Naturbloggen

Nu har exploateringen av Tollare börjat. Eller nu och nu, det började för flera veckor sedan men jag hade inte tillfälle att bevittna eländet förrän förra veckan då jag tillsammans med Margareta och Kerstin från Boo Miljö- och naturvänner guidade miljöpartiet i Nacka där. Och jag har inte orkat skriva om det förrän nu!
Vi skulle framförallt titta på naturen inom detaljplan Tollarehöjden men några av oss fortsatte och gick ner till Tollare-träskområdet. 
        
På de tidigare hästhagarna har man lagt upp stora mängder jord och sprängsten. Stora delar av de fina brynen vid den stora ekbacken har man tagit bort.  

    
Så här ser det alltså ut vid Tollare träsk. Här låg en fin blandskog, klassad som naturvärde av skogsstyrelsen, alltså nära nyckelbiotop, med bl.a. tallticka och inte minst den sällsynta skalbaggen Ipidia binotata.

                         
Så här se det ut från Sockenvägen. Nu ser man Tollare träsk från vägen och trafikbuller från vägen hörs nu där det tidigare var en lugn grön oas. Men det är det som händer när man minskar på de redan relativt små naturområdena i Tollare. Hela Tollares grönområde är sammanlagt ca 80 hektar(efter den planerade exploateringen återstår kanske 60 ha) men det är ett utspritt skogsområde och inte särksilt väl sammanhållet redan i nuläget. Än värre blir det om alla planer går igenom förstås.
Man kan inte ströva alltför länge i Tollareskogen innan man stöter på hus och vägar eller hör buller från trafik och vägar. Men det finns några områden där man känner att man är i en riktig gammelskog, man hör nästan bara fågelsång och naturens egna ljud. Översatt till upplevelsevärden kallas det för "skogskänsla" och "trolska miljöer". I Tollare har fyra områden klassats som kärnområden för rekreation, tre av dem kommer att exploateras bort och Tollare träskskogen var en av dem.
Även från den fina utsikts och fågelskådarplatsen på andra sidan Tollare träsk(man ser den på bilden ovan) kommer nu trafiken på Sockenvägen att bli väldigt påtaglig, för att inte tala om de 19 villor som ska byggas.
                   
Här ska villorna varsamt placeras i terrängen som jag tror NCC uttryckte det någonstans. På bilden till höger syns stubben av en fin gran i 40-50 årsåldern som står utanför staketet, varför kunde inte den fått stå kvar?

Om ni tycker att den här skövlingen av skogen vid Tollare träsk är en betydande påverkan på miljön så har ni fel! Denna exploatering innebär inte en betydande miljöpåverkan. Det har Nacka kommun bestämt. Och om de säger så så är det så. Att ändra en sådan bedömning tycks inte vara möjligt. Trots att en massa ny information om områdets värden tillkommit under planeringens gång. Trots att denna relativt begränsade detaljplan hänger ihop med hela Tollareprojektet med totalt ca 900 lägenheter. Det här är en av de saker vi tagit upp i våra(Nacka Naturskyddsförening och Boo Miljö- och naturvänner) överklaganden men varken länsstyrelsen eller miljödepartementet har ens försökt att bemöta vår argumentation. Man konstaterar bara att Nacka kommun i samråd med länsstyrelsen bestämt så och då är det så, punkt! Men enligt Naturvårdsverket ska man kunna ompröva sådana beslut om ny information tillkommer. I det här fallet har det visat sig förekomma flera rödlistade arter i området, skogsstyrelsen har naturvärdesklassat området och det har identifierats som en rekreativ värdekärna.

Tyvärr är det väl så att man har satt en alldeles för hög ribba för vad som anses vara betydande påverkan. Detta för att inte man ska behöva lägga ner alltför mycket tid och resurser på besvärliga mkb-processer. Det som händer om det bedöms ha en betydande påverkan är att då måste en miljökonsekvensbeskrivning göras enligt miljöbalkens krav. Nu kommer man undan med en enklare miljöredovisning. Dessvärre verkar inställningen vara att mkb:er är nåt som man gör i undantagsfall och att det bara ställer till besvär för kommunerna och exploatörerna. Mkb:n är bara ett hinder som man vill undvika eller komma äver så lätt som möjligt, men det kan väl aldrig ha varit tanken när man införde mkb:er en gång i tiden? Och det är väl knappast därför vi har ett helt EG-direktiv om miljöbedömningar av planer och program? Tanken är väl att det ska vara något som påverkar planeringen så att vi når miljömålen och en hållbar utveckling.

                 
Avlutningsvis två bilder från området vid Tollare träsks utloppsbäck. Här är det meningen att två villor ska byggas men ännu har inte träden sågats ner. Det här är ett biologiskt mycket rikt område. Granarna hyser signalarten granbarkgnagare, bäcken är förstås viktig för en mängd olika djur, det finns flera gamla björkar varav några är döda med mängder av fnösktickor, fågellivet är rikt men en fantastisk sång tidiga majmorgnar. Vi har vädjat om att åtminstone stryka de här två villorna men det går varken NCC och Nackas styrande politiker med på! Ynkligt!

Förra året ändrade vi den planerade uggleexkursionen till Uppland och åkte i stället till Torö och kollade in bl.a. bergänder och alfågel. En lyckad rockad. Skälet till detta var att ugglerapporterna från Uppland var få.

I år håller vi båda dörrarna öppna. Är ugglerapporterna lovande har denna exkursion förtur.

Detta givetvis om intresset från NBF:arna är av den arten.

Uggleexkursionen: Som vanligt en tidig middag i Gimo. I mörkret sedan ugglelyssning. Små korta promenader, inga större strapatser.  

 

Avfärd från Nacka kl. 08.30 i bil.

Återkomst sent på lördagskvällen.(uggleexkursionen)

Anmälan till Pelle R på tel 550 609 26 eller 076-2162439. Ena eller båda alternativen.

Deltagaravgift 200:- (uggleexkursionen), 100:- (Torö); Ungdomar fritt!

Ja, det slår väl inte ner som en bomb direkt utan bara bekräftar det som alla har vetat om. Den svenska skogen utarmas dagligen, biolgiskt värdefulla skogar huggs ner och ersätts med plantageodlingar. Det som kallas den Svenska modellen fungerar inte och Sverige är verkligen inget föregångsland när det gäller hållbart skogsbuk och skydd av skog. Läs pressmeddelandet från Naturskyddsföreningen här!

Rapporten visar tydligt att FSC-märkningen inte fungerar. Trots upprepade brott mot reglerna för certifieringen händer ingenting, bolagen får ändå märka sina produkter med FSC-symbolen och därmed lura sina kunder att tro att de köper något som är framställt på ett hållbart sätt. Jag fick själv se hur FSC-märkt skogsbruk kan se ut när jag var med på Forskningsresan i Dalarna förra sommaren. På väg till ett inventeringsområde så passerade vi ett riktigt fulhygge som vi stannade till vid. Vi gick ut på hygget och började räkna årsringar på tallstubbarna och det visade sig att träden var omkring 200 år gamla! Här har man alltså fällt en 200-årig tallskog och detta inom ramarna för FSC! 

                                        
                                  Stubbe av ca 200-årig tall.


                        
Det var stora körskador på hygget. Så här ska det inte få se ut egentligen. Sådana här körskador är en stor källa till utsäpp av kvicksilver till sjöar och vattendrag. Kvicksilverhalten i Svensk insjöfisk är fortsatt hög och skogsbruket är en stor orsak till det.

                              
Karavenen med skogsräddare! Det blev ett ganska långt uppehåll här medans man tillkallade pressen, det blev reportage i bl.a. Radio Dalarna.

              
F.d. 200-årig tallskog. Många lågor var sönderkörda, ett brott mot FSC-stadgarna! 

                       
Under ledning från Anders Delin(som startade forskningsresorna för 20 år sedan)pratar gruppen ihop sig inför journalisternas ankomst. På bilden till vänster visar Bengt Ehnström de kartor han fått från skogsbolaget, tror det var Bergvik skog, enligt vilka skogen skulle vara 160 år!

                              
Men här har vi minsann lite naturvårdhänsyn! En tall med den rödlistade talltickan har sparats mitt ute på hygget. Talltickan växer bara på tallar som är minst 100-150 år gamla, vad har den här tickan för möjligheter att sprida sig kan man undra?

 

 Onsdagen den 9 mars kl. 19.00

Lokal: Järla skola. Järla skolväg 21.

Ingången vetter mot Järla skolväg, andra porten från vänster.

                              1. ÅRSMÖTESFÖRHANDLINGAR OCH FIKA.           
             

                               2. BILDVISNING.

                                    Ronny och Lasse deltog i ”Forskningsresan till naturvårdens utmarker” förra sommaren. Forskningsresan har anordnats i nästan 20 år och syftet är att inventera och kartlägga skyddsvärda skogar innan skogsbolagen hinner avverka dem. I juli förra året gick resan till Nås i Dalarna. Ronny och Lasse visar bilder och berättar om resan och skogen och inte minst om mötet med Bengt Ehnström, en av våra främsta entomologer och kännare av vedinsekter.  

                                           

Följetongen Tollare fortsätter. Nu har vi i Naturskyddsföreningen i Nacka överklagat antagandet av detaljplanen för Tollare strand. För den som är intresserad följer hela överklagandet nedan. Det ska bli intressant att se länsstyrelsens svar på detta men jag har inga större förhoppningar även om jag verkligen tycker att vi har på fötterna.

Föreningen yrkar att länsstyrelsen upphäver Nacka kommuns beslut att anta

detaljplanen. Detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och bör alltså underkännas av

länsstyrelsen. MKB:n lever inte upp till Miljöbalkens krav på flera områden.

Vi anser att planen strider mot

• 1§ 1kap. MB om att främja en långsiktigt hållbar utveckling och skydda värdefulla naturmiljöer.
• 1 och 3§§ 3 kap. MB om de grundläggande hushållningsreglerna
• 1 och 2 §§ 4 kap. MB om riksintresse för kust och skärgård
• 4, 7, 11, 12 och 16 §§ 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar
• 13-18 §§ 7 kap. om strandskydd
• 11 § 7 kap. om biotopskydd
• 4§ 8 kap. MB och samt 8§ artskyddsförordningen
• EU:s Art- och habitatdirektiv
• Århuskonventionen om allmänhetens deltagande i och rätt till prövning i miljöfrågor
• 26 § 5 kap. PBL om planbeskrivning

Bakgrund.

Tollare strand är den tredje detaljplanen i Tollare-exploateringen och ytterligare tre detaljplaner är på väg. Totalt handlar det om ca 950 lägenheter i Tollareområdet varav det mesta kommer att byggas på hittills orörd naturmark. Stora delar av skogen i Tollare är klassad som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen och ett flertal rödlistade arter, signalarter samt arter uppräknade i EU:s bilaga 2 till Art och habitatdirektivet förekommer inom området. De höga naturvärdena var inte kända då detaljplaneprogrammet för Tollare antogs av Nacka kommunfullmäktige 2006. Det är först efter att detaljplaneprogrammet antagits som mer detaljerade naturinventeringar gjorts i Tollare och som då också avslöjat de mycket höga naturvärdena. Tros denna nya kunskap har inte planerna ändrats i någon nämnvärd utsträckning och de tidigare antagna detaljplanerna Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen sade i sitt yttrande över program för Tollare, daterat 2006 06 08 , om miljöbedömning att ”Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt” Nacka kommun har inte redovisat någon behovsbedömning eller utförligt motiverat sitt ställningstagande. Att så omfattande byggplaner, mestadels i naturmark, inte skulle ha en betydande miljöpåverkan är en häpnadsväckande slutsats.

Detaljplanen för Tollare träskväg har nu vunnit laga kraft efter överklaganden medan detaljplanen för Mellanbergsvägen har av regeringen skickats tillbaka till länsstyrelsen för att de bättre ska motivera varför de avslagit överklagan. Trots detta har markägaren, NCC, avverkat skog inom detaljplaneområde Mellanbergsvägen.

Naturskyddsföreningen i Nacka tillsammans med andra natur- och miljöföreningar har hela tiden krävt att Tollare-exploateringen ska ses i sin helhet och inte styckas upp i flera mindre delar, denna ”salamimetod” är något som det varnas för i Naturvårdsverkets handbok för Miljöbedömning av  planer och program(s.97). 

Nacka kommun har inrättat ett naturreservat för den naturmark som ligger utanför exploateringsområdet. Naturreservatet har därför blivit uppsplittrat i flera delar avskilda från varandra och flera av de naturmässigt och rekreationsmässigt värdefullaste delarna har lämnats utanför reservatet. De områdena kommer istället att exploateras vilket bl.a. innebär att lokaler för flera rödlistade försvinner. Naturreservatet kan knappast kompensera för dessa förluster.

Våra invändningar ang. detaljplanen för Tollare strand.

Planen strider mot de miljöbalkens portalparagraf och de grundläggande hushållningsreglerna.

Föreningen menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att ” värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas”, ”den biologiska mångfalden bevaras”, ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Att exploatera värdefulla natur- och rekreationsområden kan knappast kallas för god hushållning. Att det finns ett behov av bostäder innebär inte att man måste bygga i värdefulla naturområden. Nyckelbiotoper kan inte flyttas, däremot kan vi välja var vi bygger nya bostadsområden.

Föreningen anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. I och med exploateringen av Tollareområdet inskränks rekreationsmöjligheterna för ca 10.000 invånare i sydöstra Boo som har Tollare som sitt enda natur- och rekreationsområde. Så gott som all promenadvänlig skog bebyggs i Tollare, det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Planen strider mot riksintresse kust och skärgård.

Inom planområdet gäller riksintresse kust och skärgård. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att ”exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.”

Områdets naturvärden utraderas om exploateringen tillåts.

I 2 § 4 kap. MB sägs att ”främst det rörliga friluftslivets  intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön”. Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen i Tollare strand. Vi kan inte se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet.

Miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig.

Planen anses ha en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken har upprättats. Vi menar dock att den är bristfällig och inte lever upp till miljöbalkens krav.

Enligt 4§ 6 kap. MB ska samråd om miljökonsekvensbeskrivningen ske med allmänhet och berörda organisationer. Enligt 20§ 5 kap PBL ska samråd ske med bl.a. sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av en detaljplan. Natur- och miljöföreningarna i Nacka har fått samrådshandlingar skickade till sig men däremot inte blivit inbjudna till samrådsmöte med kommunens tjänstemän då Nacka kommun enbart kallar sakägare till samrådsmöten. Även om det inte står i varken MB eller PBL att samrådsmöten ska hållas så torde det strida mot Århuskonventionen att inte kalla natur- och miljöföreningar till samrådsmöten, i synnerhet när en MKB upprättats.

Länsstyrelsen har haft synpunkter på Nacka kommuns avgränsning av MKB:n. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att även markföroreningar, hydrologin och dagvattenfrågan borde behandlas i MKB:n. Naturskyddsföreningen i Nacka delar länsstyrelsens uppfattning. Nacka kommun anser att dessa frågor inte har samma tyngd som de frågor som tas upp i MKB:n. Någon närmare motivering framgår inte av planhandlingarna. Av den dagvattenutredning som WSP gjort framgår tydligt att stora förändringar i hydrologin är att vänta om exploateringen blir av. Inte heller när det gäller dessa frågor får man en bild av hur hela Tollarexploateringen påverkar hydrologi/dagvattensitutationen. I miljöredovisningen sägs det att planen innebär ett visst tillskott av kväve och fosfor till Lännerstasundet, men att ”detta är försumbart jämfört med den belastning som kommer till vattenförekomsten vi Mälaren och de stora reningsverken”.  Det mesta torde vara försumbart jämfört med Mälaren och de stora reningsverken! Vi anser inte att det är seriöst att göra en sådan jämförelse bara för att få planen att verka bättre ur miljösynpunkt. Vidare sägs att ”detta måste vägas mot nyttan av att planen genomförs”. Med det så menas att saneringen av markföroreningar uppväger det tillskott av näringsämnen som ett genomförande av planen leder till. Vi anser att denna fråga borde utvecklas mer och ingå i MKB:n.

En bäck i planområdets östra del(nu i nyckelbiotop) planeras att kulverteras. Länsstyrelsen påpekade i sitt samrådsyttrande att detta i så fall kräver dispens enligt 11 kap. MB. Denna fråga nämns inte alls i miljöredovisningen vilket vi anser är mycket anmärkningsvärt.

Naturskyddsföreningen i Nacka anser också att planförslagets påverkan på rekreationsmöjligheterna i Tollare är betydande och borde också ingå i MKB:n. I miljöredovisningen behandlas denna fråga ytterst knapphändigt. Märkligt är att den rekreationsvärdesutredning(Patrik Tronde, Sven A Hermelin AB) som gjordes inför beslut om Tollare naturreservat inte anges som referens i MKB:n/miljöredovisningen. Den visar att två av fem identifierade värdekärnor för rekreation i Tollare påverkas mycket kraftigt om planen genomförs. Områdena förlorar helt sina värden, undantag själva utsikterna från bergen. Ytterligare en värdekärna försvinner när nu detaljplan Tollare träskväg genomförs. Även när det gäller påverkan på rekreationsmöjligheterna  bör man se på den sammanlagda effekten av Tollareexploateringen i enlighet med 1§ 6 kap. MB, alltså att MKB:n ska innehålla en plans förhållande till andra relevanta planer. Istället behandlas varje detaljplan för sig som och helhetspåverkan går förlorad. Det man anger som referensmaterial när det gäller påverkan på rekreationsvärdena är istället rapporter från Ekologigruppen som enligt vår mening inte tillräckligt sakligt belyser de mycket negativa konsekvenser ett genomförande av Tollareexploateringen får. Där talas det istället i förskönande ordalag om hur tillgängligheten ökar och hur bra det blir med strandpromenaden osv. Visst ökar tillgängligheten om man drar fram vägar i det som numera är orörd skog, men tillgänglighet till vad är frågan? Detta att exploateringen medför en ökad tillgänglighet har sedan upprepats många gånger, inte minst i olika planhandlingar från Nacka kommun. Men Ekologigruppen säger ändå att planförslaget bedöms strida mot strandskyddslagens intentioner för friluftsliv. Ett påstående vi delar.

Verkligheten är att så gott som all promenadvänlig skog bebyggs. Det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Enligt 7§ 6 kap. MB ska en MKB innehålla en ”redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”. I Naturvårdsverkets  ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program” kan man läsa att ” identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)”. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”.  I det här fallet borde det finnas alternativa utbyggnadsförslag där verklig hänsyn tagits till känslig och värdefull natur, med andra ord där inga nyckelbiotoper exploateras och där de identifierade rekreativa värdekärnorna bevaras i sin helhet. Det kan knappast vara så att det nu föreliggande utbyggnadsförslaget är det enda möjliga. Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga just för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

I punkt 5 12§ 6 kap. MB anges att en MKB ska innehålla ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet”. I MKB:n för Tollare strand nämns över huvud taget inga miljömål. Det hänvisas bara till Nackas egna mål som på inget sätt är kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen.

Inte heller när det gäller påverkan på natur och rödlistade arter har man bedömt planens påverkan i förhållande till de övriga planerna i Tollareområdet. Detta är en ständigt återkommande brist, inte bara i Tollare utan generellt i planeringen i Nacka kommun.

Även om MKB:n säger att det blir mycket negativa konsekvenser för naturmiljön vid en utbyggnad så  anser vi att man inte tillräckligt tydligt visar på konsekvenserna för värdefull natur och rödlistade arter. Det finns fler rödlistade arter än vad som anges i MKB:n, bl.a. mindre hackspett. Den svenska rödlistan uppdaterades i april 2010 vilket råkar sammanfaller med dateringen för MKB:n. Den nya rödlistan borde få konsekvenser för hur man betraktar Tollareexploateringen då Tollare nu hyser ännu fler rödlistade arter. Tallticka och drillsnäppa är två arter som förekommer i Tollare och som numera är rödlistade som Nära hotade. Tallticka förekommer på flera ställen inom Tollare strand och drillsnäppa observeras regelbundet under häckningstid i området mellan Mårtens holme och stränderna vid Tollare. Även gråtrut som numera är rödlistad förekommer i strandområdet och även den sedan tidigare rödlistade silltruten. Det är också värt att nämna att spillkråka, som är upptagen i EU:s fågeldirektiv, förekommer i Tollare. Den kräver stora områden för att kunna häcka. Den är inte sällsynt i Sverige men viktig i ett Europeiskt perspektiv och en s.k. nyckelart i skogen som skapar boplatser åt en mängd andra djurarter och skapar död ved genom att dess boträd så småningom knäcks av vindar och blir till värdefulla högstubbar. Tollare är rikt på hackspettar vilket understryker de höga naturvärdena. Observationer av spår av tretåig hackspett är nästan sensationellt så nära en storstad och något som borde undersökas mer noggrant innan vidare planering sker i området. Grön sköldmossa, som skyddas i artförordningen, har en lokal som blir exploaterad.

Vi anser att MKB:n borde innehålla en lista över samtliga rödlistade arter och signalarter samt arter upptagna i bilagorna till Art och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Nyckelbiotoperna borde också redovisas på en karta, nu nämns de bara i förbigående. Länsstyrelsen begärde i sitt samrådsyttrande att en sammanfattning av de inventerade naturvärdena bör återfinnas i planbeskrivningen, ett yttrande vi helt delar. Någon sådan sammanfattning finns inte i planbeskrivningen och inte heller i MKB:n.

Det borde också redovisas vilka naturtyper som berörs av exploatering. I den östra delen, där Utsiktsgatan ska gå, förekommer ett område med näringsrik granskog där bl.a. gränstickan växer på en granlåga. Den typen av skog är mycket ovanlig i Stockholmsområdet och det borde nämnas i MKB:n. Liknande skog finns inte i Tollare. Sådan skog är ofta rik på sällsynta marksvampar, något som borde studeras närmare.

Huvuddelen av den skog som blir exploaterad är barrnaturskog av typen Västlig taiga, en prioriterad naturtyp i EU:s Art och habitatdirektiv. Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Genom att exploatera flera hektar barrnaturskog i Tollare försvåras målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus. Detta borde nämnas och diskuteras i MKB:n.

När det gäller grön sköldmossa och reliktbock säger man att de är kända från minst 30 resp. 35 andra områden i Nacka. När det gäller reliktbocken så vet vi att ett flertal lokaler ligger under exploateringshot utöver Tollare. Grön sköldmossa är en art som är svårspridd och känslig för störningar. Att enbart konstatera att dessa arter troligen försvinner, liksom också tretåtig hackspett, vid ett genomförande av planen anser vi inte är tillräckligt. Här borde det redovisas alternativa utbyggnadsplaner som inte hotar de rödlistade arterna eller arter upptagna i artskyddsförordningen/EU-direktiv, eller hur man ska kompensera för dessa förluster. Den utredning om kompensation genom att lägga ut död ved säger inget meningsfullt om åtgärdens verkan och det finns ingen djupare analys av om det är möjligt att de arter som berörs i Tollare kan räddas kvar på det sättet.

Det sägs i MKB:n att en lokal för rödlistade arter säkerställs som naturmark då en byggrätt tagits bort, men det borde framgå vilken eller vilka arter det gäller.

I MKB:n står det att naturvärdena inom naturreservatet på sikt har möjlighet att utvecklas och till viss del kompensera för förlorade naturvärden. Vi saknar här en seriös analys av om naturreservatet på ett meningsfullt sätt verkligen kan kompensera för de förlorade värdena. Vi kan konstatera att det mesta av Tollares granskogar kommer att bebyggas medan det mestadels är hällmarkstallskog i naturreservatet. Vart ska de granlevande arterna ta vägen undrar vi? Det talas om att lägga upp vedkyrkogårdar i reservatet men är det en meningsfull åtgärd? Vissa arter kommer säkerligen att gynnas av det men t.ex. gränstickan och grön sköldmossa kommer knappast att klara av att överleva i den skog som blir kvar. MKB:n  är också otydlig när det gäller frågan om död ved som kompensation. På sid 18 i MKB:n står att förekomsten av död ved riskerar att minska när de kvarvarande naturområdena krymper och utsätts för ökat slitage p.g.a. att fler människor kommer att vistas där. Det går inte ihop med idén att kompensera med vedkyrkogårdar. Vi vill också påpeka att NCC tidigare uttalat(remissvar på Tollare naturreservat) att man vill rensa död ved från områdena närmast gångvägar. Med tanke på hur lite natur det blir kvar så ligger nästan all natur nära gångvägar, vart ska den döda veden ligga?

Särskild sammanställning saknas

Enligt 16§ 6 kap. MB ska en särskild sammanställning göras som ska visa ”hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,. hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.”

Vidare står att ”sammanställningen och planen eller programmet skall göras tillgängliga för dem med vilka samråd skett”. Med göras tillhänglig menas att information åtminstone bör finnas på myndighetens eller kommunens webbplats och anslagstavla(prop. 2003/04:116 s. 68). Någon särskild sammanställning har inte skickats till samrådsinstanserna och finns inte heller på Nacka kommuns hemsida.

Felaktigt upphävande av strandskydd

Länsstyrelsen konstaterar i sitt samrådsyttrande att de fattat beslut om upphävande av strandskydd på bristfälligt underlag vad beträffar områdets naturvärden.  Att upphäva strandskydd inom det gamla bruksområdet har vi inga invändningar emot. Däremot ser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i den omgivande naturmarken.

På de kartor som Nacka kommun skickade in till länsstyrelsen anges hela det instängslade området runt bruket som ”ianspråktaget område”. Detta är inte en korrekt beskrivning. Det är inte bara bruksområdet som är instängslat utan också en stor del av den gamla orörda skogen öster om bruket. Ingenstans i handlingarna till länsstyrelsen framgår det tydligt att den delen är gammal skog med höga naturvärden. Man hänvisar till en rapport från Ekologigruppen, ”Belysning av påverkan på strandskyddet 2006-10-02”. Enligt den finns inga höga naturvärden i detta område. I MKB:n till Tollare strand kan man läsa att ”ytterligare inventeringar har sedan dess utförts i området. Vid dessa inventeringar har det framkommit att området innehåller högre värden än vad som observerats vid inventeringen 2006.” Skogsstyrelsen har också registrerat området som nyckelbiotop.

I samband med naturreservatsutredningen togs det fram en underlagsrapport om rekreationsvärdena i Tollare. På sidan 11 i denna rapport finns en karta över Tollare med natur- och rekreationsvärdena sammanlagda. Den visar tydligt att föreslagen bebyggelse öster om bruket kommer i konflikt med dessa värden. Den värdekärna för rekreation som är identifierad kommer att påverkas kraftigt av bebyggelsen. Vi vill gärna citera texten på sid 11 i ovannämnda rapport:

Sammanfattningsvis kan det konstateras att betydande delar av värdekärnorna, även de som berör båda värdena kommer i konflikt med förslag till bebyggelse.

Detta bör fortsättningsvis beaktas i bl.a. prövningen av upphävande av strandskydd.

Även Ekologigruppens rapporter talar om att planförslaget strider mot strandskyddslagens intentioner när det gäller friluftsliv.

Vi vill också lägga till att drillsnäppa förekommer vid stränderna i detta område. Den är rödlistad i hotkategori 4, nära hotad, aven de rödlistade trutarna gråtrut och silltrut förekommer i området.

Då området har mycket höga naturvärden med nyckelbiotoper och rödlistade arter i skogen såväl som rödlistade arter knutna direkt till strandmiljön anser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i området utom för själva det gamla industriområdet. Behovet av bostäder måste rimligen kunna tillgodoses på någon annan plats där man inte behöver exploatera värdefulla naturområden.

Planen strider mot artskyddsförordningen
 

I området förekommer grön sköldmossa, upptagen i Art och habitatdirektivets bilaga 2. Enligt 8§ artskyddsförordningen är den fridlyst i hela landet och det är därmed förbjudet att förstöra lokaler för arten. Enligt MKB:n kommer det område som grön sköldmossa förekommer i att exploateras. Nacka kommun måste söka dispens för att exploatera detta område. Ingenstans i planhandlingarna framgår att Nacka kommun avser söka sådan dispens.

Planbeskrivningen brister i redovisning av miljökonsekvenser.

Enligt 26 § 5 kap. PBL ska  planbeskrivningen redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen för planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet samt skälen för ett beslut om upphävande av strandskydd.  I Boverkets ”Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1”,  står det om planbeskrivning att den skall ” redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar (konsekvenser) av dess genomförande”. I sitt samrådsyttrande skriver länsstyrelsen att ”en sammanfattning av de nu inventerade naturvärdena bör återfinnas i planbeskrivningen”.

 

I planbeskrivningen för Tollare strand nämns över huvud taget inga miljökonsekvenser. Skälen för att upphäva strandskydd finns inte heller med i planbeskrivningen, man konstaterar bara att så skett. Någon sammanfattning av naturvärden finns inte med  i planbeskrivningen. Vid läsning av planbeskrivningen får man inte någon som helst uppfattning om att stora naturvärden kommer i konflikt med utbyggnadsplanerna. Under rubriken ”Kulturmiljö och landskapsbild” sägs att ”intrång görs i naturmark”. Det kan knappast anses vara en rimlig redovisning av planförslagets följder. Konsekvenserna för rekreationsmöjligheterna lyser också helt med sin frånvaro i planbeskrivningen.

 

Den mycket viktiga frågan om de kvicksilverhaltiga fibersedimenten i Lännerstasundet omnämns knappt. Länsstyrelsen säger i sitt samrådsyttrande att ”Det är angeläget att eventuella effekter i miljön kontrolleras och följs upp under lång tid.” Vidare säger man ”Planhandlingarna bör kompletteras med information om på vilket sätt ovanstående punkter har beaktats och kommer att beaktas”. Planhandlingarna, inklusive planbeskrivningen, är inte kompletterade med någon sådan information.  

 

Detaljplanen bör upphävas

Ovanstånde är, enligt Naturskyddsföreningen i Nacka, skäl för att upphäva detaljplanen.

 

 

Ronny Fors

Vice ordförande

Naturskyddsförening i Nacka