholmen etapp 2 visar också att det blir väldigt höga bullernivåer där p.g.a. genomfartstrafik som bron genererar. Trafikprognosen visar också tydligt på det fullkomligt orimliga i att planera för ökad biltrafik.

Det konstateras att köbildningar uppstår och att trafikmängderna ökar i centrala Nacka. Det är den logiska följden av att man bygger ut vägnätet istället för att planera nya områden så att biltrafiken kan minska till förmån för kollektivtrafik/gång- och cykel samt ökad närhet till service.

Under samrådet påpekade vi att klimatfrågan inte alls belyses i MKB:n. Nu tas klimatfrågan upp vilket vi tycker är bra men vi är besvikna över att frågan inte behandlas mer seriöst än vad som är fallet. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken så ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen. Inom överskådlig tid är fossila bränslen att räkna med som det huvudsakliga drivmedlet. Alla drivmedel har sina miljöproblem och ett hållbart transportsystem innebär en kraftig minskning av biltrafiken till förmån för gång/cykel och kollektivtrafik samt ökad närhet till service istället för att bara öka mobiliteten vilket leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Koldioxidutsläppen från trafiken i Nacka har ökat med 30% mellan 1996 – 2005, från 69 000 ton till 90 000 ton. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt!

Hur når vi målet ett miljöanpassat transportsystem i Nacka och i Stockholmsregionen? Är det genom att bygga nya trafikleder som miljön förbättras, köerna och trängseln på vägarna försvinner? Vi menar att den starkt växande biltrafiken och dess negativa konsekvenser måste bemästras med en kombination av bl a utvecklade trängselavgifter, utökad kollektiv- och cykeltrafik samt kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga vägnätet. Vi lär även få se kraftigt höjda bensinpriser i framtiden vilket också påverkar resandet till förmån för kollektivtrafiken.

 Alternativa lösningar ej utredda

Enligt "Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok 2009:1, Naturvårdsverket", står det att "I miljöbedömningen ingår bl.a. att "utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning inklusive alternativ" .

Vidare kan man läsa "att identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)". Det står också "man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås".

Att beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt Miljöbalken 6 kap 12§.

Enligt företrädare för Nacka kommun ska exploatering bekosta bron. Enligt avtalet mellan Nacka kommun och KF-fastigheter ska KF betala 75 miljoner kr av den totala kostnaden på ca 300 miljoner kr. Varifrån ska de resterande ca 225 miljonerna komma från? Det torde vara uppenbart för alla, även om det inte sägs rakt ut, att det är exploatering av Ryssbergen som ska finansiera Kvarnholmsbron.

Naturskyddsförening i Nacka är positivt till att gammal industrimark används till bostadsbebyggelse och att i stort sett ingen naturmark tas i anspråk. Självklart är det viktigt att hänsyn tas till de riksintressen som gäller inom området. Vi har dock flera allvarliga invändningar på planförslaget som berör infrastruktur och bullersituationen.

Vi har enormt stora utmaningar framför oss för att undvika en skenande klimatförändring. Utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande ämnen måste minska med 90% till 2050 för att undvika en temperaturhöjning på två grader. Den fysiska planeringen är en avgörande komponent för ett framgångsrikt klimatarbete. Samhället måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Det finns inget bränsle som snabbt kan ersätta den fossila olja bilarna drivs med idag. Biltrafiken är också oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. Hur vi planerar samhället idag påverkar framtidens miljö och klimat.

Därför bör parkeringstalen sänkas. I samrådshandlingarna sägs att parkeringstalen är lägre än generellt i Nacka. Det är inte anledning till att inte gå ännu längre! Istället ska förstås kollektivtrafik, och då i första hand spårtrafik, byggas ut samt att områden planeras så att det finns bra närservice så att transporterna minimeras. Självklart ska gång och cykeltrafik underlättas.

Miljöredovisningen säger att" ljudnivån inom planområdet är inte tillfredsställande" och "bullerfrågan har dock utretts mycket grundligt." Det är alltför vanligt att olika miljöfrågor utreds grundligt för att man sedan bara konstaterar att problemen blir stora! Man behöver också dra slutsatser av utredningarna. I det här fallet är det genomfartstrafiken som är problemet. Då vore det på sin plats att ifrågasätta om denna genomfartstrafik verkligen är nödvändig. Behöver bron över Svindersviken, som genererar denna genomfartstrafik, verkligen byggas. För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum.

Vi tycker att det är häpnadsväckande att man planerar en ny stadsdel som blir bullerstörd! Vi anser att man istället ska bygga en miljövänlig "eko-stad" med låg biltäthet och modern kollektivtrafik. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas. De här frågorna borde ha studerats mer ingående i programskedet.

I miljöredovisningen finns ett avsnitt som heter klimatpåverkan och lokalklimat. Man skulle kunna tro att det handlar om hur byggförslaget påverkar klimatet, sådana redovisningar borde vara en självklarhet inför alla detaljplaner. Men det står fortfarande inte ett ord om det utan det handlar enbart om hur klimatet påverkar Kvarnholmen. Visst ska sådant också redovisas men hur utsläppen av klimatpåverkade ämnen påverkas av den föreslagna exploateringen borde rimligen finnas med. Istället för att bara skriva att "Utformning av bebyggelse på kajplanet ska ta hänsyn till stigande havsnivåer" borde det finnas en analys av hur planen skulle kunna utformas för att minska biltrafiken och utsläppen av klimatpåverkande ämnen så att vi förhoppningsvis inte behöver uppleva alltför kraftiga havsnivåhöjningar! I samrådshandlingarna kommenteras våra synpunkter med att "det är svårt att veta hur planförslaget i framtiden kommer att påverka klimatet". Att det är svårt är inte ett skäl till att
inte försöka!

Vid all ny bebyggelse anser vi att Nacka kommun skall ställa krav på nya byggnader och service. Det är rimligt att sätta ett tak för ny bebyggelse angående hur mycket energi som får förbrukas och hur mycket klimatpåverkande ämnen den får bidra med per år. Detta bör inkludera de transporter bebyggelsen genererar. Vi menar att kommunen visst kan ställa tuffa krav om bl.a. ekologiskt byggande. Kommunen har planmonopol, använd det!

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

Sammanfattning

• Sågtorp-Gungviken är en del av Erstaviks naturområde med flera nyckelbiotoper och med stor betydelse för friluftslivet och bör därför inte ses som exploateringsområde.
• Hela området Ryssbergen-Svindersvik-Henriksdalsberget bör ses som den innersta delen av Nacka-Värmdökilen.
• Saltsjöbanan bör behållas som järnväg för att bibehålla och i framtiden kraftigt kunna öka kapaciteten med fler mötesspår. Konvertera inte Saltsjöbanan till tvärbanestandard.
• Man bör planera för  spårtrafik från Slussen till Mölnvik på Värmdö via Nacka forum och Orminge.
• Stryk Österleden helt ur planeringen.

 Sågtorp - Gungviken

Detta område mellan Saltsjöbadsleden och Saltsjöbanan anges som regional stadsbygd med utvecklingspotential i RUFS 2010. Naturskyddsföreningen i Nacka anser att området, som är en del av Erstavik, bör bevaras som natur och friluftsområde. Vi vill påpeka att området föreslogs ”för bebyggelse och verksamheter samt förslag till nytt stationsläge” i förslaget till översiktsplan för Nacka kommun 2002 vilket efter stort opinionstryck ändrades till ”utredningsområde” i den nu gällande översiktsplanen. Sågtorp-Gungviken innehåller flera nyckelbiotoper och har stor betydelse för friluftslivet vilket gör att det är synnerligen olämpligt som exploateringsområde.

Avgränsning av Nacka – Värmdökilen.

Enligt RUFS 2010 sträcker sig Nacka-Värmdökilen genom Nyckelviken och slutar vid Jarlaberg. Hela västra Sicklaön anges sedan som ”regional stadskärna”. I detta område finns en unik tallurskog(Ryssbergen), Svindersvik(tillhörande Nordiska museet), det bäst bevarade sommarnöjet från 1700-talet med en ädellövskogspark och Henriksdalsberget med både hällmarktallskog och ädellövskog som används flitigt av Henriksdalsborna som närrekreationsområde. Vår uppfattning är att Nacka- Värmdökilen bör definieras som att den går  ända in till Svindersvikens inre delar för att få med dessa regionalt skyddsvärda och för Nackaborna betydelsfulla områden i denna annars kraftigt exploaterade del av Nacka.

I rapporten ”Upplevelsevärden i Nacka-Värmdökilen, RTK 2004” går gränsen för kilen strax väster om Nacka strand. Varför man inte redan då tog med det extremt skyddsvärda Ryssbergen som en del av den gröna kilen är en gåta men det är ett misstag som nu kan rättas till. Med en sådan avgränsning skulle Jarlaberg-Nacka strand förstås utgöra ett svagt avsnitt liksom även den inre delen av kilen som skulle understiga 500 m i bredd. Då det finns andra kilar med svaga avsnitt och områden som är helt eller delvis avskurna torde inte detta utgöra ett hinder för att förlänga Nacka – Värmdökilen ända in till Svindersvik. I övrigt uppfyller området de krav man kan ställa på en grön kil.

Vi vill speciellt uppmärksamma Ryssbergen där det förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Exploatering av området hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse. Större delen av Ryssbergen har blivit klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen som också säger att naturvärdena ”är i paritet med Tyresta nationalpark”.

Området erbjuder flera upplevelsevärden trots närheten till Värmdöleden: orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar över inloppet till Stockholm. Det utgör också en stor resurs i undervisningen för de många skolor som finns i närområdet. I norra delen av Ryssbergen understiger bullernivåerna 40 db(A) vilket innebär att det är ett s.k. ”tyst område”. En oerhört viktig resurs i en annars exploaterad del av Nacka.

Området Svindersvik – Ryssbergen är även riksintresse för kulturminnesvården

Vi menar att hela området Ryssbergen-Svindersvik-Henriksdalsberget bör ses som den innersta delen av Nacka-Värmdökilen.

Saltsjöbanans framtid och spårtrafik.

Saltsjöbanan bör behållas som järnväg för att bibehålla och i framtiden kraftigt kunna öka kapaciteten med fler mötesspår (den planerade konverteringen till tvärbanestandard skulle innebära en halvering av kapaciteten).

Nuvarande plattformar i höjd med vagnsgolvet gör den bekväm och handikappvänlig.

Banan är energieffektiv har helsvetsad räls och betongslipers. Signaler och ställverk är enligt järnvägsinspektionen i mycket bra skick. Det gäller även det elektriska med luftledningar mm enligt elsäkerhetsverket.  Järnvägen håller samma höga sittkomfort som tunnelbana och pendeltåg. Den är mycket klimatvänlig i jämförelse med bussar och biltrafik.

Vid Slussens ombyggnad kan en ny plattform byggas med två spår öster om nuvarande,

Om behov av ombyggnad av bilbroarna förutsätter en ny järnvägsbro, bör denna byggas norr om nuvarande järnvägsbro. En sådan bro bör från början byggas för dubbelspår och om möjligt med högre segelfri höjd för att minimera antalet broöppningar, men utan att bygga en högbro. Tvärbanan bör dras fram till Nacka för att möjliggöra bekväma omstigningar mellan järnväg och tvärbana. Med en bibehållen järnväg enligt ovan anser vi att rockaden mellan bilväg och järnväg vid Henriksdalsberget blir en onödig kapitalförstörelse.

Mot ovanstående bakgrund är det helt fel att konvertera Saltsjöbanan till tvärbanestandard.

Man bör planera för  spårtrafik från Slussen till Mölnvik på Värmdö via Nacka forum och Orminge. En sådan Nacka-Värmdöbana är nödvändig för att klara miljömålen och då inte minst målet om en 30 procentig minskning av koldioxidutsläppen till 2030.

Österleden och ny Skurubro.

Österleden är ett helt onödigt projekt som bara skulle innebära mer biltrafik och ökade utsläpp av växthusgaser samt exploatering av naturmark i både Nacka och Stockholm. Regionplanenämnden har satt ett mål om att minska utsläppen av koldioxid med 30 % mellan 2005 och 2030. För att uppnå denna minskning av vägtrafikens koldioxidutsläpp måste den förväntade trafikökningen 2005-2030 begränsas från 70-80 procent till drygt 30 procent. Jämfört med tidigare planeringsförutsättningar måste således var fjärde bil bort!

För att åstadkomma en sådan minskning behövs både kraftiga satsningar på kollektivtrafik samt en utveckling av trängselskattesystemet. Att bygga fler vägar leder däremot till ökad vägtrafik. Alltså bör trafikpaneringen göras om och vägprojekt som Österleden strykas helt. Även frågan om en ny vägbro över Skurusundet  bör ses i detta perspektiv.

Ronny Fors

V:e ordf.

Naturskyddsföreningen i Nacka

Nacka  Naturskyddsförening är mycket kritiska till den föreslagna detaljplanen. De ändringar som gjorts innebär inte att detaljplanen, vid en samlad bedömning, har blivit bättre ur natur- och miljösynpunkt. Planförslaget strider mot riksintressen, bryter mot strandskyddslagen och innebär ett ingrepp i Nacka-Värmdökilen med försämrade upplevelsevärden i det blivande naturreservatet som följd. Dessutom kommer inte området att få en god kollektivtrafikförsörjning vilket gör att biltrafiken och utsläpp av bl.a. klimatpåverkande ämnen kommer att öka. Planen strider således mot de nationella miljömålen såväl som Nacka kommuns egna mål om god kollektivtrafikförsörjning vid nybebyggelse. Telegrafberget är ett synnerligen olämpligt område att bebygga.

Strandskydd och riksintressen.

Miljökonsekvensbeskrivningen visar tydligt att planen i stora delar inte är förenlig med strandskyddets syften. Även länsstyrelsen har påpekat detta i tidigare samrådsyttrande. Det gäller villorna ovanför cisternerna och strandvillan. Trots detta har inget ändrats i det nu föreliggande förslaget. Av MKB:n framgår att allmäntillgänglig naturmark inom strandskyddat område kommer att minska och att naturområden med stora förutsättningar för friluftsliv bebyggs. Att Telegrafberget blir mer allmäntillgängligt är inget som väger upp de förluster i allmäntillgänglig mark som blir följden av planförslaget. Telegrafberget borde kunna göras tillgängligt utan att bebygga området med 300 lägenheter.

MKB:n visar också att planen strider mot riksintresset kust och skärgård och att ”ingreppen medför en stor förändring av områdets karaktär”. Något som svårligen kan vara förenligt med riksintresset för kulturmiljövården. Riksintressen bör rimligen väga tyngre än lokala exploateringsintressen.

Natur och upplevelsevärden.

 Länsstyrelsens regeringsuppdrag för Stockholmsregionen ” Aldrig långt till naturen”, innehåller ett antal naturområden som ska skyddas av kommuner och länsstyrelser under perioden 2003-2013. Skarpnäs  lyfts här fram som ett viktigt område. Nuvarande politiska majoritet i Nacka kommun har tagit fasta på det och har poängterat behovet av att inrätta naturreservat för Skarpnäs under mandatperioden. Det borde därför vara en rimlig förutsättning att man först utreder hur syftet med ett sådant naturreservat kan säkerställas, bl a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser. Utgångspunkten för reservatsgränsen bör vara vad som behövs för att uppnå reservatets syften, inte vad som passar enskilda exploatörers intressen.

Den planerade bebyggelsen och utvidgningen av den befintliga vägen skulle effektivt skära av Skarpnäs-skogen i två halvor. Bullerstörningarna skulle öka i stora delar av det framtida naturreservatet.  Skarpnäs är det enda större sammanhängande grönområde i Norra Boo och är av stor betydelse för den regionala grönstrukturen. Den utgör ett kritiskt och svagt område i en av Storstockholms gröna kilar, den s.k. Nacka-Värmdökilen. Området är unikt i sitt slag i Nacka då det utgör ett stort sammanhängande naturområde med trolska naturmiljöer som dessutom inte är bullerstört. För boende i Björknäs, Krokhöjden, Orminge, Mensättra, och Rensättra är Skarpnäs ett lättillgängligt område med en stark skogskänsla, tystnad samt lugn och ro. Dessa värden är identifierade och beskrivna i rapporten  ”Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar - 5:2004” från Region och Trafikplanekontoret.  Värden att bevara och utveckla, inte avveckla genom att exploatera områdets centrala delar!

Planförslaget innebär, enligt vår uppfattning, ett betydande ingrepp i ett område som är definierat som ett ”kritiskt och svagt avsnitt” i Nacka-Värmdökilen. MKB:n visar att hällmarkstallskog av både lokalt och regionalt(nyckelbiotop) värde berörs av planen. Vi kan konstatera att Nacka kommun ännu en gång är beredda att exploatera nyckelbiotoper vilka är våra biologiskt mest värdefulla skogar.

MKB:n säger också att planförslaget innebär en ökad bullerstörning i Skarpnäsområdet. En mycket allvarlig nackdel med planförslaget då Skarpnäs är ett av få områden i denna del av Nacka som inte är bullerstört. Planförslaget strider därmed mot det regionala miljömålet att upprätthålla de tysta områdena i Stockholms gröna kilar. Området skulle också bli ”ljusstört”, en påverkan som inte omnämns i MKB:n .

Trafik och klimat.

Föreliggande planförslag har utökats till 300 lägenheter mot tidigare ca 150. Detta för att SL ska kunna dra en busslinje till området. Enligt planförslaget kan det bli fråga om halvtimmestrafik i rusningstid. Detta är inte en tillräckligt hög turtäthet för att bussen på allvar ska kunna konkurrera med bilen. Planförslaget kommer att bidra till en ökning av biltrafiken och därmed också utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Det blir svårare att uppnå miljömålet begränsad klimatpåverkan.

Området är synnerligen illa valt för bostadsexploatering. All bebyggelse – bostäder, kontor, industri – som läggs i utkanten av befintligt vägsystem genererar onödig trafik(och onödiga utsläpp) och är svåra att kollektivtrafikförsörja. Det handlar inte bara om att komma till och från arbetet, det handlar lika mycket om resor till dagis, skolor och butiker.

I miljökonsekvensbeskrivningen står att: ” Antalet fordonsrörelser kommer att öka men sett i ett regionalt perspektiv är detta marginellt”. Detta torde kunna sägas om varje detaljplan som tas i Stockholmsregionen och håller inte som argument för den föreslagna exploateringen. Ska vi lyckas klara klimatfrågan måste varje enskild detaljplan bidra till totalt sett minskad vägtrafik och klimatpåverkan.

Miljökonsekvensutredningen borde ta upp en särskild rubrik som tar upp klimatpåverkan, eftersom det är uppenbart att man under rubriken luftkvalitet enbart tar hänsyn till lokal påverkan. Under rubriken trafik tar man upp antalet fordonsrörelser men en djupare analys av klimatpåverkan bör göras. Vi påpekade detta i vårt samrådsyttrande och vi är förvånade över att planförslagets effekter på klimatet inte tydligare belyses i MKB:n.

Hållbar utveckling.

I MKB:n finns en rubrik hållbar utveckling. Den berör mest energiförbrukningen i den planerade bebyggelsen och saknar tyvärr en djupare analys av om planen totalt sett gynnar en hållbar utveckling eller inte. Vi saknar en sammanvägd hållbarhetsanalys av denna detaljplan, liksom av alla övriga detaljplaner i Nacka kommun. Detta är något som borde utvecklas om Nacka kommun ska kunna leva upp till sitt mål om God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling.

Planbeskrivningen.

Om man läser planbeskrivningen så tycks det inte finnas några problem med planen vad gäller naturmiljö, strandskydd och riksintressen. Rimligen borde slutsatserna från MKB:n inarbetas i planbeskrivningen.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

Yttrande över utställningsförslag till Detaljplan för del av Backeböl och Mensättra, Munkkärrsvägen(område H), Boo, Nacka kommun.

Nacka  Naturskyddsförening är mycket kritska till den föreslagna detaljplanen. Området V om Munkkärrsvägen är på flera sätt olämplig för bebyggelse. Det området borde istället införlivas i naturreservatet Abborträsk. Vi är förvånade över att kommunen fortsätter att arbeta på denna detaljplan trots den skarpa kritiken från länsstyrelsen och andra remissinstanser. Även kommunens miljöredovisning visar tydligt på förslagets stora negativa konsekvenser.

Våra invändningar.

Värdefull natur som borde ingå i naturreservat Abborrträsk exploateras. Området utgörs av relativt ung barrblandskog med stort lövinslag(björk, asp sälg), delvis sumpig. Med tiden kommer skogen att utveckla de strukturer som hör naturskogen till och då få ännu större naturvärden än idag. Redan idag är området viktigt för rekreationsvärdena i naturreservatet. Något som bl.a. länsstyrelsen har påpekat tidigare. Om området bebyggs minskas upplevelsen av orördhet i naturreservatet. Länsstyrelsen menar också att det är en betydande påverkan. Vi delar den uppfattningen. Även miljöredovisningen konstaterar att upplevelsen av orört naturområde minskar och att arealen allemansrättslig mark minskar. Enligt vår uppfattning är det oacceptabelt att spoliera så stora värden för allmänheten för att bygga två villor.

Miljöredovisningen säger att området för de två tomterna ”har ett ogynnsamt lokalklimat. Tomterna är därför inte lämpliga att bebygga.” Visserligen kan de negativa effekterna minskas genom att ta bort skuggande vegetation men det påverkar landskapsbilden negativt. Torts att detta framgår mycket tydligt av miljöredovisningen ska detaljplanen ändå genomföras. Vi finner det oerhört anmärkningsvärt att man mot bättre vetande vill bygga i ett uppenbarligen olämpligt område. Dessutom vill vi tillägga att området är myggrikt sommartid, vem vill bo i ett skuggigt, fuktigt, myggrike?

Till miljöredovisningen fiinns en miljöbedömning, framtagen av Ekologigruppen, av påverkan på alkärret vid Munkkärrsvägen. Där konstateras att vattenflödet från alkärret ibland är kraftigt. Vår uppfattning är att man inte ska riskera att områdets hydrologi påverkas, direkt eller indirekt. I Ekologigruppens miljöbedömning skriver man också om att tomtägarna kanske vill glesa ut skogen söderut och därigenom påverka alkärrets djur- och växtliv. Vidare att det finns risk för att kärret kan komma att uppfattas  som en säkerhetsrisk och att det gynnar förekomst av myggor som kan leda till önskemål om utdikning. Vi delar helt de farhågorna. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att Stadsbyggnadskontoret(samrådsredogörelse 2004-08-30) anser att ”om alkärret eventuellt dräneras bedöms denna negativa konsekvens ändå få accepteras.” Detta tyder på bristande insikt om och förståelse för våtmarkernas betydelse för biologisk mångfald och de ekosystemtjänster de utför.

I miljöredovisningen sägs att planförslaget inte hindrar en hållbar utveckling och att möjligheterna att styra i riktning mot detta är begränsade. Vi håller inte med om detta. Genom att planförslaget exploaterar orörd natur och riskerar att påverka områdets vattenflöden så försämras möjligheterna för en hållbar utveckling.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

Nacka Naturskyddsförening ser med glädje att ännu ett naturreservat bildas i Nacka. Men som så många gånger förr så grumlas den glädjen av byggplaner. Vi hoppas att Nacka kommun drar tillbaka planerna på de av exploateringskontoret föreslagna 5 villorna. Vi vill gärna att naturvärdena förtydligas i förslaget samt att uppföljande inventeringar görs av områdets rödlistade arter.

Remissförslagets avgränsning är bra förutom att den obebyggda tomten S om Annelundvägen bör införlivas i naturreservatet då området erbjuder en storslagen utsikt samt innehåller naturvärden i form av gamla tallar varav en med gnagspår av den rödlistade(missgynnad) reliktbocken samt gnagspår av signalarten åttafläckig praktbagge i tallrötter. Platsen hyser också en torrbacksflora med bl.a. monke. Detta är alltså inte en lämplig plats att bebygga.

Vi ser med bestörtning att kommunstyrelsen har gått med på ett förslag från exploateringskontoret att bygga 4 villor inom det tänkta naturreservatet. I kommunstyrelsens beslut sägs att naturvärdena inte ska påverkas negativt. Om kommunstyrelsen menar allvar med det så måste förslaget om villorna dras tillbaka. Det skogsområde som berörs är det mest värdefulla i hela Gärdesudden, så här står det i naturinventeringen(Tomas Fasth, Pro Natura): Området söder om Professorstigen är därtill den del som klart framstår som nyckelbiotop för biologisk mångfald med mycket gammal tall och ek och utgör från den synvinkeln den mest skyddsvärda skogen inom utredningsområdet.

Förutom de i naturinventeringen nämnda signalarterna inom området förekommer här också vågig sidenmossa och gammelekklokrypare, den senare påvisad genom inventering av Boo Miljö-och naturvänner. Vågig sidenmossa är enligt Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog(Skogsstyrelsens förlag) "i östra och norra Sverige en bra signal på skog som har lång kontinuitet och slutenhet". Gammelekklokryparen är rödlistad som missgynnad.

Att detta område är det mest skyddsvärda inom Gärdesudden framgår inte av remissförslaget. Hade det varit tydligare i remissförslaget vilka områden som hyser de högsta natur- och rekreationsvärdena så hade kanske inte exploateringskontoret föreslagit bebyggelse där. Vi ser gärna att förslaget kompletteras med en naturvärdeskarta.

Skötselplan

Vi ställer oss bakom den föreslagna skötselplanen men vi vill påpeka vikten av att skötselåtgärder genomförs av väl utbildad personal och att personal med naturvårdskompetens finns närvande vid utförande av åtgärder.

Förekomsten av områdets rödlistade arter bör också följas upp regelbundet för att säkerställa att skötselåtgärdena har önskad effekt.

Övrigt

Vi anser att området är alldels för litet för att inrymma en hundrastgård.

Ronny Fors

V. ordf. Nacka Naturskyddsförening

Nacka  Naturskyddsförening ställer sig mycket kritiska till stora delar av föreliggande detaljplan. Vi anser att bebyggelsområdena A och B helt bör utgå ur planen. Gångbryggan och strandpromenden är överdimensionerade och riskerar att utgöra ett negativt inslag i landskapsbilden. Vi ifrågasätter att planen inte anses innebära en betydande miljöpåverkan. Att utplåna ett naturvärdesobjekt och dessutom göra ingrepp i nyckelbiotoper borde, enligt vår mening, anses utgöra en betydande miljöpåverkan. Dessutom handlar det om ingrepp i en svag zon i Nacka-Värmdökilen.Våra invändningar

Det sägs i planförslaget att området "förtätas". Vi ifrågasätter om den föreslagna nyexploateringen verkligen kan kallas för förtätning. Även om det inte finns någon vedertagen definition på begreppet förtätning brukar man avse nybebyggelse inom befintlig bebyggelsestruktur. Genom förtätning brukar man använda områden som redan är störda av bebyggelse. I den föreslagna detaljplanen föreslås bebyggelse i jungfrulig naturmark med höga naturvärden och som har stora upplevelsevärden genom den gamla orörda skogen och gammelekarna. Vi får intrycket av att man använder begrepet förtätning för att "sälja in" exploatering av jungfrulig naturmark. Förtätning har en positiv klang hos många och har blivit, på gott och ont, ett modebegrepp inom samhällsplaneringen. Men att använda det i det här sammanhanget anser vi vara ytterst tveksamt.

I miljöredovisningen kan man läsa på sid 3, sista stycket: "Planförslaget bedöms vara förenligt med en hållbar utveckling då huvudsakligen redan exploaterade områden förtätas och gynnar förutsättningarna för en god kollektivtrafik". Vi kan inte hålla med om den slutsatsen. Visst kan man säga att underlaget för kollektivtrafiken förbättras något med nybebyggelsen men som miljöredovisningen också säger så antas förslaget "innebära en viss ökning av koldioxidutsläppen från biltrafiken p.g.a. fler boende i området". Det torde inte heller vara så att de två busslinjerna lider brist på passagerarunderlag. I ett område med gles bebyggelse så lägger man in ytterligare några hus och kallar det för förtätning när man egentligen bara bibehåller en gles bebyggelsstruktur med villor/radhus/parhus i området.

Vi ställer oss frågande till vad som menas med att "huvudsakligen redan exploaterade områden förtätas"? Vi kan inte förstå hur denna formulering har kunnat komma till stånd. Det är ju helt uppenbart att det "i huvudsak" är fråga om exploatering av orörd natur! Det är bara område C vid Visborgs minne som redan är bebyggt. Den delen har vi inga invändningar mot. Men i övrigt är det enbart fråga om att bygga i naturmark varav det mesta inom områden som Skogstyrelsen klassat som nyckelbiotop eller naturvärde. Det är gammal skog som stått där i hundratals år och skött sig självt och borde få göra det i framtiden också. Hur Nacka kommun kan försöka få det att låta som om det är exploaterad mark som tas i anspråk är oerhört provocerande. Det är svårt att ta en miljöredovisning på allvar när man så uppenbart skriver sådant som är helt felaktigt!

Vidare kan man i miljöredovisningen läsa att "intrång sker i begränsad omfattning inom två nyckelbiotoper". Vi tycker inte att ingreppen är begränsade. Det är snarare frågan om stora ingrepp i känsliga naturmiljöer som dessutom får stora konsekvenser för hur området upplevs utifrån rekreationssynpunkt. Karaktären av orördhet som finns idag kommer självklart att påverkas negativt. I miljöredovisningen sägs felaktigt att naturvärdesobjektet med " gammal senvuxen hällmarkstallskog med naturskogsartad karaktär föreslås bebyggas" när det egentligen handlar om ett område med barrblandskog. Att naturvärdesobjektet kommer att bebyggas och därmed utplånas är dock helt korrekt. Hur detta kan vara förenligt med en hållbar utveckling är för oss en gåta. Det handlar om en mycket vacker och promenadvänlig blåbärsgranskog som inom sin tid kommer att utvecklas till ett område med nyckelbiotopsklass. På flera av granarna förekommer spår av signalarten granbarkgnagare(Microbegma emarginata) som behöver granar som är minst 80 år gamla för sin överlevnad. Granbarkgnagaren är föreslagen att tas upp i den nya rödlistan, som kommer 2010, över hotade arter i Sverige. Anledningen är att den typ av gammelskog som den behöver fortsätter att minska i Sverige.

Länsstyrelsen har några välmotiverade frågor och synpunkter. De säger så här: "Området väster om programområdet är en värdekärna i en av Stockholms gröna kilar, Nacka-Värmdökilen. Planområdet ligger mellan värdekärnan vid Nyckelviken och grönkilens fortsättning i Orminge på andra sidan Skurusundet. Planområdet ingår i Nacka-Värmdökilen, en av Stockholms gröna kilar. Denna del av kilen utgör en mycket svag zon och redovisas som avbruten kil i Regionplane- och trafikkontorets rapport Grönstrukturen i Stockholmsregionen."

I samrådsredogörelsen svarar Nacka kommun så här: "Planhandlingen har kompletterats med redovisning avseende strandzonen samt närheten till Nyckelviken." Vi kan inte se att närheten till Nyckelviken eller att frågan om spridningssamband och grönstruktur nämns med ett enda ord i miljöredovisningen. Vi kan inte heller se att exploateringen i anslutning till någon av nyckelbiotoperna "justerats" vilket enligt samrådsredogörelsen skulle ske.

Vi kan tänka oss föreslagen promenadbrygga och strandpromenad men inte i det överdimensionerade format som nu föreslås. Vi anser att en bredd på 1-1,5 m är alldeles tillräckligt. Det borde gå att lösa eventuell vinterväghållning ändå. Den nu föreslagna strandpromenaden riskerar att utgöra ett alltför stort ingrepp i en miljö av riksintresse. 

Ronny Fors

Till Länsstyrelsen i Stockholms län
Överklagande av detaljplan för del av Tollare, fastigheten Tollare 1:160 m.fl., Tollare Träskväg , delplan 1 a, i Boo, Nacka kommun.

Sammanfattningsvis handlar våra invändningar om:

Den antagna detaljplanen strider i flera avseenden mot bestämmelser i Miljöbalken och emot flera EG-direktiv samt emot FN:s konvention om biologisk mångfald.

Någon miljökonsekvensbeskrivning har inte gjorts trots att det under detaljplanearbetet framkommit fakta som visar att exploateringen medför en betydande miljöpåverkan. Bedömningen i programskedet gjordes på mycket torftiga grunder och har inte omprövats, när ny kunskap tillkommit.

Hela detaljplaneområdet har mycket höga naturvärden med många signalarter (insekter och fåglar) och är av Skogsstyrelsen klassat som naturvärdesområde.

Strandskyddet åsidosätts genom åberopande av en obsolet byggnadsplan från 1938, vilken saknar rättsverkan, då genomförandetiden har utgått.

Tollare Träsks utloppsbäck, en del av sjöns vattenområde, ligger inom detaljplanen och på tomtmark, vilket riskerar påverkan på sjön, som ingår i nyligen beslutat Naturreservat. Kommunen har under planarbetet lämnat vilseledande uppgifter angående utloppsbäckens läge.

Naturvärdesutredingen gjordes vintertid, varför flora och fauna inte på ett godtagbart sätt dokumenterats.

Detaljplaneärendet har handlagts formellt fel.

Planen har antagits - efter en ändring - som enkelt planförfarande och därmed utan ny utställning, vilket förhindrat remissinstanser att ge synpunkter. Detta är inte i enlighet med lagens syfte.

Detaljplanen strider emot Nacka kommuns 2002 antagna Översiktsplan.

En grundfråga är hur kommunen i sin behovsbedömning kunnat anta att programmet/detaljplanen inte medför en betydande miljöpåverkan, när flera mycket viktiga miljöfaktorer påverkas och de olika detaljplanerna alla har komplicerade miljöfrågor att hantera. Några exempel är:

• Nyckelbiotoper och naturvärdesområden med rödlistade arter samt fågelarter som finns upptagna i Bernkonventionen samt omfattas av Sveriges åtagande för det europeiska nätverket Natur 2000.
• Vattenområde med planerad vattenverksamhet.
• Långhålsborrning inom Tollare Naturreservat för avledning av vatten från sjön Tollare Träsk (ingår i Naturreservatet).
• Sprängning för vägtunnel (ingår i kommande detaljplan, men ingår också i Naturreservatet).

Alla dessa förhållanden var inte kända eller redovisade och vissa var inte heller aktuella, då Tollareprogram antogs 2006 och inte heller då detaljplan 1 a Tollare Träskväg gick ut för samråd oktober 2007. Mycket ny kunskap har tillkommit, vilket borde gett anledning till ny behovsbedömning angående betydande miljöpåverkan - och med åtföljande miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning.

Nacka kommun har mycket tidigt i planeringen av Tollareområdet bestämt sig för att exploateringen inte har en betydande miljöpåverkan. Vi ifrågasätter starkt att det förhåller sig så . Inget material, som närmare anger hur behovsbedömningen gjorts finns kommunicerat med remissinstanser eller går att hitta i något tillgängligt material i ärendet/ärendenas olika skeden.

Någon behovsprövning - huruvida miljöbedömning ska göras - har inte gått ut för information eller samråd. Finns dock omnämnd (sid. 36) programförslaget till hela Tollareområdet (Samrådshandling 2005 05 23, Detaljplaneprogram för Tollare), där det också finns en rubrik "Översiktlig miljöbedömning". Man talar om att från 21 juli 2004 gäller nya bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB) med anledning av EG-direktivet för miljöbedömningar (2001/42/EG) Då infördes nya krav på miljöbedömningar för översikts- och detaljplaner. Sedan konstaterar man att efter behovsbedömningen gjorts bedömningen att genomförande av kommande detaljplaner inte innebär en betydande miljöpåverkan enligt kriterierna i nämnda lagar och direktiv. Dock sägs också: "Under det fortsatta planarbetet kan en omprövning av bedömningen om betydande miljöpåverkan bli aktuell om nya fakta framkommer under samrådet." Det uttalas tydligt att ovan nämnda översiktliga miljöbedömning inte är upprättad enligt PBL:s formella krav enl. 5 kap. 18 §.

Länsstyrelsen har i sitt remissvar (programyttrande) daterat 8/6 2006 vad gäller miljöbedömning påtalat bl.a. följande: "Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt"

Trots att en stor mängd ny kunskap har tillkommit sedan programförslaget skrevs och en rad förutsättningar har ändrats, har kommunen inte omprövat sitt ställningstagande i frågan om betydande miljöpåverkan. I varje detaljplan (två planer gått på remiss hittills) upprepas det gamla mantrat: "Kommunens bedömning är att detaljplaneförslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan".

Om Nacka kommun förutsättningslöst gjort en miljökonsekvensbeskrivning (MBK) - i lagens mening - av hela Tollareområdet redan i programskedet skulle planeringen av gränser för bebyggelse resp. naturreservat sett annorlunda ut. Detta under förutsättning att man redan då (2005) genomfört den natur- och rekreationsutredning som kom till stånd vintern 2007 - 2008, när den nu aktuella detaljplanen (Tollare träskväg) redan var ute för samråd. Och under förutsättning att samråd och dialog förts med såväl naturorganisationer, boendeföreningar och allmänhet. En dialog som finns tydligt uppmärksammad i handboken och som ska - bl.a. enligt Århuskonventionen - genomföras. Här påtalas också vikten av att ta hänsyn de synpunkter som inkommit.

Nacka Naturskyddsförening är positivt till att gammal industrimark används till bostadsbebyggelse och att i stort sett ingen naturmark tas i anspråk. Självklart är det viktigt att hänsyn tas till de riksintressen som gäller inom området. Vi har dock några synpunkter som vi vill framföra.

Minska parkeringstalen.

Vi har enormt stora utmaningar framför oss för att undvika en skenande klimatförändring. Utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande ämnen måste minska med 90% till 2050 för att undvika en temperaturhöjning på två grader. Den fysiska planeringen är en avgörande komponent för ett framgångsrikt klimatarbete. Samhället  måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Det finns inget bränsle som snabbt kan ersätta den fossila olja bilarna drivs med idag. Biltrafiken är också oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik. Hur vi planerar samhället idag påverkar framtidens miljö och klimat. Därför bör parkeringstalen sänkas. Istället ska förstås kollektivtrafik, och då i första hand spårtafik, byggas ut samt att områden planeras så att det finns bra närservice så att transporterna minimeras. Självklart ska gång och cykeltrafik underlättas.

Redovisa klimatpåverkan av byggförslaget.

I miljöredovisningen finns ett avsnitt som heter klimatpåverkan. Man skulle kunna tro att det handlar om hur byggförslaget påverkar klimatet, sådana redovisningar borde vara en självklarhet inför alla detaljplaner. Men det står inte ett ord om det utan det handlar enbart om hur klimatet påverkar Kvarnholmen. Visst ska sådant också redovisas men hur utsläppen av klimatpåverkade ämnen påverkas av den föreslagna exploateringen borde rimligen finnas med. Istället för att bara skriva att "Utformning av bebyggelse på kajplanet ska ta hänsyn till stigande havsnivåer" borde det finnas en analys av hur planen skulle kunna utformas för att minska biltrafiken och utsläppen av klimatpåverkande ämnen så att vi inte behöver uppleva alltför kraftiga havsnivåhöjningar!

Bygg energisnålt

Vid all ny bebyggelse bör anser vi att Nacka kommun skall ställa krav på nya byggnader och service. Det är rimligt att sätta ett tak för ny bebyggelse angående hur mycket energi som får förbrukas och hur mycket klimatpåverkande ämnen den får bidra med per år. Detta bör inkludera de transporter bebyggelsen genererar.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

2009-05-25

Vet inte hur många gånger jag skrivit om Tollare till Nackas politker...

Till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige.

Återremitera Tollare naturreservat för omarbetning!

Nacka Naturskyddsförening anser att det förslag till naturreservat i Tollare som nu ligger för beslut av kommunfullmäktige har alltför stora stora brister för att antas. Det är ett naturreservat helt på NCC:s villkor utan hänsyn till var de stora natur- och rekreationsvärdena finns i Tollareområdet. En mycket stor majoritet av remissinstanserna vill ha mer naturreservat än i det första förslaget från våren 2008. Efter det så har reservatet minskat i omfattning. Lyssnar kommunpolitikerna mer på byggbolagen än på Nackas medborgare?  

Det föreliggande förslaget som ni i kommunfullmäktige ska ta ställning till har också anmärkningsvärda brister. Bl.a. beskrivs områden med höga naturvärden och sällsynta arter(gränsticka) som inte ens ingår i själva naturreservatet utan ligger inom tänkt exploateringsområde. Hur kan ett förslag, med en så totalt felaktig beskrivning, ha nått ända till kommunfullmäktige? Det ger onekligen intryck av att naturvårdsfrågor inte tas på allvar. Eller är det vanligt med sådana felaktigheter i beslutsunderlag inför kf-beslut?

Vidare har inga inventeringar gjorts av fågelliv eller blomväxter och insektslivet är bara delvis känt. Efter den inventering, som gjordes vintertid, har vi i Nacka Naturskyddsförening upptäckt flera intressanta arter inom Tollare som indikerar höga naturvärden. I flera fall inom tänkta exploateringsområden.

Som vi tidigare nämnt har någon sammanvägd konsekvensbeskrivning, för natur- och rekreationsvärdena i Tollare,  av de föreslagna byggplanerna inte har gjorts! Naturreservatet har anpassats efter NCC:s byggplaner istället för att anpassa byggandet efter natur- och rekreationsvärdena. Varför lägger kommunen ned resurser på att göra inventeringar när man ändå fullständigt struntar i resultaten av dessa inventeringar?

Vi kan inte flytta på nyckelbiotoper, sällsynta arter eller rofyllda skogar,  men vi kan välja var och hur vi bygger hus och vägar! Återremittera ärendet för omarbetning med utgångspunkt från natur- och rekreationsinventeringarna!

Ronny Fors
V:e ordförande                    
Nacka Naturskyddsförening     

Nacka  Naturskyddsförening ser med tillfredsställelse att redan bebyggd mark förtätas och utnyttjas bättre. Vi har dock en del synpunkter på det föreliggande förslaget som vi anser borde uppmärksammas i det fortsatta detaljplanearbetet.

Den naturmark som kommer att tas i anspråk för exploatering är mycket bristfälligt beskriven i miljöredovisningen. Det sägs att "Inga för kommunen kända lokaler för hotade växt- eller djurarter påverkas av planförslaget". Vid besök på platsen kunde vi finna åtminstone 7 tallar med kläckhål och larvgångar av den rödlistade(hotkategori 4, missgynnad)  skalbaggen reliktbock(Nothorina muricata). I sydvästra delen av området förekom enstaka kläckhål på tallarna medan i den norra delen var kraftiga angrepp på två gammeltallar.

I området finns ett flertal tallar som säkerligen har en ålder på 300-400 år. Signalarten tallticka(Phellinus pini) förekommer på åtminstone en av tallarna. Det finns också flera tallågor och enstaka torrakor med rikligt med olika insektsgnag och märken efter hackspettars näringssök. En sälg med kläckhål av signalarten myskbock(Aromia moschata) finns också, även den med märken efter hackspettar. Myskbocken var tidigare upptagen på rödlistan men togs bort 2005 men den ska, som alla arter som togs bort då, betraktas som regionalt skyddsvärd. Sälgen är överhuvudtaget ett skyddsvärt träd då den bl.a. är viktig för vårtidiga humlor, bin och andra insekter och även många vedlevande insekter vilket gör den viktig för bl.a. hackspettar. I söder mot Värmdövägen finns också ett flertal yngre/medelålders ekar med framtidspotential.

Således finns det viktiga naturvärden i området. Dessa värden måste beaktas och värnas i den kommande planeringen. En viss exploatering av en del av naturmarken kan vara möjlig utan att skada naturvärdena. Detta borde studeras närmare i det fortsatta planarbetet. De värdefulla träden bör sparas för att utgöra närrekreationsområde. Död ved bör likaså sparas och skyddas, inte minst under byggskedet.

Det är viktigt att området ses som en del i en grönstruktur med betydelse som spridningssamband för framförallt arter knutna till gammal tall.

Vi ställer oss, liksom många närboende, tveksamma till 14-våningarshuset. Höga hus påverkar sol- och vindförhållanden på marknivån negativt.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

2009-05-08

Till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige.

Återremitera Tollare naturreservat för omarbetning!

Vi kan inte flytta på nyckelbiotoper, sällsynta arter eller rofyllda skogar,  men vi kan välja var och hur vi bygger hus och vägar! Återremittera ärendet för omarbetning med utgångspunkt från natur- och rekreationsinventeringarna!

Det förslag till naturreservat i Tollare som nu ligger för beslut av kommunfullmäktige har stora brister. Ett förslag till naturreservat presenterades våren 2008. Efter remissrundan där majoriteten av de svarande önskade mer naturreservat och mindre bebyggelse så kom ett reviderat förslag som innebar en kraftig reducering av reservatet! Detta föranledde Boo Miljö- och Naturvänner att tillsammans med Nacka Naturskyddsförening starta en namninsamling mot det förkrympta reservatsförslaget och för att ta med all värdefull natur i reservatet. Totalt samlades 3412 namn in under den dryga månad som namninsamlingen pågick! Ett tredje förslag till reservat presenterades och det är det som nu föreligger för beslut av kommunfullmäktige.

Och var står vi idag, efter denna massiva opinion för ett naturreservat som omfattar den mest värdefulla naturn i Tollare? Jo, med ett förslag som på flera punkter är ännu sämre än det första! Viktiga avsnitt i det första förslaget har tagits bort, t.ex.  fanns under rubriken  "friluftsliv och upplevelsevärden" en bristanalys som visar att ostörda miljöer är en brist i stora delar av Nacka och att områden med rofylld natur därför har högst skyddsbehov.  Flera, för natur och rekreation, värdefulla områden ligger utanför naturreservatet. Bl.a. det område med mycket värdefull granskog med den sällsynta och rödlistade gränstickan öster om Tollarebruket.  Gränstickan omnämns i reservatsförslaget(men bara som signalart) som en art som visar på skyddsvärd granskog men den skogen är inte med i själva reservatet! Hur har man tänkt här undrar vi?  Även i andra områden utanför reservatet och alltså inom exploateringsområde förekommer flera rödlistade arter. T.ex. inom exploateringsområde vid Tollare träskväg. Det är ett område där strandskydd bör gälla. Att hänvisa till en 70 år gammal byggplan för att upphäva strandskyddet är juridiskt, för att inte tala om moraliskt, mycket tveksamt. Den nya strandskyddslagen som träder ikraft  1/7-09 - riksdagsbeslut 29/4 -09. kommer definitivt att sätta stopp för sådana tveksamheter. Ett område med gällande strandskydd nedanför Tollareberget  är ej längre med i reservatet. Vad säger länsstyrelsen, som fattat beslut i strandskyddsfrågan vid kusten, om förminskat naturreservat? Ett  av skälen till upphävande av strandskydd var just att mark för rekreation skulle säkerställas genom naturreservat men det var innan  det  nu gällande, förkrympta,  reservatet presenterades.

Det har nämnts i debatten att reservatet blir större än det som ursprungligen var tänkt 1985, när ett principbeslut fattades av Nacka kommun att göra Tollare till naturreservat. Men det som framförallt lagts till är de bullerstörda områdena i norr inklusive Kocktorpssjön! Det är väl istället så att de mest värdefulla natur- och rekreationsområdena ska skyddas som reservat. Det är väl också därför man gör inventeringar för att få kunskap om vilka områden som behöver skyddas åt framtida generationer? Vi vill också nämna att den biologiska inventeringen gjordes vintertid vilket har sina uppenbara brister. Hur ser det ut med häckande fåglar, insekter och blomväxter? Tollare träsk har, anmärkningsvärt nog, inte inventerats!

Avslutningsvis vill vi också påpeka att någon sammanvägd konsekvensbeskrivning, för natur- och rekreationsvärdena i Tollare,   i relation till de föreslagna byggplanerna , inte har gjorts! Naturreservatet har anpassats efter NCC:s byggplaner istället för att anpassa byggandet efter natur- och rekreationsvärdena. Varför lägger kommunen ned resurser på att göra inventeringar när man ändå fullständigt struntar i resultaten av dessa inventeringar?

Ronny Fors                                                             Margaretha Josefson

Nacka Naturskyddsförening                               Boo Miljö- och Naturvänner 

Rödlistade arter och signalarter påträffade i Tollare som inte omnämns i reservatsutredningen.

Dessa arter är observerade av medlemmar i Naturskyddsföreningen och Boo Miljö- och naturvänner. Det är inte resultat av några riktade inventeringar. Det är uppenbart att det finns mer att upptäcka i Tollare. Vilka marksvampar som förekommer i Tollare är dåligt känt men förutsättningarna för stor artrikedom är goda framförallt i de kalkpåverkade granskogarna och i ekhagarna. Fågellivet är inte heller kartlagt. Vi vill påminna om att i det antagna programmet för Tollare sägs att en fågelinventering på Mårtens holme ska göras. Vi väntar fortfarande på den!

Silltrut                                  Sårbar(hotkat. 3)
Törnskata                             Missgynnad(hotkat. 4)
Glansbagge sp.                    Missgynnad(hotkat. 4)    Inom expl.omr.
Sexfläckad bastardsvärmare Missgynnad(hotkat. 4)    Inom expl.omr.
Trådticka                              Signalart                           Inom expl.omr.
Korallfingersvampar              Signalart                            Inom expl.omr.
Blåvingad lövsvampbagge     Signalart                            Inom expl.omr.
Åttafläckig praktbagge        Signalart                            Inom expl.omr.
Myskbock                              Signalart

Samrådsförslag  RUFS 2010

Synpunkter på samråd av RUFS 2010 från Naturskydsföreningen i Nacka

Sågtorp-Gungviken.

Detta område mellan Saltsjöbadsleden och Saltsjöbanan anges som regional stadsbygd med utvecklingspotential i RUFS 2010. Naturskyddsföreningen i Nacka anser att området, som är en del av Erstavik, bör bevaras som natur och friluftsområde. Vi vill påpeka att området föreslogs "för bebyggelse och verksamheter samt förslag till nytt stationsläge" i förslaget till översiktsplan för Nacka kommun 2002 vilket efter stort opinionstryck ändrades till "utredningsområde" i den nu gällande översiktsplanen.

Avgränsning av Nacka - Värmdökilen.

Enligt RUFS 2010 sträcker sig Nacka-Värmdökilen genom Nyckelviken och slutar vid Jarlaberg. Hela västra Sicklaön anges sedan som "regional stadskärna". I detta område finns en unik tallurskog samt Svindersvik(tillhörande Nordiska museet), det bäst bevarade sommarnöjet från 1700-talet med en ädellövskogspark. Vår uppfattning är att Nacka- Värmdökilen bör gå ända in till Svindersvikens inre delar för att få med dessa regionalt skyddsvärda och för Nackaborna betydelsfulla områden i denna annars kraftigt exploaterade del av Nacka.

I rapporten "Upplevelsevärden i Nacka-Värmdökilen, RTK 2004" går gränsen för kilen strax väster om Nacka strand. Varför man inte redan då tog med det extremt skyddsvärda Ryssbergen som en del av den gröna kilen är en gåta men det är ett misstag som nu kan rättas till. Med en sådan avgränsning skulle Jarlaberg-Nacka strand förstås utgöra ett svagt avsnitt liksom även den inre delen av kilen som skulle understiga 500 m i bredd. Då det finns andra kilar med svaga avsnitt och områden som är helt eller delvis avskurna torde inte detta utgöra ett hinder för att förlänga Nacka - Värmdökilen ända in till Svindersvik. I övrigt uppfyller området de krav man kan ställa på en grön kil. Många människor utnyttjar områdena för besök, även om kännedomen om Ryssbergen kan öka. En strandpromenad håller på att byggas  längs med Svindersviken till Nacka strand. Svindersvik har mycket höga kulturhistoriska värden och en intressant ädellövskogspark.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Exploatering av området hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark.  En trädinventering av östra delen av Ryssbergen har gjorts av Tomas Fasth, Pro Natura, på uppdrag av Nacka kommun. Den slår klart fast att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse och att dem planerade Kvarnholmsbron inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden.

Större delen av Ryssbergen har blivit klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen som också säger att naturvärdena "är i paritet med Tyresta nationalpark" samt "ett Tyresta i miniatyr".

Området erbjuder flera upplevelsevärden trots närheten till Värmdöleden: orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar över inloppet till Stockholm. Det utgör också en stor resurs i undervisningen för de många skolor som finns i närområdet. Möjligheter till aktivitet och utmaning erbjuds genom områdets topografiska egenskaper. Med enkla åtgärder som skyltning och förbättring av vissa stiger skulle tillgängligheten ökas och Nackaborna och även andra länsinvånare få tillgång till en unik tallurskog som ligger bara 5 km fågelvägen från Stockholms city och i en del av Nacka som annars mest karakteriseras av motorvägar och köpcentra.

I norra delen av Ryssbergen understiger bullernivåerna 40 db(A) vilket innebär att det är ett s.k. "tyst område". En oerhört viktig resurs i en annars exploaterad del av Nacka.

Området Svindersvik - Ryssbergen är även riksintresse för kulturminnesvården

Saltsjöbanans framtid.

Saltsjöbanan bör behållas som järnväg för att bibehålla och i framtiden kraftigt kunna öka kapaciteten med fler mötesspår (den planerade konverteringen till tvärbanestandard skulle innebära en halvering av kapaciteten).

Nuvarande plattformar i höjd med vagnsgolvet gör den bekväm och handikappvänlig.

Banan är energieffektiv har helsvetsad räls och betongslipers. Signaler och ställverk är enligt järnvägsinspektionen i mycket bra skick. Det gäller även det elektriska med luftledningar mm enligt elsäkerhetsverket.  Järnvägen håller samma höga sittkomfort som tunnelbana och pendeltåg. Den är mycket klimatvänlig i jämförelse med bussar och biltrafik.

Vid Slussens ombyggnad kan en ny plattform byggas med två spår öster om nuvarande,

Om behov av ombyggnad av bilbroarna förutsätter en ny järnvägsbro, bör denna byggas norr om nuvarande järnvägsbro. En sådan bro bör från början byggas för dubbelspår och om möjligt med högre segelfri höjd för att minimera antalet broöppningar, men utan att bygga en högbro.

Tvärbanan bör dras fram till Nacka för att möjliggöra bekväma omstigningar mellan järnväg och tvärbana.

Med en bibehållen järnväg enligt ovan anser vi att rockaden mellan bilväg och järnväg vid Henriksdalsberget blir en onödig kapitalförstörelse.

Man bör utreda spårtrafik till Mölnvik på Värmdö. En första etapp skulle kunna vara en förbindelse mellan Saltsjö-Järla och Forum Nacka.

Mot ovanstående bakgrund är det helt fel att konvertera Saltsjöbanan till tvärbanestandard.

Österleden.

Detta är ett helt onödigt projekt som bara skulle innebära mer biltrafik och ökade utsläpp av växthusgaser samt exploatering av naturmark i både Nacka och Stockholm.

Ronny Fors

V:e ordf.

Naturskyddsföreningen i Nacka