Naturbloggen

Tänkte titta till jungfrusländorna vid Sandabäcken i Erstavik igår och inte minst ta lite bilder på de också. Är inte helt nöjd med de jag har på jungfrusländor. Såg också fam mot kungstrollsländor och kanske mindre sjötrollslända, även om den kanske inte har börjat flyga ännu. Klev av bussen vid Tenntorp och började gå ner mot Sandabäcken. Det var ganska bra fart på fågelsången för att vara tidig eftermiddag, framförallt bofinkarna var aktiva.  

Väl framme vid Sandabäcken så dröjde det inte länge förrän de första jungfrusländorna dök upp. Stora, breda, blåskimrande vingar och den där dansande flykten som påminner mer om en fjäril än en trollslända. Det var inte så många dock, bara 4 - 5 st. Det gick inget vidare med fotandet, de ville inte alls samarbeta och var väldigt skygga. Satte mig ner och väntade på att nån hane kungstrollslända skulle komma förbi på sin revirpatrull men icke. Nu satt jungfrusländorna stilla i strandkanten på andra sidan bäcken, 2 hanar och 1 hona. De satt verkligen still, varför gör de inget tänkte jag. Hanarna brukar ju alltid försöka para sig med första bästa hona och två hannar och en hona borde innebära viss dramtik. Men de kanske var trötta? Den ena hanen flög iväg och efter en stund flög honan ner till bäcken och började lägga ägg i ett strå som låg i vattnet. Hon måste nyligen ha parat sig med den kvarvarande hanen som nu satt och övervakade henne så att inga andra hanar skulle kunna befrukta hennes ägg.
Hanarna hos jungfrusländorna har små revir som de försvarar mot inkräktare. De upplöses ganska snabbt och nya revirbildningar uppstår så det kan se väldigt oordnat ut, men i kaoset finns en ordning om man tittar efter ordentligt.

En liten ljusgrön insekt kom i vinglig flykt och landade på ett blad. Den hade stora vingar, som ett stort tält, över den ganska långa och gröna bakkroppen, långa antenner och guldglänsande ögon. En guldögonslända alltså. Eller stinkslända som den också kallas eftersom den kan utsöndra ett illaluktande sekret om den känner sig hotad. En vanlig insekt som man ofta hittar inomhus. Larven har stor aptit på bladlöss och används som biologisk bekämpning i växthus.
Tofsmesens torra drillande lockläte och stjärtmesens mer salivfyllda "tsrr-tsrr" hördes från grantopparna. Två familjer på genomresa. Fick inte syn på stjärtmesarna men en tofsmes kom ner och verkade kolla in mig för att se var det var för nån som smög i buskarna.

Vid Sandasjön upphöll sig ett 10-tal korsnäbbar. Jungfru Marie nycklar blommade vid ett av tillflödena till Sandabäcken.

Järnsparvens skyttlande sisande sång hördes från en granplantering. Som en uppspeedad kungsfågel.

En gransångare satt och gnolade på sitt silt-salt- salt-silt-silt. En enkel ramsa man snabbt lär sig. Gransångaren ökar i södra Sverige. Vi har två olika gransångarpopulationer i Sverige, en nordlig och en sydlig där den nordliga går ner till Stockholmstrakten och den sydliga finns i Skåne, på Västkusten och på Öland-Gotland. Det finns m.a.o. ett glapp mellan de två populationerna, ett glapp som nu håller på att slutas.
Den nordliga gransångaren förekommer i frodig granskog medan den sydliga håller till i blandlövskogar gärna i anknytning till sjöar och vattendrag. Vi har haft en nordlig population sedan länge medan den sydliga gransångaren vandrade in i södra Sverige under 1960-talet med ett uppsving under 70-talet i Skåne och på Västkusten. Det är två olika raser som skiljer sig åt utseendemässigt och även sångmässigt. Den nordliga gransångaren har större kroppsvikt, längre stjärt och spetsigare vingar och gråare fjäderdräkt än den sydliga. Den nordliga sjunger också på en lägre frekvens. Man har gjort försök med att spela upp sång från både nordlig och sydlig gransångare för individer av de båda underarterna och de reagerar mycket starkare på sång av den egna underarten. Den sydliga gransångaren ökar nu i södra Sverige och de båda underarterna kommer att mötas i höjd med Stockholm-Värmland. Någon hybridisering mellan de två underarterna kommer förmodligen inte att ske p.g.a. skillnader i sång och biotopval. Men var den jag hörde en nordlig som var långt söderut eller en sydlig långt norrut? Vet faktiskt inte!

På väg tillbaka såg jag en råbock som sprang efter en en råget ute på ett hygge(ett av alltför många i Erstavik). De sprang runt-runt för att till slut stanna och titta på varandra en kort stund och sedan började de äta björksly. Man måste ju äta också!

Hade tänkt skriva om vandringen på Henriksdalsberget i Söndags men såg att det redan finns en mycket trevlig rapport från evenemanget här.

Blomflugor är intressanta. Och vackra. Den fullbildade flugan äter nektar och pollen från blommor medan larven ofta äter bladlöss. Omkring 370 arter i Sverige. De är vackert tecknade i svart och gult(kan det bli snyggare?) och man ser de ofta stå stilla i luften. Ögonen är stora och välutvecklade. De ser ut som små getingar, vilket förstås är meningen. Det kallas mimicry, att se ut som någon som är oätlig, giftig, eller farlig utan att behöva vara det själv. Blomflugorna har ingen gadd att stickas med. Blomflugor tillhör ordningen Diptera, tvåvingar, och har alltså två vingar medan getingar har fyra vingar. 


          

Bilderna tagna i Nyckelviken för några veckor sedan.

Nacka Naturskyddsförening har i februari 2008 inkommit med ett yttrande över detaljplan för Mellanbergsvägen - delplan 1 b. Vi var då mycket kritiska mot den föreslagna detaljplanen då den inte på något vis tog hänsyn till de höga naturvärden i området och det förestående naturreservatet. Även många av remissinstanserna var djupt kritiska till detaljplanen av samma skäl.

V kan tyvärr konstatera att den starka kritiken från Naturskyddsföreningen m.fl. inte har haft någon påverkan på utställningsförslaget. Visst finns det några marginella förändringar men helheten är ändå densamma. Vi finner det därför nödvändigt att upprepa vår kritik.

Planförslaget innebär kraftiga ingrepp i de mycket värdefulla ekmiljöerna, vilka redan naggats i kanten då skolan byggdes och värdefulla gammelträd avverkades år 2006. Vi instämmer till fullo i miljöredovisningens slutsats att "viss skada kan uppstå på hotade arter då bryn och enstaka träd tas bort." Vi vill också påpeka att den rödlistade blektickan(NT, missgynnad) förekommer på flera ekar i planområdet men inte nämns i miljöredovisningen trots att den är med i naturreservatsutredningen.

Den vackra ekbacken och hagmarkerna utgör en ovärdelig resurs som närnaturområde som om planförslaget genomförs till stora delar kommer att reduceras till parkmark utan de upplevelsevärden som de flesta söker efter i naturen. Det finns nu mycket forskning som visar på sambandet mellan välbefinnande, både fysiskt och psykiskt, och naturvistelser. Men då får inte grönområdena byggas sönder och bli till tätortsparker som i det aktuella utsällningsförslaget!

Den i utställningsförslaget inritade återvinningsstationen vid Apollostigen förvånar och förbryllar oss. Hur har man tänkt här? I ett område som i naturreservatsutredningen bedöms kom naturvärde klass 1, vilket betyder minst nyckelbiotopsklass, ska alltså en återvinningsstation placeras som ska serva hela Tollareområdet. De framtida invånarna i bruksområdet ska alltså ta bilen upp till återvinningsstationen, något annat kan man inte vänta sig. En återvinningsstation bör självklart placeras i bruksområdet där de flesta bostäderna kommer att finnas. Det av skogsstyrelsen nyckelbiotopsklassade området där återvinningsstationen föreslås placeras är en viktig länk mellan norra och södra Tollareskogen och vi finner det helt oacceptabelt att placera återvinningsstationen där.

Vi saknar en analys av hur den föreslagna exploateringen påverkar natur- och rekreationsvärden i det framtida naturreservatet. Vår uppfattning är att den fragmentisering och uppsplittring av naturområdet som blir resultatet av den föreslagna exploateringen mycket negativt påverkar natur- och rekreationsvärden i Tollareområdet som helhet.

Som vi påpekat tidigare så bör man först utreda hur syftet med naturreservatet kan säkerställas, bl.a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser. De utsända handlingarna gör det inte möjligt att få en helhetsbild över hur det påverkar natur, rekreations och upplevelsevärden i det framtida naturreservatet.

Nacka Naturskyddsförening har i december 2007 inkommit med ett yttrande över detaljplan för Tollare träskväg - delplan 1 a. Vi var då mycket kritiska mot den föreslagna detaljplanen då den inte på något vis tog hänsyn till de höga naturvärden i området och det förestående naturreservatet. Även många av remissinstanserna var djupt kritiska till detaljplanen av samma skäl.

V kan tyvärr konstatera att den starka kritiken från Naturskyddsföreningen m.fl. inte har haft någon påverkan på utställningsförslaget. Vi finner det därför nödvändigt att upprepa vår kritik.

Planförslaget innebär kraftiga ingrepp i mycket värdefulla naturmiljöer med flera signalarter som indikerar höga naturvärden och en art, glansbaggen Ipidia binotata, som är rödlistad som sårbar. Vi delar den bedömning som görs i miljöredovisningen att planförslaget strider mot FN:s konvention om biologisk mångfald.

Den naturvärdesinventering som ligger till grund för det kommande naturreservatet gjordes mellan nov. 2007 och mars 2008, vilket av naturliga skäl innebär att häckande fåglar, blomväxter och svampar inte inventerats ordentligt.

Det av detaljplanen berörda området bedöms i ovanstående utredning ha naturvärdesklass 2, nära nyckelbiotopskvalitet. Området är mycket fågelrikt och här kan man njuta av fågelsång på vårarna. Den rödlistade(NT, missgynnad) mindre hackspetten förekommer här liksom sin betydligt större släkting spillkråkan(Natura 2000-art).

Området är mycket myggrikt, tack vare våtmarkerna närmast Tollare träsk, vilket är ett av skälen till den rika fågelfaunan. Däremot lär myggrikedomen inte uppskattas av de framtida invånarna i de föreslagna husen närmast träsket! Har man tänkt på detta vid planeringen? Risk finns att det kommer krav om åtgärder mot myggrikedomen. Även om det inte tillåts så kan man inte utesluta en risk för att området "saneras" olovligen. Låt istället detta område, med den kanske rikaste fågelsången i hela Tollare, förbli orörd till glädje för både fåglar och människor som vill uppleva fågelsång i en vacker och orörd skogsmiljö.

Vi vill också påpeka att i Tollare träsk häckar, eller gör häckningsförsök, den rödlistade(VU, sårbar) svarthakedoppingen tillsammans med en rad andra våtmarksfåglar som smådopping, rörhöna, rörsångare och sävsparv. Naturvärdesinventeringen har inte omfattat själva träsket och dess stränder, vilket är en stor brist och för oss fullständigt obegripligt.

Delar av det aktuella området bedöms vara av lokalt intresse för det rörliga friluftslivet och ingår i en(av totalt tre i hela Tollare) värdekärnor för rekreation. Så här står det i miljöredovisningen:

"Goda möjligheter till friluftsliv finns i direkt anslutning till planområdet. Enligt underlag framtaget i arbetet med remissförslag naturreservat Tollare är delar av planområdet av lokalt intresse för det rörliga friluftslivet särskilt med beaktande av upplevelsevärdet "rofylld natur" -

enligt den klassning som använts i utredningen". Hur "rofylld" blir naturen efter den föreslagna exploateringen? Här saknar vi en djupare analys. För oss är det uppenbart att rekreationsvärdena påverkas mycket negativt av den föreslagna planen.

Vi ifrågasätter starkt det borttagna strandskyddet! Att hänvisa till en 70 år gammal plan för detta är anmärkningsvärt och det var knappast tanken med lagstiftningen. En byggplan som dessutom är helt förändrad. Vi anser att det är ett mycket omodernt sätt att förhålla sig till strandskyddet. Frågan borde prövas rättsligt. Kommunen har planmonopol, använd det!

Avslutningsvis vill vi framföra att vi saknar en analys av hur den föreslagna exploateringen påverkar natur- och rekreationsvärden i det framtida naturreservatet. Vår uppfattning är att den fragmentisering och uppsplittring av naturområdet som blir resultatet av den föreslagna exploateringen mycket negativt påverkar natur- och rekreationsvärden i Tollareområdet som helhet.

Som vi påpekat tidigare så bör man först utreda hur syftet med naturreservatet kan säkerställas, bl.a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser. De utsända handlingarna gör det inte möjligt att få en helhetsbild över hur det påverkar natur, rekreations och upplevelsevärden i det framtida naturreservatet.

För Nacka Naturskyddsförening

Ronny Fors, vice ordf.

Till Länsstyrelsen i Stockholms län

Nacka Naturskyddsförening överklagar härmed länsstyrelsens beslut att avslå föreningens ansökan om att inrätta naturreservat vid Ryssbergen, Nacka kommun. Vi anser att länsstyrelsens bedömning att "de naturvärden som finns i området inte primärt är en regional angelägenhet" är felaktig. Som grund för vårt ställningstagande hänvisar vi till dels den rapport av biolog Tomas Fasth, Pro Natura, som gjordes på uppdrag av Nacka kommun inför beslut om broförbindelse mellan Kvarnholmen och centrala Nacka, dels Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Båda dokumenten bifogas.

I rapporten "Detaljerad naturvärdesinventering av Ryssbergen" kan man under slutsatserna läsa att "bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå". Vidare står att " Om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge".

Skogsstyrelsen gör bedömningen att "områdets naturstatus är i kvalitet med Tyresta Nationalpark och mycket skyddsvärt".

Med tanke på att två utredningar oberoende av varandra kommer fram till att området har mycket höga skyddsvärden med extremt gammal senvuxen tallskog med ovanligt riklig förekomst av död ved och grova träd så är länsstyrelsens bedömning anmärkningsvärd.

Hur är det möjligt att ett område som jämförs med Tyresta Nationalpark inte anses vara en "regional angelägenhet"? Länsstyrelsen har inte själva besökt området inför sitt beslut.

Vi vill också påpeka att genom den nu föreslagna bron över Svindersviken och vägen genom Ryssbergen riskerar det tätortsnära skogsområdet att öppnas för vidare exploatering.

Området är dessutom av riksintresse för kulturminnesvården och utvidgat strandskydd gäller.

För Nacka Naturskyddsförening
Ronny Fors

Länsstyrelsen avslår vår begäran om att inrätta naturreservat i Ryssbergen. Det är inte "primärt en regional angelägenhet"! Skogsstyrelsen jämför Ryssbergen med Tyresta Nationalpark och den biolog som inventerat området för Nacka kommun skriver i sin rapport att "bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå". Vidare står att " Om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge".
Länsstyrelsen har inte ens besökt området och dessutom tackat nej till en inbjudan att få en guidning där.
Vi har möjlighet att överklaga beslutet till miljödepartementet vilket vi självklart kommer att göra.

Det är kommunens sak att ordna ett reservat i Ryssbergen anser länsstyrelsen! Men det är ju Nacka kommun, tillsammans med div. byggbolag som vill exploatera Ryssbergen! Det är ju därför vi skrev till länsstyrelsen.

Länsstyrelsens bedömning är mycket märklig, alla fakta talar rimligen för att områdets unika värden gör det till en regional angelägenhet. Men vad annat att vänta från en länsstyrelse med Per Unckel som chef! Inte direkt en person som stått på barrikaderna i miljöfrågan. Vad jag kan förstå så är det locket på när det gäller nya initiativ från natur- och miljösidan på länsstyrelsen. Jag är rädd för att man tar större hänssyn till ett kommunalråds vilda exploateringsiver än faktiska naturvärden i det här fallet. Man vill helt enkelt inte gå in och störa "utvecklingen" av Nacka kommun och sätta käppar i hjulet för Langbys(moderat kommunalråd) fina utvecklingsplaner. Dessvärre är det den mossiga syn på utveckling som tycks råda. Att orörd natur är något som gynnar människor i ett allt mer tätbebyggt  Nacka tycks inte förespegla varken länsstyrelsen eller Nacka kommuns ledning.
Vadå ekosystemtjänster, vadå upplevelsevärden, vadå hållbar utveckling? Vi måste ju tänka på tillväxten!!!



En inte så skyddsvärd skog, eller?



En torraka med en omkrets på 190 cm!

18-19 Blomstervandring

18-20 Ponnyridning

18.30-24 Fotoutställning i raststugan

18.30-24 Material för måleri står framme

19-24 Fikaförsäljning med hembakat

19 21 Glöden är igång för grillning. Korv/bröd finns att köpa.

19-21 Våffelgräddning (tills smeten tar slut)

19-20.45 Tipspromenaden är öppen

19.30-21 Håvning av små vattendjur i dammen

19.30-20.15 Föredrag i raststugan: Att värna och utveckla Nackas natur

21 Prisutdelning från tipspromenaden

21-21.45 Berättelser vid lägerelden. Ta gärna med egna!

21.45-22.45 Vad lever i ekarnas håligheter?

22-23.30 Se sommarnattens insekter

23-23.45 Ugglor, morkullor, näktergal...

23-24 Nattamat