Naturbloggen

 - följ med till den rödhalsade svartbaggens marker. Söndagen den 27 juli kl 10.00

Praktbaggar och långhorningar, trollsländor och fjärilar, på denna vandring står insekterna i fokus. Allt med sex ben undersöks!

Har vi tur hittar vi den vackra och sällsynta ädelguldbaggen vid Östervik(vi såg den förra året) och den rödhalsade svartbaggen vid Erstaviksfälten. För mer än 30 år sedan fann Lasse Hole och Peter Böhmer denna sällsynta skalbagge i Erstavik. Förra året återupptäcktes den av Lasse och Ronny och vi kommer att titta på denna krävande art som enbart lever i gamla solexponerade fnösktickor.

Ledare Ronny Fors och Lasse Hole.

Samling vid Österviks station(Saltsjöbanan) kl. 10.00. Medtag matsäck. 



Strimlus, en skinnbagge.

Var på Orrmossen(vid Nackamasterna) för någon vecka sedan för att inventera fjärilar. En stor del av Orrmossen ligger inom min inventeringsruta(Dagfjärilar i Sörmland). Det var ganska magert med dagfjärilar men desto fler nattfjärilar. Många nattfjärilar är dagaktiva, vad som egentligen skiljer ut dagfjärilar från andra fjärilar är att de har klubbformade antenner, alltså en liten förtjockning längst ut på antennspetsen, samt att de håller vingarna ihopslagna och pekande rakt uppåt över ryggen när de vilar. Sen har de också överlappande fram och bakvinge vilket gör att vingarna får större lyftkraft. Det innebär bl.a. att dagfjärilarna kan segelflyga, ett sätt att se skillnad på dag och nattfjäril i flykten alltså. Dagfjärilar är, liksom nattfjärilar, ingen enhetlig systematisk grupp utan består av flera närbesläktade familjer. Nåja, nog om detta, det var faktiskt bara två arter dagfjärilar som flög denna dag på Orrmossen. När jag gick hemifrån var det soligt och varmt men väl framme på Orrmossen var det grått och ganska svalt. En soligare och varmare dag hade säkert bjudit på några fler arter.

Efter att ha jagat(med kameran alltså) ett vackert nattfly fram och tillbaka över mossen så sprang jag på en brunfläckig pärlemorfjäril som satt och vilande i en tuvullstuva. Det är inte en art som iförsta hand är knuten till mossar utan ses mest på mer blomrika ängmarker samt även på hyggen och i kraftledningsgator. Jag fick alltså syn på den när den satt i en tuva och försökte smyga mig nära för att ta några bilder. Den verkade lite trög och sävlig, kanske p.g.a. det mulna vädret. Jag såg ganska snabbt den stora bruna fläcken på vingundersidan vilket är det tydligaste kännemärket för brunfläckig pärlemorfjäril. Det finns en annan pärlemorfjäril med en brun fläck på samma ställe på bakvingeundersidan, prydlig pärlemorfjäril, men fläcken är mycket mindre hos den, bara som en punkt. Annars är det enart som man mest finner ute på myrar och mossar så jag hade mera väntat mig den än den brunfläckiga. Men den stora bruna fläcken och också det sammanhängande svarta zickzackbandet på vingöversidornas ytterkanter talar för brunfläckig, den prydliga har oftast bara svarta "halvmånar" utan sammanhängande band. Så då vet ni det ifall ni ser en pärlemorfjäril på en mosse.

I Nationalnyckelns dagfjärilsband kan man läsa om att brunfläckig pärlemorfjäril kan förekomma på mossar i södra Sverige som utsätts för våröversvämningar och att det kan göra att rätt betingelser uppstår. Kanske är det så med delar av Orrmossen, eller så är den bara ute och ser sig om i världen på jakt efter blomsterrika ängar och landade utmattad i tuvan. Det är ju inte så vanligt längre med de där blomsterrika ängsmarkerna.

           

Brunfläckig pärlemorfjäril(Boloria selene)

Den andra dagfjärilsarten var mer väntad, en blåvinge med mörkt blåvioletta vingöversidor och ljusgrå vingundersida med svarta vitkantade fläckar och en stor och en liten röd fläck. Violett blåvinge alltså. Alla andra blåvingar har antingen fler röda fläckar eller inga alls. En art som är typisk för olika moss och myrmarker. Det var nog ett tiotal individer allt som allt. Larven lever på rosling, tranbär, odon och lingon. Violett blåvinge finns på lämpliga marker över hela landet. 
                                            
                                  Violett blåvinge(Plebejus optilete)

Det blir fler besök på Orrmossen under sommaren, hoppas på fler arter då. Annars är Orrmossen väldigt vacker och omgiven av fina hällmarkstallskogar. Och så har vi förstås brandfältet, 1999 gjorde en rysk diplomat en stor insats för naturvården genom att i samband med en grillutflykt sätta eld på skogen! Bränder är viktiga i skogens naturliga dynamik och livsnödvändig för många djur och växter. Man kan t.ex. se många kläckhål av åttafläckig praktbagge i tallrötter här. Jag får skriva mer om deta senare tror jag, ett mycket intressant ämne.

"Flera forskare har studerat vilka upplevelser människor vill ha vid besök i grönområden. Naturupplevelser och lugn och ro värderas då högst av flest människor. I en dansk studie uppger hälften av de svarande att "naturupplevelser är viktiga för min livskvalitet". Grundat på liknande forskning har Region- och Trafikplanekontoret (RTK) i Stockholm arbetat med att kartlägga Storstockholms gröna kilar med avseende på vilka värden människor upplever att vistelse i naturen

och naturupplevelse jämfört med att jogga i staden."

"I RTK:s har sju "upplevelsevärden" (olika typer av upplevelser vi värderar högt vid

naturvistelse) identifierats:

1. Orördhet och trolska naturmiljöer

2. Skogskänsla

3. Utblickar och öppna landskap

4. Variationsrikedom och naturpedagogik

5. Kulturhistoria och levande landskap

6. Aktivitet och utmaning

7. Service och samvaro

Av dessa upplevelsevärden är det i synnerhet de tre första (1-3) som står för

upplevelser av tystnad, ensamhet, lugn och ro vilket är det man i första hand söker

när man ger sig ut i naturen."

Svar på remissförslag om bildande av naturreservat i Tollare.

Nacka Naturskyddsförening har länge sett fram emot ett naturreservat i Tollare. Vår glädje över att det äntligen presenteras ett förslag grumlas dock av att stora delar av mycket värdefull natur inte ingår i reservatet.  

Avgränsning

Stora delar av Tollare som i utredningsarbetet bedömts ha höga natur och rekreationsvärden är ej med i reservatet. Vi har upprepade gånger påtalat det tveksamma att ha både naturreservats- och detaljplaneprocesser pågående samtidigt. Man borde först utreda hur syftet med naturreservatet kan säkerställas bl.a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser som borde avgöras av var de högsta värdena finns. Istället har NCC fått igenom sin vilja och bebyggelseplaner finns nu för ett flertal värdefulla områden. Gör man inte inventeringar av natur- och rekreationsvärden för att därefter kunna planera eventuell bebyggelse? Vi kan faktiskt välja var vi bygger, gränstickan, glansbagggen, svarthakedoppingen, mindre hackspetten, reliktbocken och de andra hotade arterna kan inte bara flytta till nästa skog eller sjö! Det finns flera områden med stora upplevelsevärden av orörd natur, ro och stillhet idag men hur blir det efter att exploateringsplanerna har satts i verket?

Områden som borde ingå i reservatet är:

Söder om Tollare träsk. Visserligen har tomtgränsen flyttats in 45 m. men det är inte tillräckligt då tänkt bebyggelse kommer att ha en negativ inverkan på natur- rekreationsvärden. Skogsområdet bedöms i underlaget att ha höga värden både för naturvård och friluftsliv. Här förekommer bl.a. den rödlistade mindre hackspetten och glansbagge. Området anses vara nära nyckelbiotopskvalitet, kanske det borde klassas som nyckelbiotop med tanke på de två ovan nämnda arterna utöver de olika signalarter som hittats under utredningsarbetet. Den biologiska inventeringen genomfördes vintertid vilket vi påpekat tidigare inte är idealiskt.

Mellanbergsvägen. Vi har tidigare framfört vår kritik av detaljplanen för område Mellanbergsvägen. Hela området bör ingå i reservatet. Den vackra ekbacken och hagmarkerna utgör en ovärdelig resurs med höga rekreations- och naturvärden, vilket också framgår av underlaget. Vi anser att de planerade bil- och cykelvägarna i branten bör utgå eftersom det skulle innebära ett stort ingrepp i värdefulla naturområden.

Område öster och nordost om bruksområdet. Här har vi mycket värdefulla områden skog av nyckelbiotopsklass och stora upplevelsevärden. Bl.a. förekommer den i våra trakter exklusiva gränstickan här vilket säger mycket om skogens höga naturvärden. Hela detta område bör ingå i reservatet. Den märkliga och allemansrättsligt mycket tveksamma instängslingen av delar av detta område bör omedelbart tas bort. Det instängslade området tycks betraktas som "ianspråktaget område" vid Nacka kommuns ansökan om upphävande av strandskydd till länsstyrelsen. Länsstyrelsen gick på kommunens linje och upphävde strandskyddet den 16 juni förmodligen i tron att denna mark är någon slags industrimark. Ett mycket märkligt och tveksamt förfarande av Nacka kommun.

Område väster om bruksområdet. Även här värdefulla områden som ej ingår i reservatet.

Mårtens holme. Vi ser mycket positivt på att Mårtens Holme ingår i reservatet. Däremot vill vi ej se någon eldplats här. Mårtens holme har mycket höga natur och upplevelsevärden knutna till gamla träd och orörd natur. Här är det viktigt att den ökande tillgängligheten inte går ut över eller förtar de speciella värden av gammal orörd skog som finns på ön.

Skötselplan

Vi ställer oss bakom den föreslagna skötselplanen men vi vill påpeka vikten av att skötselåtgärder genomförs av väl utbildad personal och att personal med naturvårdskompetens finns närvande vid utförande av åtgärder.

Övrigt.

Vad gäller den föreslagna bryggan vid Tollare träsk vill vi att den ej blir större än den nuvarande. Här bör fåglarnas möjlighet till lugn och ro under häckningstid vara prioriterat. Av denna anledning bör frågan om att inrätta fågelskyddsområde med tillträdesförbud under häckningstid för Tollare träsk prövas. Alternativt bör bad samt framförande av båt på Tollare träsk vara förbjudet i föreskrifterna.

Även delar av Mårtens holme bör prövas som fågelskyddsområde.

Stig av typ 1 längs med Tollare träsk riskerar att göra ett alltför stort ingrepp i den känsliga miljön och stigen bör istället utgöras av typ 2, helst belagd med barkflis.

Avslutning.

Vi saknar en analys av hur den föreslagna exploateringen påverkar natur- och rekreationsvärden i det framtida naturreservatet. Vår uppfattning är att den fragmentisering och uppsplittring av naturområdet som blir resultatet av den föreslagna exploateringen mycket negativt påverkar natur- och rekreationsvärden i Tollareområdet som helhet.

Som vi påpekat tidigare så bör man först utreda hur syftet med naturreservatet kan säkerställas, bl.a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser. De utsända handlingarna gör det inte möjligt att få en helhetsbild över hur de omfattande exploateringsplanerna påverkar natur, rekreations och upplevelsevärden i det framtida naturreservatet.

För Nacka Naturskyddsförening

Ronny Fors v. ordf.