Gulbrynad sparv
När vi kom dit så var det ett 40-tal skådare på plats, ingenting mot de första dagarna då det kunde vara 4-500 här samtidigt. Hur fick de plats? Vi ställde upp våra tubkikare och började spana. Den hade varit synlig strax innan vi kom men hade försvunnit in bland träden bakom matningen igen. Det går kanske 20 minuter och fortfarande ingen gulbrynad. Pappa går och hämtar fika från bilen och när han kommer tillbaka så har han hört från en annan skådare att det är lättare att se den från andra änden av den långa raden av skådare. Vi byter position. Fortfarande ingen sparv, annat än ett gäng gulsparvar då. Så ropar nån till "där är den"! Jag hinner få se den i handkikaren under några sekunder men när jag har riktat in tuben så är den borta. Det gula på hjässan syntes tydligt men det var en alldeles för kort obs! Vi börjar fika för att få upp temepraturen. Det är några minusgrader och lite snö i luften. Det blir kallt när man bara står still och jag börjar frysa om händerna. Jag fryser alltid om händerna, vad ska man ha för handskar egentligen? Men kaffet värmer. Så dyker dun upp igen, Det var pappa som såg den landa bredvid en gulsparv. Den här gången lyckas jag få in den i tuben också och den håller sig framme lite längre. Men den är snart borta igen. Vi står kvar ett tag till men börjar tänka på att det får räcka nu, vi har ju sett den iallafall. Jag gör ett sista span vid de mossbeklädda stenarna där den har visat sig. Och då kommer den fram igen. Den här gången sätter den sig på en gren ovanför stenarna och visar upp sig ordentligt till allas stora glädje! Det är en riktigt snygg liten fältsparv. Här kan ni se en bild på den och här kan ni läsa om hur det gick till när den upptäcktes.
Den gulbrynade sparven häckar alltså i ett ganska begränsat område i sydöstra sibirien och övervintrar i sydöstra Kina så det är ingen långflyttare egentligen. Den här stackars fågeln har navigerat alldeles galet och hamnat i Järfälla istället. Den kanske undrar över var man ska reklamera GPS:en?
Den stora frågan nu är förstås hur raritetskommittén kommer att bedöma den? Om den bedöms som spontant uppträdande blir det Sveriges 484:e fågelart. Och varför skulle den inte vara spontan? Är det verkligen mer sannolikt att denna i det vilda ganska ovanliga art skulle vara en burrymling? Visserligen finns det en omfattande handel med burfåglar på andra sidan Östersjön men hur många gulbrynade sparvar förekommer där? Det blir spännande att se vad RK kommer fram till. Riktigt säker på om det är en spontan eller någon slags rymling kan man ju förstås aldrig vara.
Det är egentligen lite sorgligt med de här felflugna individerna, chansen att de ska hitta rätt igen är nog minimal. Men den gulbrynade verkar ha det bra vid matningen. Mat finns såklart och den har sällskap av andra fåglar så det går väl ingen nöd på den nu.
Vinterskådning lördag 24 januari.
Vi letar övervintrare på Södertörn.
Samling: För plats och tid kontakta Ronny Fors 0708-96 36 07
Arr. Stockholms naturskyddsförening
Nytt år och nya härliga detaljplaner!!!
Den här gången vill Nacka kommun återigen bygga i nyckelbiotoper och sen dessutom hävda att förslaget gynnar en hållbar utveckling. Det påstås att i huvudsak exploaterad mark tas i anspråk, något som är direkt lögnaktigt, helt obegripligt att de kan skriva så i miljöredovisningen, ett nytt bottennapp!!! Man undrar hur de tänker, tror de kan lura oss eller?
Om ni vill kolla in förslaget så finns det här.
Yttrande över förslag till Detaljplan för Norra Skuru.
Nacka Naturskyddsförening ställer sig mycket kritiska till stora delar av föreliggande detaljplan. Vi anser att bebyggelsområdena A och B samt den nya tillfarten till fastigheterna Sicklaön 12:7 och 12 :8 helt bör utgå ur planen.
Området har idag karaktären av sommarstugeområde som till allt större del omvandlas till permanentboende. Att VA-situationen måste lösas på ett för miljön positivt sätt har vi naturligtvis förståelse för. Vi ställer oss också positiva till gångbryggan vid Kungsviken.
Våra invändningar.
Det sägs i planförslaget att området "förtätas". Vi ifrågasätter om den föreslagna nyexploateringen verkligen kan kallas för förtätning. Även om det inte finns någon vedertagen definition på begreppet förtätning brukar man avse nybebyggelse inom befintlig bebyggelsestruktur. Genom förtätning brukar man använda områden som redan är störda av bebyggelse. I den föreslagna detaljplanen föreslås bebyggelse i jungfrulig naturmark med höga naturvärden och som har stora upplevelsevärden genom den gamla orörda skogen och de mäktiga gammelekarna. Vi får intrycket av att man använder begrepet förtätning för att "sälja in" exploatering av jungfrulig naturmark. Förtätning har en positiv klang hos många och har blivit, på gott och ont, ett modebegrepp inom samhällsplaneringen. Men att använda det i det här sammanhanget anser vi vara felaktigt.
I miljöredovisningen kan man läsa på sid 3, sista stycket: "Planförslaget bedöms vara förenligt med en hållbar utveckling då huvudsakligen redan exploaterade områden förtätas och gynnar förutsättningarna för en god kollektivtrafik". Vi kan inte hålla med om den slutsatsen. Visst kan man säga att underlaget för kollektivtrafiken förbättras något med nybebyggelsen men som miljöredovisningen också säger så antas förslaget "innebära en viss ökning av koldioxidutsläppen från biltrafiken p.g.a. fler boende i området". Det torde inte heller vara så att de två busslinjerna lider brist på passagerarunderlag. I ett område med gles bebyggelse så lägger man in ytterligare några hus och kallar det för förtätning när man egentligen bara bibehåller en gles bebyggelsstruktur med villor/radhus/parhus i området.
Vidare kan man i miljöredovisningen läsa att "intrång sker i begränsad omfattning inom två nyckelbiotoper". Vi tycker inte att ingreppen är begränsade. Det är snarare frågan om stora ingrepp i känsliga naturmiljöer som dessutom får stora konsekvenser för hur området upplevs utifrån rekreationssynpunkt. Karaktären av orördhet som finns idag kommer självklart att påverkas negativt. Naturvärdesobjektet med barrblandskog kommer att fullständigt förstöras. Hur detta kan vara förenligt med en hållbar utveckling är för oss en gåta.
Vi anser att den nya tillfartsväg till fastigheterna Sicklaön 12:7 och 12:8 som ska sprängas genom en nyckelbiotop med hällmarkstallskog är helt oacceptabel och oförsvarbar.
Vi ställer oss frågande till vad som menas med att "huvudsakligen redan exploaterade områden förtätas"? Vi kan inte förstå hur denna formulering har kunnat komma till stånd. Det är ju helt uppenbart att det "i huvudsak" är fråga om exploatering av orörd natur! Det är bara område C vid Visborgs minne som redan är bebyggt. Den delen har vi inga invändningar mot. Men i övrigt är det enbart fråga om att bygga i naturmark varav det mesta inom områden som Skogstyrelsen klassat som nyckelbiotop eller naturvärde. Det är gammal skog som stått där i hundratals år och skött sig självt och borde få göra det i framtiden också. Hur Nacka kommun kan försöka få det att låta som om det är exploaterad mark som tas i anspråk är oerhört provocerande. Det är svårt att ta en miljöredovisning på allvar när man så uppenbart skriver sådant som är helt felaktigt!
Sammanfattningsvis: Detta är inte ett byggande förenligt med en hållbar utveckling. Utelämna områdena A och B samt den nya tillfartsvägen.
Naturskyddsföreningen i Nacka genom
Ronny Fors
2009-01-07
