Har Marit Paulsen slagit sig?

Eller är hon köpt av Monsanto och agrobuisness-intressen? Eller hon kanske faktiskt tror att ekologisk odling leder till världssvält och elände! Och att vårt enda hopp är det kemikalieintensiva industrijordbruket med världsförbättrarna i Monsanto i spetsen!
Att det ekologiska lantbruket inte "räcker till" för att försörja världens växande befolkning verkar också vara en ganska utbredd uppfattning. Men vad finns det för bevis för det egentligen? Det vore ju bra om Marit Paulsen kunde prestera fram några källor till påståendet att "skördarna blir från hälften till tre fjärdedelar av den skörd som konventionell odling ger". Enligt vetenskapliga studier handlar det snarare om en skördeminskning på ca 10 procent men det beror också på hur man räknar. Det går inte bara att jämföra en storskalig intensivodling av t.ex. majs med en mer småskalig agroforestryodling rakt av. Industriodlingen kan få ut mer majs/hektar men i ett ekologiskt agroforestyrbruk så får man också ut andra nyttigheter eftersom det är en samodling av olika grödor som understödjer varandra, t.ex. grödor med kvävefixerande bakterier vid rötterna som gödlslar marken. Den totala outputen kan då bli större i ett sådant system än i intensivodlade monokulturer som dessutom är mycket sårbara för torka och angrepp av insekter eller parasiter. Och Paulsen tycks ha glömt bort att det intensiva storskaliga jordbruket är fossilbränsledrivet och oerhört energikrävande(produktion av gifter och konstgödsel). Långsiktigt hållbart, jo men visst!

Vi producerar mer än tillräckligt med mat för att försörja alla människor på den här planeten, att det ser ut som det gör i världen, med närmare en miljard undernärda människor, beror på felaktig jordbruks- och handelspolitik i både nord och syd, krig och konflikter, och naturligtvis fattigdom. Mer om detta kan läsas här och här. Den senare länken kan verkligen rekommenderas för dem som vill veta mer om hur det egentligen förhåller sig med det ekologiska lantbruket och möjligheten att försörja en växande befolkning. Nej,  Paulsen verkar inte ha tänkt igenom detta ordentligt. Hon får också svar på tal av Rune Lanestrand, redaktör för tidningen Småbrukaren och ekobonde, och även här och här.

Hon strör förresten märkliga påståenden omkring sig, som detta: "Marit Paulsen är även kritisk till Naturskyddsföreningens rekommendation att äta odlad lax. "Det är vansinne", säger hon."
Var har hon fått det ifrån? Inte att odlad fisk är vansinne, vilket det oftast är, men att Naturskyddsföreningen skulle rekommendera odlad lax. Jag har verkligen försökt att hitta en sådan rekommendation men inte lyckats. Jag ser ingen sådan rekommendation i föreningens havspolicy eller i den gröna guiden. Däremot finns det odlad lax som är KRAV-märkt. Kan det vara det hon menar? Men där har man ju tänkt på det som hon, helt riktigt, anser vara problemet med odlad fisk, att stora mängder fisk används som foder i odlingarna. Läs mer om KRAV:s regler om fiskodling här.

Och så detta med "miljörörelsens ovetenskapliga slutsatser", det klart att man ska vara vetenskapligt korrekt, något jag tycker att miljörörelsen oftast är, men det kravet borde väl även gälla en kandidat till Europaparlamentet!

Mellan alla grodor som hoppar ur munnen på henne så har hon ju sina små poänger faktiskt, de tycks bli allt färre men de finns där om man letar!  

Kommentarer
Postat av: Anders Tranberg

Bra inlägg Ronny! Marit vet inte vad hon pratar om. Kan tillägga att näringsvärdet i jorden hos det konventionella jordbruket är betydligt mindre än i det ekologiska jordbruket vilket medför att man inte behöver lika mycket odlingsmark för ekologsik odling. I Autsrtalien har man insett detta och övergår nu allt mer till eko-odling, vilken idag upptar 10-15 % av odlingsarelen. Mer info om eko-odling kan hittas på http://www.fobo.se

2009-04-04 @ 21:45:56
Postat av: Anders Tranberg

Naturskyddsföreningen skriver ekologsik odling på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/ekologiskt-jordbruk/

2009-04-04 @ 22:10:48
Postat av: Rune Lanestrand



Marit Paulsen fick statliga miljonbidrag



Folkpartiets EU-kandidat, författaren, fd landsbygdsambassadören och tillika ledarskribent i tidningen Land, Marit Paulsen, har varit mycket framgångsrik när det gäller att komma i åtnjutande av statliga bidrag.

Att ta del av lantbruksnämndens och länsstyrelsens tillmötesgående är en bitvis hisnande läsning.



I de flesta fall är beslutsunderlagen ytterst torftiga, projekten saknar kritisk granskning och andra former av uppföljning. Detta är formuleringar som finns i rättsenhetens egen utredning på länsstyrelsen i Falun.



Ifrågasattes inte

Precis som Marit Paulsen har lagt storstadstidningarna, radio och TV för sina fötter har hon lyckats dupera vissa statliga tjänstemän. När hon vid något enstaka tillfälle nekats bidrag har hon skällt som en bandhund på handläggarna.

Troligen p g a sitt flitiga förekommande i de stora medierna, sina höga politiska kontakter inom (s) (Mona Sahin m fl) och med LRF och den mäktiga ekonomiska bonderörelsen i ryggen har tjänstemännen inte velat ifrågasätta rimligheten i alla hennes bidrag.

Under åren 1989 till 1990 lyckades Marit Paulsen och hennes man få ut stora summor i form av avskrivningslån, lokaliseringsstöd, lokaliseringsbidrag, regionalt utvecklingsskapital, plus rundhänta statliga garantilån. Så här får hon lägga ut texten i ATL ".Ser man på de lånegarantier och liknande vi fått kan man konstatera att de med skatter och amorteringar har betalats flera gånger". Har man hört på maken!

Flera bolag

Basen för Marit Paulsens svindlande affärer har varit den hopköpta gården på 37 ha i Yttermalung med ett taxeringsvärde på 501 000 kronor samt företaget Anderssons Jord och Ord AB. (Maris rätta namn är Marit Andersson). Dessutom drev familjen Kokpunkten AB, Marits Mat/Malungskullornas Kök AB med tillhörande getgård, som trots miljonstöd gick i konkurs.

1988 var ett rekordår för Marits bidragsviggande. Då fick familjen från lantbruksnämnden i Falun ut 260 000 kronor i avskrivningslån, 100 000 kronor i projektstöd, 485 000 i lokaliseringsstöd och lika stor summa 485 000 kronor i lokaliseringsbidrag.

Mera bidrag

1989 var inte heller illa ur bidragssynunkt. Då lyckades familjen Andersson-Paulsen få ut ytterligare 500 000 i bank med statlig lånegaranti som staten fick lösa ut efter konkursen, 200 000 kronor i lokaliseringsbidrag, 200 000 kronor i regionalt utvecklingsstöd och 150 000 kronor i projektstöd.

Sammanlagt har Marit Paulsen och hennes familj under en 10-årsperiod lyckats att få ut 4,535 miljoner.

2,8 milj kommer från lantbruksnämnden och länsstyrelsen i Kopparbergs län och 1.075 milj från Glesbygdsverket, Styrelsen för teknisk utveckling, LRF, ICA och Arbetsmarknadsdepartementet. Övriga 660 000 är banklån som hon fått tack vare statlig lånegaranti. Denna lånegaranti på 660 000 säger hon sig inte tagit i anspråk utan betalat tillbaka till banken. Se ovan.

Även efter konkursen

Hur är det möjligt att få ut så mycket bidrag så lättvindigt? I de flesta fall är bidragen beslutade av en eller två tjänstemän, T o m efter Malungskullomas konkurs 1991 har ytterligare bidrag beviljats till något som kallas Säljaktivitet AB (Blotta namnet). Säljaktivitet AB köpte Marits konkursade Malungskullor 1990 som sedan köptes tillbaka efter konkursen av Marit för en krona sedan alla skulder var avskrivna. Tänk på det nästa gång när hon ler och försöker se ärlig ut i TV-rutan.

Hur kan en stat som snålar in på barn, gamla och sjuka så lättvindigt skriva ut bidrag i den här storleksordningen samtidigt som Marit Paulsen, trots alla bidrag, har nolltaxerat fram till

1993.

Alla miljonbidrag till trots står fähuset tomt, korna och fåren är sålda, getgården nedlagd och Malungskullornas fabrikslokaler står öde.

Kändisskap och kontakter

Är Marit Paulsen ett typfall när det gäller svensk regional- och jordbrukspolitik? Eller är det vanligt att bara kändisskap kan utnyttjas på det här skrämmande sättet? En handläggare på länsstyrelsen försvarar sig med att Marits stora projekt hade acceptans i Stockholm och då kunde inte länsstyrelsen gärna avslå hennes ansökan.

Vem annars än landsbygdsambassadören Marit Paulsen skulle kunna få bidrag och lånegarantier på över 4,5 miljoner till en gård på 37 hektar och med ett taxeringsvärde på 501 000 som enda säkerhet? Nästan 4 miljoner har Marit och hennes familj fått ut i statligt "socialbidrag" under en tioårsperiod.

Utan LRF:s starka uppbackning hade aldrig hennes svindlande affärer lyckats.

Rune Lanestrand

Redaktör för tidskriften Småbrukaren

www.smabrukaren.se



2009-04-12 @ 07:57:17
Postat av: Eva Hansson

Hur kan detta ha fått fortsätta i så många år? Hade avsmak för henne redan innan. Har mist förtroendet för alla politiker, den ene värre än den andra.

2009-09-08 @ 09:13:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback