Fyrfläckad trollslända
De två första bilderna är tagna vid Blåbärstjärn i Nyckelviken, Nacka kommun.
Nedanstående bild är tagen vid en av dammarna vid Björkhagens golfbana i Nackareservatet. Namnet har den fått av att den förutom det svarta vingmärket(längst ut på vingen) också har en svart fläck vid den s.k. vingnoden. Fyra fläckar på varje sida alltså, ingen annan trollslända har det.
Spegelbilden av en fyrfläckad trollslända, Dammtorpssjön, Nackareservatet.
Det här med kompensationsåtgärder
Den här tallen(och många andra med den) kommer inte att överleva om Nacka kommuns och NCC:s byggplaner i Tollare blir verklighet. Jag var, som jag skrev om tidigare, ute och inventerade skyddsvärda träd i Tollare på Nacka kommuns uppdrag. Man kan undra varför? Planerna är i stort redan fastlagda och de lär inte ändra något bara för att det råkar stå ett gammalt träd ivägen! Den här tallen är definitivt skyddsvärd, vilka träd är inte det förresten? Vilken natur är inte skyddsvärd? Värdelös natur, finns det? Hur som helst, den här tallen är nog uppemot 300 år gammal, den har flera bohål varav ett var upptaget av en familj större hackspettar. Hackspettarna gör nya bohål varje år så de skapar bostäder åt en mängd småfåglar. Tallen är dessutom påväxt med flera talltickor, en numera rödlistad art, och även grovticka på några ytliga rötter. Vi har här alltså en rödlistad art, en signalart och bohål samt hög ålder. Bara ett av dessa kriterier skulle räcka för att det trädet skulle tas med i inventeringen. Men vad hjälper det? Här ska NCC bygga vägar och lyxbostäder!
En idé man har i Tollare är att man ska lägga upp vedkyrkogårdar, alltså lägga upp högar med död ved, som en kompensationsåtgärd när man tar bort gammelskogen! Jo, det är sant! Det är inget fel med att skapa vedkyrkogårdar men det kan knappast kompensera för att man skövlar gamla levande träd. Just tallen på bilden ovan ska tas ned och läggas i en vedkyrkogård. Tydligen så funderar man på att frakta träden till vedkyrkogårdarna med helikopter! Detta för att inte behöva köra med tunga maskiner och förstöra marken. Vilket i och för sig är en bra tanke. Men hela idén att såga ner de gamla träden och sen flyga dem med helikopter och släppa ner dem i en sån här vedkyrkogård som kompensationsåtgärd, nä det är inte klokt! Är det så vi skapar ett hållbart samhälle? Tror inte det!
Det är också ett antal tallar med reliktbock som kommer att läggas upp i dessa vedkyrkogårdar. Tallar med en rödlistad skalbagge som behöver levande träd läggs på vedkyrkogården, bra kompensation va? Kanske blir det de första reliktbockarna i världen som får flyga med helikopter?
Här är en av hackspettungarna som kikar ut från ett av bohålen i tallen. Blir det fler fågelhäckningar i denna tall tro?
Tranbär
En promenad i Nyckelviken bland orkidéer, långhorningar och drillsnäppor
Här är några bilder från en kort promenad i Nyckelviken för en dryg vecka sedan.
Jungru Marie nycklar blommar på sitt vanliga ställe. När jag gick fram för att ta några bilder så såg jag att det flög några insekter runt de blommande orkidéerna. Något förvånande var det ängsblombockar, de brukar man se på älgört, rölleka, prästkrage och andra vita blommor annars. Men tydligen duger jungfru Marie nycklar också! Jumgfru Marie nycklar är en av få orkidéer som inte är kalkberoende utan växer på sura marker. Som syns på bilderna växer det örnbräken där också och det verkar som att de håller på och ta över hela lokalen!
Ängsblombocken är en av våra vanligaste långhorningar och man kan se den under hela juli månad. Det är lätt att skilja på hanar och honor av ängsblombock, hanarna har gulbruna täckvingar och honorna svarta med en stor avlång röd fläck på varje täckvinge. På bilden ovan är det alltså en hane.
Här ser vi fläckhornad blombock som också den är en av de vanligaste långhorningarna. Den känns igen på de gulfläckade antennerna. De allra flesta långhorningar lever i sitt larvstadium i död ved. De vanligaste arterna kan ofta gå i både barr och lövträdsved och i klenare död ved som grenar och pinnar. Därför så är de fortfarande vanliga medan de som är mer kräsna i sitt val av död ved alltmer får problem. En del vill bara ha grov död ved som också ska ha en viss halt av kåda t.ex. och då är det svårare att hitta lämpliga ställen för larvutvecklingen.
Här är en annan liten långhorning, smalbocken, även den vanlig och föredrar också vita blommor. Den känns igen på ljusgula ben och täckvingar. De blir, precis som ängsblombocken, som mest en centimeter långa. Larverna kan leva i både död och levande ved av många olika träd och buskar och även i mycelrik mark under granar, en verklig generalist alltså vilket också förklarar att den kan vara så pass vanlig och utbredd.
Så här grönt och lummigt är det i Nyckelviken nedanför himmelsbacken. Det här är ett spännande område med högstammig frodig ädellövskog som ofta erbjuder intressanta obsar. Och om man inte är så kunnig om arter så är det ändå ett härligt område med kanske Nyckelvikens bästa fågelkör! Det är nog ingen tillfällighet att Nyckelvikens enda mindre flugsnappare satt just vid himmelsbacken och sjöng. Det var några år sedan och jag väntar bara på att det ska dyka upp en till mindre flug här. Eller varför inte sommargylling! Under maj/juni blommar också tandrot, ormbär, trolldruva och nunneört här. Det ska också finnas desmeknopp men den har jag inte hittat trots sökande och trots att jag krupit runt ganska mycket på alla fyra just här när jag fotat vitsippor. De flesta av mina vitsippsbilder från Nyckelviken är nämligen från detta område.
Den här gången sjöng svarthätta och trädgårdssångare väldigt ivrigt trots att det var mitt på dagen. just de två sångarna ger en närmast tropisk känsla.
Skogsduvan kom igång också med sitt pumpande revirläte, mycket renare i klangen än ringduvans hesa skrovlande. Skogsduvan är en bra indikator på fina marker med mycket hålträd. Den togs bort från rödlistan vid den senaste revideringen och anses nu alltså, glädjande nog, ha en livskraftig population i Sverige!
Nere från vattnet hörde jag ett högt oroligt pipande, drillsnäppa med bo/ungar tänkte jag direkt. Den brukar hålla till i den inre delen av Nyckelviken och gör årliga häckningsförsök här.
Här står den på det gamla vraket i Nyckelviken. Drillsnäppa är en fågel som också den fått förändrad status i rödlistan, från livskraftig till nära hotad. Orsaken till minskningen är inte klarlagd och det kan bero på förändringar i häckningsplatserna i Sverige, tex att stränder växer igen, eller så förändras miljön i övervintringsområdena. De svenska drillsnäpporna övervintrar huvudsakligen i västafrika norr om ekvatorn och det kan ju också vara något i miljön längs med flyttvägen som orsakar nedgången. Eller faktorer i samtliga dessa miljöer, inte helt lätt att klarlägga! Men vad vi kan göra i Sverige är väl att ta det här med strandskydd på allvar. Ett problem som jag ser det är att stränder alltid ska göras tillgängliga, tillgängliga för människor alltså. Det ska vara strandpromenader överallt! Annars tycks stranden inte ha något värde men då har man glömt bort att strandskyddet är till också för den biologiska mångfalden, alla stränder ska inte vara tillgängliga helt enkelt, drillsnäppan och många andra djur och växter behöver få vara ifred från mänsklig störning också. Nu nämns inte störning under häckningstid som en tänkbar orsak i artdatabankens artfaktablad om drillsnäppan, men det borde väl kunna vara en orsak kan jag tycka. Minskningen tycks ju också vara störst i södra delen av Sverige där det rimligen borde vara störst problem med störningar.
Avslutar med några bilder på en talgoxunge, ganska nyss utflugen som tillsammans med sina syskon hoppade runt bland örnbräken, samma bestånd där jungfru Marie nycklarna ovan är fotade.
Yttrande över remissförslag för kulturreservat Baggensstäket
Nacka Naturskyddsförening ser med glädje att Nacka nu får sitt första kulturreservat. Vi stödjer förslaget till skötselplan men det finns några frågetecken.
Det föreslås att de visuella sambanden mellan skansar och slagfält ska ökas. Detta kräver röjning och gallring men att naturvärdena ska bibehållas och på sikt förstärkas. Vi tror att viss röjning och gallring kan ha positiva effekter på naturvärdena. Men om man ska kunna få ett visuellt samband mellan de olika skansarna så är vi oroliga för att det krävs alltför omfattande röjningar som skulle ha negativa effekter på naturen och upplevelsen av de fina skogsområden som idag finns i området.
Det föreslås också att fornlämningarna ska hållas fria från träd och buskvegetation och skyddas mot skador som trädrötter kan orsaka. Vi frågar oss vad detta innebär för de flerhundraåriga tallar som växer vid de två högt belägna skansarna. Ska skansarna rensas från träd helt och hållet? Det skulle innebära att mycket värdefulla gammeltallar sågas ned! Visst kan skansarna röjas en del men inte så att stora naturvärden försvinner. De gamla tallarna är också betydelsfulla genom att de visar på den långa tid som gått sedan skansarna var i bruk.
Vi anser att det bör förtydligas vilka anläggningar som avses finnas i område A.
Vi är tveksamma till upp till 2 meter breda gångvägar inom reservatet. Risken är att överdimensionerade gångvägar förtar mycket av områdets charm. Området är redan idag ett mycket populärt och attraktivt promenadområde, uppenbarligen kan besökarna röra sig bra på de befintliga stigarna. Att återställa vissa gångvägars/stigars historiska sträckning ser vi positivt på.
Beståndet av parksallat måste hållas i schack och begränsas. Den håller helt på att ta över vissa områden. Detta borde tas upp i skötselplanen och lämpliga åtgärder borde föreslås.
Vi vill nämna att vi vid besök i området den 22 juni observerade två exemplar av den rödlistade ädelguldbaggen(Gnorimus nobilis) i den förvildade parken. Det är en skalbagge som behöver lövträd med håligheter samt blomrika marker för sin överlevnad. Den vittnar om att området verkligen håller höga naturvärden. Med den föreslagna skötselplanen bör den(och många andra) ha alla chanser att trivas ännu bättre i området i framtiden!
Naturskyddsföreningen i Nacka genom
Ronny Fors, vice ordförande
2010-06-30
Remissvar på Tollare strand och Tollareängen
Nu har detaljplanerna för Tollare strand och Tollareängen varit på utställning, alltså den sista remissrundan innan politikerna i Nacka ska fatta beslut om planerna. Dessvärre kan vi, föga överraskande, konstatera att inga påtagliga förändringar har gjorts sedan samrådet. Remissvaren kan ni läsa här och här.
Våra(Nacka Naturskyddsförening) synpunkter i sammanfattning:
Tollare strand
- Trots starka protester från remissinstanser och närboende har inte detaljplanens utformning ändrats i någon nämnvärd utsträckning.
- Detaljplanen strider mot flera av de nationella och regionala miljömålen, riksintresset kust och skärgård samt länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen.
- Planområdet innehåller skog med höga naturvärden och till stora delar klassade som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen, och flera rödlistade arter samt signalarter. Skogen har stor betydelse som rekreationsområde
- Länsstyrelsens beslut om upphävande av strandskydd har tagits på felaktiga grunder, Nacka kommun har i ansökan inkommit med grovt vilseledande information.
- Naturskyddsföreningen anser att planen inte ska antas, en exploatering av bruksområdet kan vi acceptera under förutsättning att den omgivande naturmarken i införlivas i naturreservatet.
- Ompröva hela Tollareexploateringen, så mycket ny kunskap har tillkommit att man måste se på Tollare med helt nya ögon.
Tollareängen
- Ängen utgör en viktig miljö för flera rödlistade och regionalt skyddsvärda insekter
- Ängen är ett mycket viktigt rekreationsområde för de närboende och skolor/förskolor.
- Ängens värden, både för natur och rekreation, kommer att påverkas mycket negativt om planen genomförs.
- Detaljplanen är inte satt i sitt sammanhang med de andra planerna i Tollare
