Naturbloggen

Så var det dags för årets sista(hoppas jag) remissvar! Det gäller centrala Kvarnholmen och bron över Svindersviken. De båda planerna hänger ihop, det är utbyggnaden på Kvarnholmen som gör att bron måste byggas påstås det. Samtidigt visar det sig att centrala Kvarnholmen blir bullerstört, eller som det sägs i miljöredovisningen att bullersituationen inte är "tillfredsställande". Och varför det då? Jo, för en massa genomfartstrafik från bron! Smart planering, eller?

Remissvar från Naturskyddsföreningen i Stockholms län och Naturskyddsföreningen i Nacka (föreningarna) på utställningsförslag för detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl, ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum.

Sammanfattning

• Vi säger nej till en högbro för biltrafik över Svindersviken och att en bilväg byggs genom Ryssbergens unika och känsliga naturområde.
• Vi föreslår att Ryssbergens unika natur och rekreationsvärden - klassad som nyckelbiotop - bevaras genom att området avsätts som naturreservat i den fördjupade översiktsplanen för centrala Nacka.
• Trafikprognoserna är orealistiska och uppblåsta i syfte att motivera brobygget.
• Utred möjligheterna att bygga en gång- och cykelbro som inte skadar den känsliga miljön i Ryssbergen och utveckla Kvarnholmen som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas.

 

Föreningarna avvisar förslaget till detaljplan. Vi ifrågasätter behovet av en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Kvarnholmen kan utvecklas utan denna vägförbindelse.

Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling, att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls, att tillförseln av koldioxid, kvävedioxid och andra skadliga ämnen ska minskas med stöd av fysisk planering(Översiktsplanen 2002). Planen strider också mot de nationella och regionala miljömålen Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan samt mot riksintressena för kust och skärgård och kulturminnesvården Nacka – Norra Boo – Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet.

Ryssbergen är också angett som grönområde i översiktsplanen och föreslås där att få utökat strandskydd till 300m. I fördjupad översiktsplan Sickla(1999) rekommenderas att Ryssbergen(tillsammans med Svindersvik) utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön.

Av- och påfarten västerut finns inte med i denna detaljplan eftersom Vägverket inte accepterar att den planläggs innan deras förstudie och arbetsplan är klara. Detta innebär att man inte får helheten i projektet vilket vi anser är mycket olyckligt. Det är ett stort problem att dela upp stora projekt i små delar och behandla varje del för sig istället för att få ett helhetsgrepp om projektet och vilka konsekvenser det kan få.

Vi ifrågasätter också starkt den trafikutredning som ligger till grund för projektet. Fyrstegsprincipen har inte följts och några alternativ till den nu föreslagna bilbron har inte utretts. Vår uppfattning är att projektet bör läggas ned och att Kvarnholmen istället planeras som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. Nedan anger vi våra skäl till att säga nej till en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och centrala Nacka.

Natur- och rekreationsvärden.

Kvarnholmen

Kvarnholmen har enligt vår uppfattning mycket värdefulla tall och ekmiljöer och enligt rapporten "Biologisk mångfald i Nacka, underlagsrapport till grönstrukturplan för Nacka kommun", så uppfyller grönområdet på Kvarnholmen "kvalitetskrav för skogligt objekt med naturvärde". Vi anser att Kvarnholmens ekar bör ses som en viktig länk i ett regionalt spridningsamband för eklevande arter.

Vi finner det märkligt att inget nämns om den intressanta och värdefulla floran på södra och sydöstra delen av Kvarnholmen och eventuell påverkan på den av vägbygget.

Vägen innebär ett stort ingrepp i naturområdet på Kvarnholmen vilket allvarligt försämrar tillgången till närnatur för Kvarnholmsborna. Även om en gång och cykelbana byggs över Svindersviken till Ryssbergen, vilket vi gärna ser, så är grönområdet på Kvarnholmen viktigt som närnaturområde.

Ryssbergen

Området Ryssbergen och Svindersviken är av "riksintresse för kulturminnesvården" och skall enligt den antagna översiktsplanen för Sickla 2000 användas som "bevarandeområde från natur- och kultursynpunkt samt rekreationsområde".

Ryssbergen har med tanke på sitt läge unika natur- och upplevelsevärden. I Ryssbergen kan man uppleva orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar. Ryssbergens unika karaktär av gammal tallurskog beskrivs av Skogsstyrelsen som ett "Tyresta nationalpark i miniatyr" och större delen av området är klassad som nyckelbiotop. Flera tallar har en omkrets på omkring 2 meter och vissa t.o.m. 3 meter och många av träden är 300-500 år gamla.

I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved. Förmodligen har skogsbruk aldrig bedrivits i området och ingen vedtäkt skett under större delen av 1900-talet.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Området är så pass litet att ytterligare fragmentisering av skogen hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark.

Det står klart fast att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse och att ett vägbygge inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden. Vår uppfattning är att hela området, mellan Ryssvikens båtklubb och Vikdalen, har mycket höga naturvärden och borde avsättas som naturreservat.

Ryssbergen har fina utsiktspunkter mot Saltsjön och är det enda större närströvområde för befolkningen i Alphyddan, Finntorp, Talliden och Birka på västra Sicklaön. I särskilda rekommendationer anges att Ryssbergen "tillsammans med Svindersvikens vattenområde ska utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön" och att "områdets värde ökas genom bullerskydd mot Värmdöleden". I den av Kommunfullmäktige antagna översiktsplanen 2002 föreslogs "en utvidgning av strandskyddet till 300 m för naturområdet Ryssbacken på Svindersvikens södra sida".

MKB:n har kompletterats med en bullerutredning vilket vi välkomnar. Den visar att även med bullerskärm på bron så kommer bullernivåerna att öka i Ryssbergen, om än inte lika mycket som utan bullerskärm. Ryssbergen kommer inte längre att upplevs som ett tyst och orört skogsområde om bron byggs.

Som det sägs i MKB:n går tunneln under flera små svackor med lövskog som utgör lokala grundvattenmagasin under blötare perioder. Vidare sägs det att det under byggskedet och när tunneln är klar "inte kan uteslutas att dessa lokala svackor dräneras vilket kan påverka växtligheten". En oacceptabel risk enligt vår mening.

Trafikprognoser

Vår kritik mot trafikutredningen som vi hade i samrådsförslaget står kvar.

Vi anser att den s k "fyrstegsprincipen" ( prop.2003-04:95) bör tillämpas vid all planering av vägbyggen, dvs att man i första hand ska överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga övervägs om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare och därefter begränsade ombyggnadsåtgärder. Först som en sista utväg ska man pröva om det är nödvändigt med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Fyrstegsprincipen rekommenderas av Vägverket som arbetsstrategi. I rapporten " Fyrstegsprincipen för planering — för hållbara åtgärder i transportsystemet", Sveriges kommuner och landsting, sägs följande: " En planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan är fyrstegsprincipen. Den har lanserats av Vägverket som ett sätt att använda vägnätet effektivare. I korthet går principen ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas och om det finns andra alternativ än att bygga nytt". Någon sådan analys har inte gjorts i detta fall. Gång på gång upprepas bara att bron är en förutsättning för att utveckla Kvarnholmen utan att någon analys eller utredning presenteras som kan stödja det påståendet.

För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum. Det finns för övrigt många Nackabor som inte har den tillgänglighet till centrala Nacka som de framtida Kvarnholmsborna tydligen inte kan klara sig utan! De boende på nordvästra Sicklaön klarar sig nog också bättre utan den genomfartstrafik som bron skulle alstra. Miljöredovisningen för Kvarnholmen etapp 2 visar också att det blir väldigt höga bullernivåer där p.g.a. genomfartstrafik som bron genererar. Trafikprognosen visar också tydligt på det fullkomligt orimliga i att planera för ökad biltrafik.

Det konstateras att köbildningar uppstår och att trafikmängderna ökar i centrala Nacka. Det är den logiska följden av att man bygger ut vägnätet istället för att planera nya områden så att biltrafiken kan minska till förmån för kollektivtrafik/gång- och cykel samt ökad närhet till service.

Klimat

Under samrådet påpekade vi att klimatfrågan inte alls belyses i MKB:n. Nu tas klimatfrågan upp vilket vi tycker är bra men vi är besvikna över att frågan inte behandlas mer seriöst än vad som är fallet. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken så ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen. Inom överskådlig tid är fossila bränslen att räkna med som det huvudsakliga drivmedlet. Alla drivmedel har sina miljöproblem och ett hållbart transportsystem innebär en kraftig minskning av biltrafiken till förmån för gång/cykel och kollektivtrafik samt ökad närhet till service istället för att bara öka mobiliteten vilket leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Koldioxidutsläppen från trafiken i Nacka har ökat med 30% mellan 1996 – 2005, från 69 000 ton till 90 000 ton. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt!

Hur når vi målet ett miljöanpassat transportsystem i Nacka och i Stockholmsregionen? Är det genom att bygga nya trafikleder som miljön förbättras, köerna och trängseln på vägarna försvinner? Vi menar att den starkt växande biltrafiken och dess negativa konsekvenser måste bemästras med en kombination av bl a utvecklade trängselavgifter, utökad kollektiv- och cykeltrafik samt kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga vägnätet. Vi lär även få se kraftigt höjda bensinpriser i framtiden vilket också påverkar resandet till förmån för kollektivtrafiken.

 Alternativa lösningar ej utredda

Enligt "Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok 2009:1, Naturvårdsverket", står det att "I miljöbedömningen ingår bl.a. att "utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning inklusive alternativ" .

Vidare kan man läsa "att identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)". Det står också "man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås".

Att beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt Miljöbalken 6 kap 12§.

Kostnader

Enligt företrädare för Nacka kommun ska exploatering bekosta bron. Enligt avtalet mellan Nacka kommun och KF-fastigheter ska KF betala 75 miljoner kr av den totala kostnaden på ca 300 miljoner kr. Varifrån ska de resterande ca 225 miljonerna komma från? Det torde vara uppenbart för alla, även om det inte sägs rakt ut, att det är exploatering av Ryssbergen som ska finansiera Kvarnholmsbron.

Remissvar angående utställningsförslag till detaljplan för Kvarnholmen, etapp 2 - Centrala kvarnområdet

Naturskyddsförening i Nacka är positivt till att gammal industrimark används till bostadsbebyggelse och att i stort sett ingen naturmark tas i anspråk. Självklart är det viktigt att hänsyn tas till de riksintressen som gäller inom området. Vi har dock flera allvarliga invändningar på planförslaget som berör infrastruktur och bullersituationen.

Infrastruktur, parkeringstal och buller.

Vi har enormt stora utmaningar framför oss för att undvika en skenande klimatförändring. Utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande ämnen måste minska med 90% till 2050 för att undvika en temperaturhöjning på två grader. Den fysiska planeringen är en avgörande komponent för ett framgångsrikt klimatarbete. Samhället måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Det finns inget bränsle som snabbt kan ersätta den fossila olja bilarna drivs med idag. Biltrafiken är också oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. Hur vi planerar samhället idag påverkar framtidens miljö och klimat.

Därför bör parkeringstalen sänkas. I samrådshandlingarna sägs att parkeringstalen är lägre än generellt i Nacka. Det är inte anledning till att inte gå ännu längre! Istället ska förstås kollektivtrafik, och då i första hand spårtrafik, byggas ut samt att områden planeras så att det finns bra närservice så att transporterna minimeras. Självklart ska gång och cykeltrafik underlättas.

Miljöredovisningen säger att" ljudnivån inom planområdet är inte tillfredsställande" och "bullerfrågan har dock utretts mycket grundligt." Det är alltför vanligt att olika miljöfrågor utreds grundligt för att man sedan bara konstaterar att problemen blir stora! Man behöver också dra slutsatser av utredningarna. I det här fallet är det genomfartstrafiken som är problemet. Då vore det på sin plats att ifrågasätta om denna genomfartstrafik verkligen är nödvändig. Behöver bron över Svindersviken, som genererar denna genomfartstrafik, verkligen byggas. För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum.

Vi tycker att det är häpnadsväckande att man planerar en ny stadsdel som blir bullerstörd! Vi anser att man istället ska bygga en miljövänlig "eko-stad" med låg biltäthet och modern kollektivtrafik. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas. De här frågorna borde ha studerats mer ingående i programskedet.

Redovisa klimatpåverkan av byggförslaget.

I miljöredovisningen finns ett avsnitt som heter klimatpåverkan och lokalklimat. Man skulle kunna tro att det handlar om hur byggförslaget påverkar klimatet, sådana redovisningar borde vara en självklarhet inför alla detaljplaner. Men det står fortfarande inte ett ord om det utan det handlar enbart om hur klimatet påverkar Kvarnholmen. Visst ska sådant också redovisas men hur utsläppen av klimatpåverkade ämnen påverkas av den föreslagna exploateringen borde rimligen finnas med. Istället för att bara skriva att "Utformning av bebyggelse på kajplanet ska ta hänsyn till stigande havsnivåer" borde det finnas en analys av hur planen skulle kunna utformas för att minska biltrafiken och utsläppen av klimatpåverkande ämnen så att vi förhoppningsvis inte behöver uppleva alltför kraftiga havsnivåhöjningar! I samrådshandlingarna kommenteras våra synpunkter med att "det är svårt att veta hur planförslaget i framtiden kommer att påverka klimatet". Att det är svårt är inte ett skäl till att
inte försöka!

Bygg energisnålt

Vid all ny bebyggelse anser vi att Nacka kommun skall ställa krav på nya byggnader och service. Det är rimligt att sätta ett tak för ny bebyggelse angående hur mycket energi som får förbrukas och hur mycket klimatpåverkande ämnen den får bidra med per år. Detta bör inkludera de transporter bebyggelsen genererar. Vi menar att kommunen visst kan ställa tuffa krav om bl.a. ekologiskt byggande. Kommunen har planmonopol, använd det!

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

 

Som jag skrivit här tidigare så överklagade vi detaljplanen för Tollare träskväg i Boo, Nacka kommun, till länsstyrelsen. Men de avslog den och lämnade ett förvånansvärt slarvigt svar, de verkar inte ha satt sig in i frågan alls! Märkligast är att de hänvisar till ett beslut angående strandskyddet som inte hör ihop med denna detaljplan! De senaste veckorna har vi, Margaretha Josefsson från Boo miljö- och naturvänner (BooM) och undertecknad, jobbat fram en överklagan av länsstyrelsens beslut till regeringen.


Här är utdrag ur överklagan(den är på 6 sidor) om strandskydd och betydande miljöpåverkan. Det är Naturskyddsföreningen i Stockholms län och Nacka Naturskyddsförening som överklagar men det är BooM som är drivande i denna fråga. De hade inte rätt att överklaga detaljplaner då vi började jobba med detta så då gjorde vi i Naturskyddsföreningen det. Men läget har förändrats tack vare EG-domstolen(!) som anser att gränsen på 2000 medlemmar för att en natur/miljöförening ska ha rätt att överklaga inte är i överensstämmelse med EG-rätten och Århuskonventionen.

Överklagande av Naturskyddsföreningen i Stockholms län och Naturskyddsföreningen i Nacka i fråga om detaljplan för del av fastigheterna Tollare 1:160 m.fl., delplan 1a i Boo, Nacka kommun.

Länsstyrelsen har i beslut daterat 21 oktober 2009 avslagit vårt (och övrigas) överklagande. Länsstyrelsens beteckning i ärendet: 4031 – 2009 – 50957, 50959, 50963, 50967.

Yrkande

Vi anför besvär gentemot beslutet och vidhåller vad vi tidigare anfört. Således yrkar vi att den antagna detaljplanen upphävs.

Betydande miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsens skriver i sitt beslut 21/10 2009 följande:

"I ärendet har inte någon miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Detaljplanen innebär i huvudsak att hittills tillåten bostadsbebyggelse minskas och att området ansluts till kommunalt VA. Detaljplanen kan inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning har därför inte behövt upprättas."

Därefter har man helt lämnat avsnittet miljökonsekvensbeskrivning, där vi gjort en omfattande genomgång av aktuell lagstiftning och Naturvårdsverkets allmänna råd i frågor rörande Miljökonsekvensbeskrivning och när miljöbedömning ska göras – huruvida en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Även om antalet villor minskas från 24 till 19 så kvarstår en mycket stor påverkan på det orörda skogsområdet. Det kan inte antas för självklart att man genom denna minskning av antalet villor undviker exploatering av just de områden där de rödlistade arterna lever. Denna minskning innebär nämligen inte att de rödlistade arterna (granlevande glansbagge, Ipidia binotata, och granbarkgnagare, Microbregma emarginata) skonas, eftersom den äldre grova granskogen där dessa lever, ligger i det mer sydliga området som planeras för bebyggelse.

Detta är något som borde utredas i en Miljökonsekvensbeskrivning enligt MB 6 kap.

I enlighet med PBL 5 kap, 18 § och bestämmelserna i Miljöbalken 6 kap, 11-18 och 22 §§ ska en Miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Biologisk mångfald, vatten, djurliv, växtliv, människors hälsa är bland de förhållanden som enligt 6 kap 12 § miljöbalken ska beaktas vid miljöbedömning och tas upp i en miljökonsekvensbeskrivning. Nacka kommun har i tidigt skede "antagit" att ingen betydande miljöpåverkan sker genom bebyggelsen. Vilka grunder som finns för detta antagande har aldrig redovisats för remissinstanser eller för allmänheten. Vi vet inte varifrån detta mer lösa "antagande" kommer. Att rödlistade arter utplånas, liksom stor del av både växt- och djurlivet samt att ett vattenområde som utgör utloppet från en biologiskt betydelsefull sjö är beläget i en tänkt trädgård, kan inte anses annat än en betydande miljöpåverkan. Människors hälsa påvekas kraftigt negativt efter full utbyggnad av Tollareområdet, då samtliga låglänta, promenadvänliga och rofyllda områden i Tollare utplånas. Detta påverkar rekreationsmöjligheterna för 8.000 människor.

I bilaga II till EG:s direktiv om Miljöbedömningar av vissa planer och program 2001/42 EG uppräknas kriterier för att avgöra om påverkan kan antas vara betydande. Dessa kriterier finns även i bilaga 4 till MKB-förordningen. Det framgår tydligt att man ska bedöma planens ackumulerande effekt (eller totaleffekt som det står i MKB-förordningen). Detta betyder bl.a. att man inte bara ska bedöma den just nu aktuella planen utan att man ska se den i ett sammanhang med t.ex. kommande detaljplaner i samma område. Detaljplanen för Tollare träskväg är den första i en serie planer som berör natur-och friluftsområdet i Tollare. Enligt de planer som finns nu ska totalt ca 800 lägenheter/villor byggas i detta naturområde (att jämföra med 650-700 i det antagna programmet för Tollare). Detta blir förstås en mycket stor totalpåverkan på natur- och rekreationsvärdena och på det blivande naturreservatet i Tollare. Programmet för Tollare bedömdes inte ha någon betydande miljöpåverkan, en häpnadsväckande slutsats när det handlar om en så pass stor exploatering.

Påverkans storlek och fysiska omfattning ska också vägas in. I Bilaga II till EG-direktivet nämns också geografiskt område och antalet personer som kan antas komma att beröras. Området i den nu aktuella detaljplanen kanske inte bedöms som särskilt stort men det bör ses i ett sammanhang av den totala exploateringen av Tollareområdet. T.ex. så försvinner nästan all granskog i Tollare genom de kommande detaljplanerna i etapp 2 och 3. Granskogen i Tollare är till stora delar gammal och opåverkad av skogsbruk och hör till den i EG:s art- och habitatdirektiv prioriterade naturtypen västlig taiga. Eftersom den naturtyp som berörs vid exploateringen av Tollare träskväg utgörs i huvudsak av gammal granskog av typ västlig taiga så blir det inte mer än fragment kvar av granskogen i Tollare. Flera av de rödlistade eller regionalt skyddsvärda arterna som förekommer i Tollare är knutna till gammal granskog. Detta gör att detaljplanen för Tollare träskväg bör ses som en betydande påverkan trots att det geografiska området som avses exploateras är ganska litet.

Ett mycket stort antal människor berörs av exploateringen av Tollare träskväg och de kommande detaljplanerna. Tollare utgör det enda större sammanhängande grönområdet i södra Boo. Ca 8000 människor har Tollare som sitt närrekreationsområde. Stora delar av Tollare består av otillgängliga bergsryggar och branter. De promenadvänliga och lättillgängliga områdena är därför ganska få. Exploateringen av Tollare träskväg berör just ett sådant område som inbjuder till strövtåg och rekreation. Området är viktigt för skolor i närheten, bl.a. för orientering. Med de kommande detaljplanerna i området så kommer så gott som all promenadvänlig skogsmark att bebyggas. Även i detta avseende bör detaljplanen för Tollare träskväg ses som en betydande påverkan.

Enligt de ovan nämnda bilagorna ska också "speciella särdrag i naturen" och "påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus" vägas in i bedömningen om betydande miljöpåverkan. Det bör alltså vägas in om området har höga naturvärden samt om exempelvis ett naturreservat kan påverkas av exploateringen. Skogen som berörs i detta fall är klassad som naturvärde av Skogsstyrelsen, se bilaga 23. Flera rödlistade och regionalt skyddsvärda arter förekommer i området. Den angränsade naturmarken ska enligt beslut i Nacka kommunfullmäktige den 2009-05-25 bli naturreservat. Syftet med reservatet är "att bevara och utveckla områdets värden för rekreation och biologisk mångfald.

Frågan om planförslagets påverkan på rekreationsvärdena är mycket ofullständigt redovisade i den enkla miljöredovisningen som Nacka kommun upprättat. Där sägs att "den föreslagna bebyggelsen påverkar detta upplevelsevärde, dock i begränsad omfattning". Det upplevelsevärde som hänvisas till är "rofylld natur". Eftersom en stor del av skogen kommer att tas bort och ersättas med villor med allt vad det innebär av påverkan från t.ex. ljud från bilar, motorgräsklippare o dyl långt in i den remsa av skog som blir kvar så bör det, enligt vår mening, anses som en betydande påverkan.
Länsstyrelsen har tidigare framfört synpunkter på detaljplan för Munkärrsvägen, Boo, Nacka kommun, där två villor byggs i anslutning till Abborrträsk naturreservat. Detta bedömde länsstyrelsen som en "betydande påverkan" . I samrådsredogörelsen 2004-08-30 framkommer att " länsstyrelsen anser att den nya bebyggelse som föreslås i ett område som kommunen planerat skydda med reservat, är en betydande påverkan. Landskapsbilden kommer att förändras och upplevelsen av ett ostört naturområde kommer förloras."

Strandskydd.

Länsstyrelsen har i sin avslagsmotivering skrivit: "Strandskyddsfrågan har avgjorts av länsstyrelsen den 16 juni 2008 i ärende enligt miljöbalken och prövas därför inte i det nu aktuella ärendet." Detta är en total missuppfattning, som vittnar om att Länsstyrelsen inte ägnat något större intresse åt inläsning av ens sina egna handlingar. Den strandskyddsfråga som beslutades om den 16 juni 2008 handlar om strandskyddet utmed Lännerstasundet.

Länsstyrelsens upphävande av strandskyddet i beslutet 16 juni 2008 innefattade inte någon del av den nu aktuella detaljplanen, som ingår i etapp 1. I beslutet framgår inledningsvis att beslutet avser detaljplaneetapp 2 och 3. Etapp 2 och 3 gäller strandskydd vid Lännerstasunden. Detta framgår även av Nacka kommuns ansökan daterad 18 september 2007. Detaljplan 1a Tollare Träskväg handlar om en helt annan strand – stranden vid sjön Tollare träsk. Se bilagor 24 och 25.

Således har ännu ingen bedömning gjorts angående det strandskydd som borde gälla kring hela Tollare träsk. Nacka kommun har genom hela program- och detaljplaneprocessen endast som en självklarhet konstaterat att planen inte omfattas av strandskyddsförordnande. Det är rätt såtillvida att inte någon miljöbalk eller medvetet miljötänkande fanns 1938, då byggnadsplanen antogs. Begreppet strandskydd existerade inte, och kunde då varken bedömas eller vara en aktuell fråga. Tollare träsk är en värdefull fågelsjö, där svarthakedopping (rödlistad som sårbar) och småhakedopping häckar. Sedan 1985 är sjön med omgiviningar föreslagen som naturvårdsområde. Därför är det så mycket märkligare med denna fastlåsning till en föråldrad byggnadsplan oavsett att ny kunskap har tillkommit. Nacka kommun har inte tagit någon hänsyn till relationen mellan den värdefulla fågelsjön och det obefintliga strandskyddet. Inte heller Länsstyrelsen har beaktat strandskyddsfrågan, då man felaktigt antagit att frågan redan behandlats.



Vi ser det som nödvändigt att en ordentlig genomlysning av strandskyddets juridiska status i en modern tid 2009 i relation till en byggnadsplan från 1938 görs

Genomförandetiden är för länge sedan utgången. Den gamla byggnadsplanen har upphört och ersatts av en ny, där man bortsett från ett modernt miljötänkande. Byggbolagets intressen har ställts i fokus och prioriterats framför strandskydd i tätort, biologisk mångfald och människors möjlighet till rekreation.

Sammanfattningsvis är således vårt yrkande att den antagna detaljplanen upphävs.

1. Miljöbedömning med åtföljande miljökonsekvensbeskrivning har i strid mot Miljöbalken 6 kap. 11-18 och 22 §§ inte gjorts av Nacka kommun.
2. Länsstyrelsen har i sin motivering till avslag av vårt överklagande felaktigt sagt att strandskyddsfrågan avgjorts av Länsstyrelsen juni 2008.
3. Planhandlingarna uppfyller inte tydlighetskravet i 5 kap. 9 § PBL.

För några år sedan tog vi i Nacka-kretsen fram en folder om Nackas naturområden. Den inspirerade länsförbundet till att starta ett projekt för att hjälpa fler kretsar till att göra liknande naturfoldrar. Vi i Nackakretsen är med och passar på att göra en ny foler med lite annorlunda urval än förra gången. Jag tänkte lägga ut presentationerna av områdena här på bloggen och börjar med:

Drottninghamn och Norra Skuru

Det här området är en viktig länk i Nacka – Värmdökilen. Det är fortsättningen på Nyckelvikens naturområde österut. Här finns en dramatisk natur med branta klippväggar som störtar ner mot Lilla Värtan. Man har en magnifik utsikt över inloppet till Stockholm. På klipporna häckar flera par av den hotade silltruten.

I Norra Skuru finns flera urskogsrester kvar. Mestadels gammal hällmarkstallskog men även ett område med fin gammal blåbärsgranskog. Här finns, som på så många andra ställen i Nacka, den hotade reliktbocken. Den lever under barken på gamla solexponerade tallar och i Nacka har vi många lokaler för den här långhorningen(ett släkte inom skalbaggarna). Det visar att vi har ganska gott om gammal tallskog kvar i Nacka och därmed goda förutsättningar att bevara reliktbocken, samt många andra arter knutna till gamla tallar, i en livskraftig population.

Här finns också gammelekar med ovanliga svampar och lavar. Vid Anneberg finns den akut hotade saffranstickan på en ek och på flera ekar växer den ovanliga rödbruna blekspiken.

Drottninghamn och norra Skuru är ett viktigt rekreationsområde, mängder med stigar genomkorsar området, och är viktigt också för flera skolor och förskolor.

Ta sig hit:
Tre busslinjer passerar området, 409, 411 samt 449.

                
Drottninghamn                          300-åriga tallar


                 
   Saffransticka                                 Silltrut

 

Så har då det stora klimatmötet dragit igång. Många talar om regnskogens betydelse för klimatet och att nord behöver betala syd för att inte avverka skogarna och därigenom både öka utsläppen av och minska upptaget av koldioxid från atmosfären. Det talas däremot mindre om de boreala(nordliga) skogarnas betydelse som kolsänka.

Jag har flera gånger tidigare skrivt här om forskning som visar att de nordliga skogarna tar upp och lagrar in stora mängder kol i marken. Nu finns ännu en rapport på det temat. Rapporten visar att de nordliga skogarna lagrar 703 miljarder ton kol! Dubbelt så mycket per ytenhet som den tropiska regnskogen!

Förklaringen ligger i att de nordliga skogarna finns i ett kallare klimat där nedbrytningen av biomassa går långsammare och kolet lagras sakta in i marken. I de tropiska skogarna finns det mesta av kolet i själva träden medan i våra nordliga skogar så finns det största kolförrådet i marken. Något som jag har nämnt här tidigare också apropå skogsindustrins påståenden att kalhyggen är bra för klimatet eftersom den växande skogen tar upp kol.

Det gör den förstås men det tar omkring 30 år för ungskogen att binda lika mycket kol som avgått från marken! Och med tanke på att man vill korta omloppstiderna ännu mer(avverka skogen efter 60 år eller mindre) så lär ju inte skogen bidra till så mycket upptag av kol! Då är det nog snarare så att andra skogsbruksmetoder än kalhyggesbruket är att föredra även ur klimatsynpunkt. Och all gammelskog borde lämnas orörd såväl för klimatets skull som för den biologiska mångfalden.

Trots all forskning som visar detta, det är ju inte bara någon enstaka rapport, så verkar inte skogsindustrin backa en millimeter. I senaste numret av Biodiverse(tidskrift från Centrum för biologisk mångfald) så säger LRF skogsägarnas chef Linda Hedlund att "i min värld är det en icke-fråga hur mycket kol en urskog lagrar, det kan ändå inte bli lösningen." Att det inte är hela lösningen är väl självklart men en del av lösningen är det naturligtvis! Hon forsätter med att säga att vi inte kan ha för många urskogar! Ja, det är sannerligen ett problem idag, de där urskogarna som breder ut sig överallt och hindrar mänsklig utveckling! Skämtåsido så är det väldigt tråkigt att inte skogsbruket kan ta till sig den här forskningen utan bara tänker på sina egna kortsiktiga intressen men vem är förvånad?

Desto mer glädjande är det att läsa om att man i Kanada har insett detta med skogens betydelse som kolsänka och tänker undanta stora arealer skog från skogsbruk.

Tänk om vi kunde få se något liknande i Sverige!