Naturbloggen

Så var det dags för årets sista(hoppas jag) remissvar! Det gäller centrala Kvarnholmen och bron över Svindersviken. De båda planerna hänger ihop, det är utbyggnaden på Kvarnholmen som gör att bron måste byggas påstås det. Samtidigt visar det sig att centrala Kvarnholmen blir bullerstört, eller som det sägs i miljöredovisningen att bullersituationen inte är "tillfredsställande". Och varför det då? Jo, för en massa genomfartstrafik från bron! Smart planering, eller?

Remissvar från Naturskyddsföreningen i Stockholms län och Naturskyddsföreningen i Nacka (föreningarna) på utställningsförslag för detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl, ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum.

Sammanfattning

• Vi säger nej till en högbro för biltrafik över Svindersviken och att en bilväg byggs genom Ryssbergens unika och känsliga naturområde.
• Vi föreslår att Ryssbergens unika natur och rekreationsvärden - klassad som nyckelbiotop - bevaras genom att området avsätts som naturreservat i den fördjupade översiktsplanen för centrala Nacka.
• Trafikprognoserna är orealistiska och uppblåsta i syfte att motivera brobygget.
• Utred möjligheterna att bygga en gång- och cykelbro som inte skadar den känsliga miljön i Ryssbergen och utveckla Kvarnholmen som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas.

 

Föreningarna avvisar förslaget till detaljplan. Vi ifrågasätter behovet av en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Kvarnholmen kan utvecklas utan denna vägförbindelse.

Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling, att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls, att tillförseln av koldioxid, kvävedioxid och andra skadliga ämnen ska minskas med stöd av fysisk planering(Översiktsplanen 2002). Planen strider också mot de nationella och regionala miljömålen Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan samt mot riksintressena för kust och skärgård och kulturminnesvården Nacka – Norra Boo – Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet.

Ryssbergen är också angett som grönområde i översiktsplanen och föreslås där att få utökat strandskydd till 300m. I fördjupad översiktsplan Sickla(1999) rekommenderas att Ryssbergen(tillsammans med Svindersvik) utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön.

Av- och påfarten västerut finns inte med i denna detaljplan eftersom Vägverket inte accepterar att den planläggs innan deras förstudie och arbetsplan är klara. Detta innebär att man inte får helheten i projektet vilket vi anser är mycket olyckligt. Det är ett stort problem att dela upp stora projekt i små delar och behandla varje del för sig istället för att få ett helhetsgrepp om projektet och vilka konsekvenser det kan få.

Vi ifrågasätter också starkt den trafikutredning som ligger till grund för projektet. Fyrstegsprincipen har inte följts och några alternativ till den nu föreslagna bilbron har inte utretts. Vår uppfattning är att projektet bör läggas ned och att Kvarnholmen istället planeras som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. Nedan anger vi våra skäl till att säga nej till en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och centrala Nacka.

Natur- och rekreationsvärden.

Kvarnholmen

Kvarnholmen har enligt vår uppfattning mycket värdefulla tall och ekmiljöer och enligt rapporten "Biologisk mångfald i Nacka, underlagsrapport till grönstrukturplan för Nacka kommun", så uppfyller grönområdet på Kvarnholmen "kvalitetskrav för skogligt objekt med naturvärde". Vi anser att Kvarnholmens ekar bör ses som en viktig länk i ett regionalt spridningsamband för eklevande arter.

Vi finner det märkligt att inget nämns om den intressanta och värdefulla floran på södra och sydöstra delen av Kvarnholmen och eventuell påverkan på den av vägbygget.

Vägen innebär ett stort ingrepp i naturområdet på Kvarnholmen vilket allvarligt försämrar tillgången till närnatur för Kvarnholmsborna. Även om en gång och cykelbana byggs över Svindersviken till Ryssbergen, vilket vi gärna ser, så är grönområdet på Kvarnholmen viktigt som närnaturområde.

Ryssbergen

Området Ryssbergen och Svindersviken är av "riksintresse för kulturminnesvården" och skall enligt den antagna översiktsplanen för Sickla 2000 användas som "bevarandeområde från natur- och kultursynpunkt samt rekreationsområde".

Ryssbergen har med tanke på sitt läge unika natur- och upplevelsevärden. I Ryssbergen kan man uppleva orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar. Ryssbergens unika karaktär av gammal tallurskog beskrivs av Skogsstyrelsen som ett "Tyresta nationalpark i miniatyr" och större delen av området är klassad som nyckelbiotop. Flera tallar har en omkrets på omkring 2 meter och vissa t.o.m. 3 meter och många av träden är 300-500 år gamla.

I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved. Förmodligen har skogsbruk aldrig bedrivits i området och ingen vedtäkt skett under större delen av 1900-talet.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Området är så pass litet att ytterligare fragmentisering av skogen hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark.

Det står klart fast att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse och att ett vägbygge inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden. Vår uppfattning är att hela området, mellan Ryssvikens båtklubb och Vikdalen, har mycket höga naturvärden och borde avsättas som naturreservat.

Ryssbergen har fina utsiktspunkter mot Saltsjön och är det enda större närströvområde för befolkningen i Alphyddan, Finntorp, Talliden och Birka på västra Sicklaön. I särskilda rekommendationer anges att Ryssbergen "tillsammans med Svindersvikens vattenområde ska utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön" och att "områdets värde ökas genom bullerskydd mot Värmdöleden". I den av Kommunfullmäktige antagna översiktsplanen 2002 föreslogs "en utvidgning av strandskyddet till 300 m för naturområdet Ryssbacken på Svindersvikens södra sida".

MKB:n har kompletterats med en bullerutredning vilket vi välkomnar. Den visar att även med bullerskärm på bron så kommer bullernivåerna att öka i Ryssbergen, om än inte lika mycket som utan bullerskärm. Ryssbergen kommer inte längre att upplevs som ett tyst och orört skogsområde om bron byggs.

Som det sägs i MKB:n går tunneln under flera små svackor med lövskog som utgör lokala grundvattenmagasin under blötare perioder. Vidare sägs det att det under byggskedet och när tunneln är klar "inte kan uteslutas att dessa lokala svackor dräneras vilket kan påverka växtligheten". En oacceptabel risk enligt vår mening.

Trafikprognoser

Vår kritik mot trafikutredningen som vi hade i samrådsförslaget står kvar.

Vi anser att den s k "fyrstegsprincipen" ( prop.2003-04:95) bör tillämpas vid all planering av vägbyggen, dvs att man i första hand ska överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga övervägs om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare och därefter begränsade ombyggnadsåtgärder. Först som en sista utväg ska man pröva om det är nödvändigt med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Fyrstegsprincipen rekommenderas av Vägverket som arbetsstrategi. I rapporten " Fyrstegsprincipen för planering — för hållbara åtgärder i transportsystemet", Sveriges kommuner och landsting, sägs följande: " En planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan är fyrstegsprincipen. Den har lanserats av Vägverket som ett sätt att använda vägnätet effektivare. I korthet går principen ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas och om det finns andra alternativ än att bygga nytt". Någon sådan analys har inte gjorts i detta fall. Gång på gång upprepas bara att bron är en förutsättning för att utveckla Kvarnholmen utan att någon analys eller utredning presenteras som kan stödja det påståendet.

För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum. Det finns för övrigt många Nackabor som inte har den tillgänglighet till centrala Nacka som de framtida Kvarnholmsborna tydligen inte kan klara sig utan! De boende på nordvästra Sicklaön klarar sig nog också bättre utan den genomfartstrafik som bron skulle alstra. Miljöredovisningen för Kvarnholmen etapp 2 visar också att det blir väldigt höga bullernivåer där p.g.a. genomfartstrafik som bron genererar. Trafikprognosen visar också tydligt på det fullkomligt orimliga i att planera för ökad biltrafik.

Det konstateras att köbildningar uppstår och att trafikmängderna ökar i centrala Nacka. Det är den logiska följden av att man bygger ut vägnätet istället för att planera nya områden så att biltrafiken kan minska till förmån för kollektivtrafik/gång- och cykel samt ökad närhet till service.

Klimat

Under samrådet påpekade vi att klimatfrågan inte alls belyses i MKB:n. Nu tas klimatfrågan upp vilket vi tycker är bra men vi är besvikna över att frågan inte behandlas mer seriöst än vad som är fallet. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken så ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen. Inom överskådlig tid är fossila bränslen att räkna med som det huvudsakliga drivmedlet. Alla drivmedel har sina miljöproblem och ett hållbart transportsystem innebär en kraftig minskning av biltrafiken till förmån för gång/cykel och kollektivtrafik samt ökad närhet till service istället för att bara öka mobiliteten vilket leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Koldioxidutsläppen från trafiken i Nacka har ökat med 30% mellan 1996 – 2005, från 69 000 ton till 90 000 ton. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt!

Hur når vi målet ett miljöanpassat transportsystem i Nacka och i Stockholmsregionen? Är det genom att bygga nya trafikleder som miljön förbättras, köerna och trängseln på vägarna försvinner? Vi menar att den starkt växande biltrafiken och dess negativa konsekvenser måste bemästras med en kombination av bl a utvecklade trängselavgifter, utökad kollektiv- och cykeltrafik samt kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga vägnätet. Vi lär även få se kraftigt höjda bensinpriser i framtiden vilket också påverkar resandet till förmån för kollektivtrafiken.

 Alternativa lösningar ej utredda

Enligt "Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok 2009:1, Naturvårdsverket", står det att "I miljöbedömningen ingår bl.a. att "utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning inklusive alternativ" .

Vidare kan man läsa "att identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)". Det står också "man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås".

Att beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt Miljöbalken 6 kap 12§.

Kostnader

Enligt företrädare för Nacka kommun ska exploatering bekosta bron. Enligt avtalet mellan Nacka kommun och KF-fastigheter ska KF betala 75 miljoner kr av den totala kostnaden på ca 300 miljoner kr. Varifrån ska de resterande ca 225 miljonerna komma från? Det torde vara uppenbart för alla, även om det inte sägs rakt ut, att det är exploatering av Ryssbergen som ska finansiera Kvarnholmsbron.

Remissvar angående utställningsförslag till detaljplan för Kvarnholmen, etapp 2 - Centrala kvarnområdet

Naturskyddsförening i Nacka är positivt till att gammal industrimark används till bostadsbebyggelse och att i stort sett ingen naturmark tas i anspråk. Självklart är det viktigt att hänsyn tas till de riksintressen som gäller inom området. Vi har dock flera allvarliga invändningar på planförslaget som berör infrastruktur och bullersituationen.

Infrastruktur, parkeringstal och buller.

Vi har enormt stora utmaningar framför oss för att undvika en skenande klimatförändring. Utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande ämnen måste minska med 90% till 2050 för att undvika en temperaturhöjning på två grader. Den fysiska planeringen är en avgörande komponent för ett framgångsrikt klimatarbete. Samhället måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Det finns inget bränsle som snabbt kan ersätta den fossila olja bilarna drivs med idag. Biltrafiken är också oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. Hur vi planerar samhället idag påverkar framtidens miljö och klimat.

Därför bör parkeringstalen sänkas. I samrådshandlingarna sägs att parkeringstalen är lägre än generellt i Nacka. Det är inte anledning till att inte gå ännu längre! Istället ska förstås kollektivtrafik, och då i första hand spårtrafik, byggas ut samt att områden planeras så att det finns bra närservice så att transporterna minimeras. Självklart ska gång och cykeltrafik underlättas.

Miljöredovisningen säger att" ljudnivån inom planområdet är inte tillfredsställande" och "bullerfrågan har dock utretts mycket grundligt." Det är alltför vanligt att olika miljöfrågor utreds grundligt för att man sedan bara konstaterar att problemen blir stora! Man behöver också dra slutsatser av utredningarna. I det här fallet är det genomfartstrafiken som är problemet. Då vore det på sin plats att ifrågasätta om denna genomfartstrafik verkligen är nödvändig. Behöver bron över Svindersviken, som genererar denna genomfartstrafik, verkligen byggas. För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum.

Vi tycker att det är häpnadsväckande att man planerar en ny stadsdel som blir bullerstörd! Vi anser att man istället ska bygga en miljövänlig "eko-stad" med låg biltäthet och modern kollektivtrafik. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas. De här frågorna borde ha studerats mer ingående i programskedet.

Redovisa klimatpåverkan av byggförslaget.

I miljöredovisningen finns ett avsnitt som heter klimatpåverkan och lokalklimat. Man skulle kunna tro att det handlar om hur byggförslaget påverkar klimatet, sådana redovisningar borde vara en självklarhet inför alla detaljplaner. Men det står fortfarande inte ett ord om det utan det handlar enbart om hur klimatet påverkar Kvarnholmen. Visst ska sådant också redovisas men hur utsläppen av klimatpåverkade ämnen påverkas av den föreslagna exploateringen borde rimligen finnas med. Istället för att bara skriva att "Utformning av bebyggelse på kajplanet ska ta hänsyn till stigande havsnivåer" borde det finnas en analys av hur planen skulle kunna utformas för att minska biltrafiken och utsläppen av klimatpåverkande ämnen så att vi förhoppningsvis inte behöver uppleva alltför kraftiga havsnivåhöjningar! I samrådshandlingarna kommenteras våra synpunkter med att "det är svårt att veta hur planförslaget i framtiden kommer att påverka klimatet". Att det är svårt är inte ett skäl till att
inte försöka!

Bygg energisnålt

Vid all ny bebyggelse anser vi att Nacka kommun skall ställa krav på nya byggnader och service. Det är rimligt att sätta ett tak för ny bebyggelse angående hur mycket energi som får förbrukas och hur mycket klimatpåverkande ämnen den får bidra med per år. Detta bör inkludera de transporter bebyggelsen genererar. Vi menar att kommunen visst kan ställa tuffa krav om bl.a. ekologiskt byggande. Kommunen har planmonopol, använd det!

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors