Naturbloggen

Eftersom Nackas politiker(inte alla men en majoritet framförallt bestående av S och M) envisas med att Kvarnholmsbron absolut ska byggas fortsätter vi att överklaga dårskaperna! Vi är inte de enda som driver frågan vidare utan även flera av Vikdalsborna överklagar länsstyrelsens beslut. Nedan är hela överklagandet från Nacka Naturskyddsförening. Länsstyrelsen avvisade vårt överklagande med samma nonchalans som de har viftat bort våra överklaganden av Tollareplanerna. Hoppas att Mark- och miljödomstolen gör en mer seriös bedömning.

Till

Mark- och miljödomstolen

Nacka tingsrätt

 

Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut i fråga om överklagande av detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl., Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum, Nacka kommun

 

Länsstyrelsen har i beslut daterat 2011-10-24 avvisat Nacka Naturskyddsförenings överklagande. Länsstyrelsens beteckning i ärendet: 4031-17881-11.

 

Yrkande

 

Nacka Naturskyddsförening och överklagar härmed Länsstyrelsens i Stockholms län beslut 2011-10-24 att avslå våra överklaganden av Nacka kommuns beslut 2011-05-23 (Kf § 141) att anta ovanstående detaljplan för Sicklaön 13:3 m.fl., Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum.

 

Föreningen anser att länsstyrelsens beslut var felaktigt eftersom de utan tillräckliga

motiveringar finner att detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning(MKB) är godtagbar. Länsstyrelsen hävdar utan motivering att riksintresset Kust och skärgård tillgodoses i planen. När det gäller intresseavvägningen säger länsstyrelsen att det allmänna intresset väger tyngre utan att gå in på hur man definierar allmänintresset. Att skydda unika naturområden med mycket höga naturvärden som dessutom är viktiga närrekreationsområden är ett allmänintresse som bör väga tyngre än exploateringsintressen. Kvarnholmen kan utvecklas på andra sätt så att en broförbindelse med Nacka centrum inte behövs.

 

Vi vidhåller vår bedömning att detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och yrkar att Mark- och miljödomstolen underkänner MKB:n och upphäver beslutet att anta detaljplanen.

 

Sammanfattning

 

Föreningarna anser att detaljplanen bör upphävas p.g.a. att:

 

·  det finns brister i miljökonsekvensbeskrivningen(MKB) och i detaljplanen

·  alternativbeskrivningar har inte gjorts i MKB:n

·  särskild sammanställning saknas

·  planen innebär en stor påverkan på rekreation och friluftsliv inom riksintresset Kust och skärgård

·  planen innebär att lokaler för rödlistade arter förstörs

·  strandskyddsupphävandet är felaktigt

·  planen leder till att miljökvalitetsnormer överskrids

 

Nedan utvecklar vi våra skäl för varför länsstyrelsens beslut att avslå föreningarnas överklagan är felaktigt. Utöver det vi anför nedan hänvisar vi till våra remissvar och överklagandet till länsstyrelsen. Vi utgår från att Mark och miljödomstolen får tillgång till tidigare handlingar i ärendet inklusive bilagor.

 

 

Riksintresse för kust och skärgård

 

Inom planområdet gäller riksintresse för kust och skärgård. Länsstyrelsen säger utan motivering att riksintresset tillgodoses i planen. Detta är ett grundlöst påstående. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Områdets naturvärden påverkas neagtivt om exploateringen tillåts. (Detta kommenteras över huvudtaget inte av länsstyrelsen.)

I 2 § 4 kap. MB sägs att främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen. Vi kan inte se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet. Påverkan på rekreationsvärdet i Ryssbergen blir påtaglig med bl.a. ökade bullernivåer i ett område som definierats som ”tyst område” av Nacka kommun.

 

Brister i miljökonsekvensbeskrivningen

 

Länsstyrelsen hävdar att det inte finns brister i planhandlingarna eller några andra omständigheter som innebär att planbeslutet inte tillkommit i laga ordning. Vi hävdar att brister finns och att de är så allvarliga att planen bör upphävas.

 

Alternativredovisning

 

Länsstyrelsen menar att kraven på alternativredovisning är uppfyllt. Vi delar inte denna uppfattning och hänvisar till vad vi anfört i överklagandet till länsstyrelsen.

 

Att bara beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt miljöbalken 6 kap 12§.

Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga just för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

I ovan nämnda handbok varnas för att definiera syftet så att bara ett alternativ är möjligt. Men det är precis det man gjort i detta fall. Man har sagt att syftet med detaljplanen är att ”skapa en bättre trafikinfrastruktur för nordvästra Nacka genom en direkt förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum”. Det gjorde att bara två av de tre föreslagna vägsträckningarna i programförslaget uppfyllde syftet. Andra tänkbara lösningar som förstärkt busstrafik, sjöbussar, spårtrafik och mobility managment har inte beaktats.

 

Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

 

 

 

Särskild sammanställning

 

Enligt 16§ 6 kap. MB ska en särskild sammanställning finnas och göras tillgänglig för de som samråd skett med. Vi påpekar i vårt överklagande till länsstyrelsen att en sådan särskild sammanställning inte finns. Länsstyrelsen berör inte denna fråga alls i sitt yttrande. Vi hävdar fortfarande att särskild sammanställning saknas och att det i sig är ett skäl för att underkänna MKB:n. 

 

Klimatfrågan

 

Klimatfrågan är inte seriöst behandlad i MKB:n. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen.

Transportarbetet måste minska för att miljömålen ska kunna uppnås. Att bara öka mobiliteten genom fler vägar leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Ett genomförande av Kvarnholmsförbindelsen försvårar att miljömålen uppnås och vi vill påpeka att man i RUFS 2010 har ett mål om att minska klimatutsläppen från vägtrafiken med 30 % till 2030. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt.

Att så rapsodiskt behandla vägförbindelsens påverkan på klimatet kan inte vara förenligt med miljöbalkens krav att ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,” 12 § 6 kap. punkt 5.

 

Art och habitatdirektivet

 

Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper. Skogen i Ryssbergen hör till naturtypen ”västlig taiga” som är en prioriterad naturtyp av EU.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Ingreppen i Ryssbergen innebär att målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus försvåras.

 

Upphävande av strandskydd.

 

Länsstyrelsen kommenterar inte det av föreningen framförda synpunkterna på upphävandet av strandskydd inom planområdet.

Sett till de extremt höga naturvärdena i Ryssbergen och att det ingår i område för riksintresse kust och skärgård kan inte bron anses utgöra ett tillräckligt stort angeläget allmänt intresse för att upphäva strandskyddet.

 

Miljökvalitetsnormer

 

Länsstyrelsen anser inte att broförbindelsen bidrar till att miljökvalitetsnormer för PM10 överskrids eller att vad vi anfört om trafik, buller och avgaser inte ger Länsstyrelsen anledning att ändra Nacka kommuns beslut.

Vi vidhåller vår uppfattning att broförbindelsen kommer att bidra till att miljökvalitetsnormen för PM10 överskrids.

 Enligt miljöbalken 3 § 5 kap. ska kommuner iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. I plan- och bygglagens 1 § 2 kap. står följande ”Enlig miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning.”

Och i PBL 2 § 2 kap ”Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm

enligt 5 kap miljöbalken överträds.”

 

I rapporten Miljökvalitetsnormer för luft, en vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet, Länsstyrelsen i Stockholms län mars 2005, sägs följande om tillämpning av lagstiftningen och om att iakttaga en miljökvalitetsnorm.

”I 5 kap 3§ miljöbalken framgår att: Vid planering och planläggning skall kommuner och

myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. I propositionen till miljöbalken definieras ”iaktta” på följande sätt: ”Detta innebär att planering och planläggning skall göras på ett sådant sätt att möjligheterna att uppfylla normerna underlättas”. Med planering och planläggning avses detsamma som i PBL. I översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser ska det framgå hur MKN kan uppfyllas". I begreppet iaktta torde ligga en öppning till ett helhetstänkande, så att bedömningen också kan inbegripa en sammantagen bedömning av planens effekter på luftföroreningshalter genom att planläggningen sätts in i ett större geografiskt eller tidsmässigt sammanhang.”

 

Kvarnholmsbron är ett trafikalstrande projekt som kommer att bidra till att miljökvalitetsnormen för PM10 överskrids. I MKB:n sägs att planen har liten påverkan på människors exponering för inandningsbara partiklar. Visst kan man hävda att planen har en liten påverkan på den allmänna trafikökningen men det kan man också säga om alla andra planer i Nacka och Värmdö. Varje plan i sig innebär oftast en liten ökning men den totala påverkan av planerna blir just den stora trafikökning som innebär att miljökvalitetsnormerna överskrids. Det är tyvärr sällan som miljöpåverkan från en detaljplan sätts i ett större sammanhang med andra planer och över längre tid. Vi anser att Kvarnholmsförbindelsen bidrar till den allmänna trafikökningen och att miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids.

 

 

De grundläggande hushållningsreglerna, avvägning mellan intressen

 

Föreningarna menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.

Att exploatera värdefulla natur- och rekreationsområden kan inte anses vara god hushållning.

 

Föreningarna anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB. Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas.

 

Eftersom exploateringen berör områden som är klassade som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och att det förekommer rödlistade arter måste området betraktas som särskilt ekologiskt känsligt. Därmed strider exploateringen också mot 3§ 3 kap. MB.

 

Länsstyrelsen skriver att det allmänna intresset väger tyngre. Varför kvarnholmsbron utgör ett allmänintresse framgår inte. Kvarnholmen kan självklart utvecklas med bostäder utan att bron byggs. Det är snarare så att Kvarnholmen blir en bättre stadsdel utan bron då man slipper den genomfartstrafik som broförbindelsen skulle ge upphov till.

 

Ryssbergen bedöms ha regionalt värde både av Skogsstyrelsen och av Pro Natura. Skogsstyrelsen jämför värdena med Tyresta nationalpark och talar om extremt höga naturvärden. I Pro Naturas rapport kan man läsa ”Med hänsyn till de särskilt höga naturvärden i området vore en vägsträckning genom de mest värdefulla delarna av Ryssbergen mycket olämplig. Även om en tunnel anläggs som föreslagits i den brantaste delen för att minimera ingreppet i terrängen påverkas en betydande del i ett av de kärnområden som här pekats ut. Den föreslagna sträckningen måste ställas mot alternativa sträckningar där inte de centrala delarna av Ryssbergen berörs. Andra möjliga förbindelser mellan Sicklaön och Kvarnholmen bör också utredas”. Som vi påpekat tidigare har några sådana utredningar inte gjorts varken i programarbetet för Kvarnholmen eller för Kvarnholmsförbindelsen.

I rapporten från Pro Natura kan man under slutsatserna läsa att ”bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå.” Vidare står att ”om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge.”

 

Att skydda unika naturområden med mycket höga naturvärden som dessutom är viktiga närrekreationsområden är ett allmänintresse som bör väga tyngre än exploateringsintressen. Kvarnholmen kan utvecklas på andra sätt så att en broförbindelse med Nacka centrum inte behövs.

 

 

 

Ronny Fors, ordförande Nacka Naturskyddsförening

Nacka kommun håller på och planerar Ältadalen, en stor grusgrop, och man vill göra det hållbart, bra ambitioner men man når inte riktigt ända fram kan man säga, om man vill vara snäll...

Yttrande över samrådsförslag för Ältadalen 10:1 m.fl. i Älta, Nacka kommun.

• Planeringen är felvänd, låt hållbarhetsfrågorna styra planens utformning från grunden
• Värna de känsliga sandmiljöerna där den sällsynta bibaggen förekommer
• Spara hela närskogsområdet öster om Sigfridsborgsskolan
• Ta tillvara synpunkter om bevarande av närrekreationsområden m.m. från ”Ältabornas syn på Ältadalen”
• Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning

Hållbarhetsfrågor

 

I planbeskrivningen sägs att planeringen i Ältadalen ska grundas på ett hållbart stadsbyggande och ett hållbarhetsprogram har också upprättats. Vi ser med glädje att Nacka kommun har ambitioner vad gäller dessa frågor.

Men vi saknar fortfarande en djupare analys av hur Ältadalen kan bebyggas på ett hållbart sätt. Det verkar redan vara bestämt att det är 230 – 250 bostäder i friliggande småhus som ska byggas. Är det optimalt utifrån ett hållbarhetsperspektiv? Vi ställer oss tveksamma till det. Det är ett bebyggelsemönster som oftast innebär ett stort bilinnehav och lågt kollektivtrafikresande. Vi anser att man har börjat i fel ände, istället borde man förutsättningslöst tittat på hur man kan planera Ältadalen så att bebyggelsen inte tar naturmark i anspråk, inte ökar biltrafiken o.s.v.

 

Vi menar att man måste göra en analys av hur mycket Ältadalen kan exploateras och vilken typ av bebyggelse som är mest optimal i ett hållbarhetsperspektiv.

Vilken typ av bebyggelse skapar närhet och ger bäst förutsättningar för kollektivtrafik och lågt bilinnehav samt gynnar gång- och cykeltrafik?

Hur ska området planeras för att ge förutsättningar för spridningskorridorer för djur och växter?

Hur kan området planeras så att naturens ekosystemtjänster gynnas och tas tillvara?

Hur ska området planeras för att tillfredsställa barns behov med plats för lek och rörelse?

Detta är bara några frågeställningar som man bör behandla innan man bestämmer sig för hur mycket området ska exploateras och med vilken typ av bebyggelse.

 

I vårt yttrande över detaljplaneprogrammet skrev vi att vi hoppas att det hållbarhetsprogram som ska tas fram ger svar på dessa frågor och att planeringen inte är alltför låst vid den idéskiss som finns i detaljplaneprogrammet. Tyvärr blev det som vi befarade, huvuddragen i planeringen ligger fast, hållbarhetsprogrammet slänger man in i efterhand för att försöka göra bästa möjliga av situationen.

 

En viktig aspekt av hållbar utveckling är dialog med medborgarna, något som lyser med sin frånvaro i planförslaget. Vi anser att man borde ta till vara på det som framkom i ”Ältabornas synpunkter på Ältadalen”. Vidare borde en dialog föras med medborgare och föreningar om hållbarhetsfrågorna. I Hållbarhetsprogrammet har enbart tjänstemän samt konsulter och byggherrar deltagit.

 

Natur och rekreationsvärden

 

Ältadalens största naturvärden ligger i de blottade sand- och grusytorna. Sydvända och solexponerade sand- och grussluttningar är mycket värdefulla för en rad olika arter, framförallt insekter, som har svårt att klara sig i dagens landskap. Tidigare har blottade sandytor kunnat upprätthållas genom bl.a. bete och tramp från både tama och vilda djur och bränder. Nuförtiden växer många lämpliga miljöer igen och många grustag restaureras genom skogsplantering. Detta har gjort att solexponerade blottade sandytor är en stor bristvara i landskapet och många djur beroende av dessa miljöer är nu sällsynta och hotade. 

 

I vårt yttrande över detaljplaneprogrammet påpekade vi att den rödlistade bibaggen förekommer i Ältadalens norra del. Det finns flera rapporter på Artportalen som bekräftar detta. Ändå så står det i miljöredovisningen att inga för kommunen kända lokaler för hotade djur- eller växtarter berörs av planförslaget. Även om ingen bebyggelse är planerad i den del av Ältadalen där bibaggen förekommer så berörs den självklart av planerna genom ökat slitage m.m. Det är mycket bra att kommunen har låtit genomföra en insektsinventering som vi föreslog i vårt yttrande över detaljplaneprogrammet. Den visar att det förekommer flera regionalt sällsynta arter i området. Att bibaggen inte finns med i inventeringen kan bero på att den har en mycket begränsad flygtid under några veckor i skiftet mars/april. Den är inte heller rapporterad på artportalen under 2011 men man kan inte ta det som intäkt för att arten inte längre finns i Ältadalen.

I miljöredovisningen uppges att särskilda åtgärder kommer att vidtas för att minimera risken för slitage och ras av slänterna, detta är mycket positivt.  

 

De gröna stråken ser inte ut att bli tillräckligt breda både för att kunna fungera som spridningskorridorer för djur- och växter samt kunna ge rekreationsvärden för människor.

 

Vi ser gärna att de bevarandevärda områdena 1, 2 och 3 införlivas i naturreservatet Strålsjön-Erstavik och att område 5 bevaras i sin helhet. Just område 5 är oerhört viktigt som närrekreationsområde för Ältaborna och ett viktigt närskogområde för skolorna i området. Vi anser att det är mycket beklagligt att man i samrådsförslaget inkräktar ännu mer på området än i detaljplaneprogrammet.

 

Påverkan på Erstavik genom bl.a. ökat slitage från fler besökare bör uppmärksammas i miljöredovisningen.

 

Vattenfrågor

 

Det ytliga grundvattnet och att en del planområdet i norr ligger inom Sandasjöns vattenskyddsområde gör att dagvattenhanteringen måste studeras mycket noggrant i det fortsatta planarbetet. Inga risker får tas med grundvattnet.

  

Trafikfrågor

 

Det är en stor brist att inte kollektivtrafiken planerats från början. Återigen blir det svårt att ta hållbarhetsambitionerna på allvar. När man har chansen att planera ett område från grunden borde man ha stora möjligheter att planera för kollektivtrafik och ett minskat bilberoende. Det är bra att det framförs tankar om bilpooler i området men det borde kombineras med andra åtgärder, bl.a. kraftigt sänkta parkeringstal. Att ha 2,0 respektive 1,5 som parkeringstal är alldeles för högt om man har höga hållbarhetsambitioner.

 

Miljöbedömning

 

Med tanke på exploateringens omfattning, den känsliga grundvattensituationen, de mycket värdefulla sandytorna, närheten till och påverkan på Erstavik genom ökat slitage och naturreservatet Strålsjön-Erstavik samt en bilrafikalstrande bebyggelsestruktur är det vår uppfattning att detaljplanen innebär en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken ska upprättas.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 

Ronny Fors

2011-11-15

 

Så var det dags för ännu ett överklagande av Tollareexploateringen. Eftersom länsstyrelsen i Stockholm avslog vårt överklagande av detaljplanen utan att pröva flera frågor vi tog upp så går vi vidare med ärendet till mark- och miljödomstolen.

Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut i fråga om överklagande av detaljplan för del av Tollare 1:16 m fl, Tollare strand – delplan 2, i Boo, Nacka kommun.

Länsstyrelsen har i beslut daterat 2011-08-25 avvisat Nacka Naturskyddsförenings och Boo Miljö- och Naturvänners överklagande. Länsstyrelsens beteckning i ärendet: 4031-11-1217.

Detta överklagande är framtaget av Nacka Naturskyddsförening och Boo Miljö- och Naturvänner.

Yrkande

 

Nacka Naturskyddsförening och Boo Miljö- och Naturvänner (föreningarna) överklagar härmed Länsstyrelsens i Stockholms län beslut 2011-08-25 att avslå våra överklaganden av Nacka kommuns beslut 2011-01-31 (Kf § 32) att anta ovanstående detaljplan för Tollare strand.

 

Föreningarna anser att länsstyrelsens beslut var felaktigt eftersom de utan tillräckliga

motiveringar finner att detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning(MKB) är godtagbar. Länsstyrelsen har inte berört de frågor om brott mot artskyddsförordningen föreningarna ställde. Länsstyrelsen hävdar utan motivering att riksintresset för kust och skärgård tillgodoses i planen. När det gäller intresseavvägningen hänvisar länsstyrelsen till att detaljplanen utgör en del i att möta efterfrågan på bostäder. Vi menar att detta inte är ett godtagbart skäl till att lokaler för rödlistade arter och arter upptagna i EU-direktiv liksom viktiga friluftsområden förstörs eller påverkas negativt av bebyggelse. Länsstyrelsen har brustit i sitt ansvar som planmyndighet när man inte beaktat de mycket höga naturvärdena i området.

 

Vi vidhåller vår bedömning att detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och yrkar att Mark- och miljödomstolen underkänner MKB:n och upphäver beslutet att anta detaljplanen.

 

Sammanfattning

 

Föreningarna anser att detaljplanen bör upphävas p.g.a. att:

 

• det finns brister i miljökonsekvensbeskrivningen(MKB) och i detaljplanen
• alternativbeskrivningar har inte gjorts i MKB:n
• särskild sammanställning saknas
• planen innebär en stor påverkan på rekreation och friluftsliv inom riksintresset för kust och skärgård
• planen innebär att lokaler för arter upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv förstörs
• en biotopskyddad bäck kulverteras
• strandskyddet har upphävts på felaktiga grunder

 

Nedan utvecklar vi våra skäl för varför länsstyrelsens beslut att avslå föreningarnas överklagan är felaktigt. Utöver det vi anför nedan hänvisar vi till våra remissvar och överklagandet till länsstyrelsen. Vi utgår från att Mark och miljödomstolen får tillgång till tidigare handlingar i ärendet inklusive bilagor.

 

Hänsyn till de samlade förhållandena i Tollare.

 

Länsstyrelsen säger att Nacka kommun med utgångspunkt i framtaget program för Tollare i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de samlade förhållandena inom och i anslutning till området för de fem detaljplanerna inom Tollare.

Vi finner detta påstående anmärkningsvärt. Föreningarna har under hela Tollareplaneringen efterlyst en samlad naturinventering och en samlad bedömning av hela Tollareexploateringen. Någon sådan har aldrig gjorts. Stora delar av skogen i Tollare är klassad som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen och ett flertal rödlistade arter, signalarter samt arter uppräknade i EU:s bilaga 2 till Art och habitatdirektivet förekommer inom området. De höga naturvärdena var inte kända då detaljplaneprogrammet för Tollare antogs av Nacka kommunfullmäktige 2006. Det är först efter att detaljplaneprogrammet antagits som mer detaljerade naturinventeringar gjorts i Tollare och som då också avslöjat de mycket höga naturvärdena. Trots denna nya kunskap har inte planerna ändrats i någon nämnvärd utsträckning och de tidigare antagna detaljplanerna Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen sade i sitt yttrande över program för Tollare, daterat 2006 06 08 , om miljöbedömningen, att  Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt. Nacka kommun har inte redovisat någon behovsbedömning eller utförligt motiverat sitt ställningstagande. Att så omfattande byggplaner, mestadels i naturmark, inte skulle ha en betydande miljöpåverkan är en häpnadsväckande slutsats. Av de fem detaljplanerna i Tollare är det bara planen för Tollare strand som ansetts ha en betydande miljöpåverkan.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner har hela tiden krävt att Tollare-exploateringen ska ses i sin helhet och inte styckas upp i flera mindre delar, denna ”salamimetod” är något som det varnas för i Naturvårdsverkets handbok för Miljöbedömning av planer och program(s.97). 

 

Med hänvisning till ovanstående anser vi att länsstyrelsens påstående är felaktigt.

 

Riksintresse för kust och skärgård.

 

Inom planområdet gäller riksintresse för kust och skärgård. Länsstyrelsen säger utan motivering att riksintresset tillgodoses i planen. Detta är ett grundlöst påstående. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Områdets naturvärden utraderas om exploateringen tillåts. Detta kommenteras över huvudtaget inte av länsstyrelsen.

I 2 § 4 kap. MB sägs att främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen i Tollare strand. Vi kan inte se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet.

 

Brister i miljökonsekvensbeskrivningen.

 

Länsstyrelsen hävdar att det inte finns brister i planhandlingarna eller några andra omständigheter som innebär att planbeslutet inte tillkommit i laga ordning. Vi hävdar att brister finns och att de är så allvarliga att planen bör upphävas.

 

Samrådsförfarandet

 

Enligt 4§ 6 kap. MB ska samråd om miljökonsekvensbeskrivningen ske med allmänhet och berörda organisationer. Enligt 20§ 5 kap PBL ska samråd ske med bl.a. sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av en detaljplan. Natur- och miljöföreningarna i Nacka har fått samrådshandlingar skickade till sig men däremot inte blivit inbjudna till samrådsmöte med kommunens tjänstemän då Nacka kommun enbart kallar sakägare till samrådsmöten. Även om det inte står i varken MB eller PBL att samrådsmöten ska hållas så torde det strida mot Århuskonventionen att inte kalla natur- och miljöföreningar till samrådsmöten, i synnerhet när en MKB upprättats.

 

Alternativredovisning

 

Länsstyrelsen menar att kraven på alternativredovisning och lokaliseringsprövning är uppfyllt. Lokaliseringsprövningen anses ha gjorts i översiktsplanen.

 

Enligt 7§ 6 kap. MB ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. I Naturvårdsverkets  ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program” kan man läsa att  identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”.

 

Men när översiktsplanen antogs hade man inte kännedom om Tollareområdets mycket höga naturvärden. Om man genom att hänvisa till översiktsplanen kan undkomma kraven på alternativredovisningar blir den paragrafen fullständigt tandlös. När en översiktsplan antas har man sällan detaljkunskap om alla naturvärden i hela kommunen. Om det under planeringens gång framkommer att ett område hyser höga naturvärden med rödlistade arter och/eller arter upptagna i EU-direktiv bör rimligen en alternativredovisning enligt MB:s krav göras även om området pekats ut som bebyggelseområde i översiktsplanen.

 

I det här fallet borde det finnas alternativa utbyggnadsförslag där verklig hänsyn tagits till känslig och värdefull natur, med andra ord där inga nyckelbiotoper exploateras och där de identifierade rekreativa värdekärnorna bevaras i sin helhet. Det kan knappast vara så att det nu föreliggande utbyggnadsförslaget är det enda möjliga. Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

 

Särskild sammanställning

 

Enligt 16§ 6 kap. MB ska en särskild sammanställning finnas och göras tillgänglig för de som samråd skett med. Vi påpekar i vårt överklagande till länsstyrelsen att en sådan särskild sammanställning inte finns. Länsstyrelsen berör inte denna fråga alls i sitt yttrande. Vi hävdar fortfarande att särskild sammanställning saknas och att det i sig är ett skäl för att underkänna MKB:n.  

 

Artskyddsförordningen och biotopskydd

 

I området förekommer grön sköldmossa, upptagen i Art och habitatdirektivets bilaga 2. Enligt 8§ artskyddsförordningen är den fridlyst i hela landet och det är därmed förbjudet att förstöra lokaler för arten. Enligt MKB:n kommer det område som grön sköldmossa förekommer i att exploateras. Nacka kommun måste söka dispens för att exploatera detta område. Ingenstans i planhandlingarna framgår att Nacka kommun avser söka sådan dispens. Länsstyrelsen prövar inte frågan alls, liksom frågan om kulvertering av bäck vilket är tillståndspliktigt enligt 11§ 7 kap. MB

Upphävande av strandskydd.

 

Länsstyrelsen kommenterar inte det av föreningarna framförda synpunkterna på upphävandet av strandskydd inom planområdet.

Länsstyrelsen konstaterar i sitt samrådsyttrande att de fattat beslut om upphävande av strandskydd på bristfälligt underlag vad beträffar områdets naturvärden.

På de kartor som Nacka kommun skickade in till länsstyrelsen anges hela det instängslade området runt bruket som ”ianspråktaget område”. Detta är inte en korrekt beskrivning. Det är inte bara bruksområdet som är instängslat utan också en stor del av den gamla orörda skogen öster om bruket. Ingenstans i handlingarna till länsstyrelsen framgår det tydligt att den delen är gammal skog med höga naturvärden. I MKB:n till Tollare strand kan man läsa att ytterligare inventeringar har sedan dess utförts i området. Vid dessa inventeringar har det framkommit att området innehåller högre värden än vad som observerats vid inventeringen 2006.  

Ekologigruppens rapport talar om att planförslaget strider mot strandskyddslagens intentioner när det gäller friluftsliv.

Då området har mycket höga naturvärden med nyckelbiotoper och rödlistade arter i skogen såväl som rödlistade arter knutna direkt till strandmiljön anser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i området utom för själva det gamla industriområdet. Behovet av bostäder måste rimligen kunna tillgodoses på någon annan plats där man inte behöver exploatera värdefulla naturområden.

 

De grundläggande hushållningsreglerna, avvägning mellan intressen.

 

Föreningarna menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.

Att exploatera värdefulla natur- och rekreationsområden kan inte anses vara god hushållning.

 

Föreningarna anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. I och med exploateringen av Tollareområdet inskränks rekreationsmöjligheterna för ca 10.000 invånare i södra Boo som har Tollare som sitt enda natur- och rekreationsområde.

 

Eftersom exploateringen berör områden som är klassade som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och att det förekommer rödlistade arter samt arter upptagna i EU-direktiv måste området betraktas som särskilt ekologiskt känsligt. Därmed strider exploateringen också mot 3§ 3 kap. MB.

Länsstyrelsen säger att det föreligger bostadsbrist och att detaljplanen är ett led i att möta behovet av bostäder. Länsstyrelsen har svarat på liknande sätt vid våra överklaganden ang. detaljplanerna för Tollare Träskväg och Mellanbergsvägen(Tollare delplan 1a och 1b). Underförstått får man i expansiva storstadsområden acceptera förlust av biologisk mångfald och friluftsområden. Vi menar att detta inte är ett godtagbart skäl till att lokaler för rödlistade arter liksom viktiga friluftsområden förstörs eller påverkas negativt av bebyggelse. Vi undrar var någonstans i Miljöbalken det framgår att hänsyn till rödlistade arter och ekologiskt känsliga områden skulle vara mindre viktigt i storstadsområden?

Vi är fullt medvetna om att Stockholmsregionen växer och att det behövs bostäder. Men det ska inte innebära att man ser genom fingrarna när det gäller bebyggelsens miljöpåverkan. Det är snarare så att p.g.a. att regionen växer så är det ännu viktigare att noggrant studera var och hur man bygger så att de framtida länsinvånarna har närhet till grön- och naturområden samt att den rika biologiska mångfald som finns i den tätortsnära naturen i Stockholm kan bevaras.

 

Att det finns ett behov av bostäder innebär inte att man måste bygga i värdefulla naturområden. Nyckelbiotoper kan inte flyttas, däremot kan vi välja var vi bygger nya bostadsområden. Så gott som all promenadvänlig skog bebyggs i Tollare, det som blir kvar är berg och branter.

 

När det gäller Tollare strand borde alternativa bebyggelseutformningar studerats under detaljplanearbetet. Då hade man t.ex. kunnat studera alternativ där man avstår att lägga hus uppe på Tollareberget och där man studerar andra sträckningar för serpentinvägen och undviker att lägga hus i nyckelbiotopen med bl.a. gränsticka. Det förhållandevis begränsade antalet bostäder i dessa områden bör ställas i relation till de värden man kan bevara. Just dessa områden har mycket höga natur- och rekreationsvärden som skulle kunna komma de framtida Tollareborna till glädje och självklart också för de ca 10.000 invånare i södra Boo som har Tollare som sitt enda större sammanhängande grönområde.

Ronny Fors, ordförande Naturskyddsföreningen i Nacka

Kerstin Lundén, ordförande Boo Miljö- och Naturvänner

Nu är Kvarnholmsbron överklagad till Länsstyrelsen. För de som vill läsa hela överklagandet lägger jag ut det här.

Överklagande av detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl, Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum, Nacka kommun.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka överklagar härmed antagen detaljplan för Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Beslut 2011-05-23 Kf § 141.

Föreningen yrkar att Länsstyrelsen upphäver Nacka kommuns beslut att anta detaljplanen. Detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och står i strid med miljöbalken och miljömålen och bör alltså därför underkännas av Länsstyrelsen. MKB:n lever dessutom inte upp till miljöbalkens krav på flera områden.

 

Vi anser att planen strider mot

• 1§ 1kap. MB om att främja en långsiktigt hållbar utveckling och skydda värdefulla naturmiljöer.
• 1 och 3§§ 3 kap. MB om de grundläggande hushållningsreglerna
• 1 och 2 §§ 4 kap. MB om riksintresse för kust och skärgård
• 3 § 5 kap. MB och 2 § 2 kap PBL om miljökvalitetsnormer
• 12, och 16 §§ 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar
• 13-18 §§ 7 kap. om strandskydd
• 6 § 11 kap. om vattenverksamhet
• 1-4 §§ 2 kap PBL om allmänna intressen
• EU:s Art- och habitatdirektiv

Inledning

Naturskyddsföreningen i Nacka avvisar den föreslagna vägförbindelsen mellan Kvarnholmen och centrala Nacka.  Vi ifrågasätter behovet av en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum och menar att Kvarnholmen kan utvecklas utan denna vägförbindelse.

 

Planen innebär stora ingrepp i mycket känsliga naturmiljöer. Ryssbergen är ett unikt område med mycket höga naturvärden som saknar motsvarighet i Stockholmsområdet. Även värdefulla naturmiljöer på Kvarnholmen påverkas negativt om planen genomförs.

 

Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling, att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls, att tillförseln av koldioxid, kvävedioxid och andra skadliga ämnen ska minskas med stöd av fysisk planering (Översiktsplanen 2002).  Planen strider också mot de nationella och regionala miljömålen Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan samt mot riksintressena för kust och skärgård och kulturminnesvården Nacka – Norra Boo – Vaxholm - Oxdjupet  - Lindalssundet.

Ryssbergen är också angett som grönområde i översiktsplanen och föreslås där att få utökat strandskydd till 300m. I fördjupad översiktsplan Sickla (1999) rekommenderas att Ryssbergen (tillsammans med Svindersvik) utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön. 

 

Vi ifrågasätter också starkt den trafikutredning som ligger till grund för projektet. Märkligt nog beräknas en fördubbling av antalet invånare ge upphov till en tredubbel ökning av trafiken. Fyrstegsprincipen har inte följts och några alternativ till den nu föreslagna bilbron har inte utretts. Vår uppfattning är att projektet bör läggas ned och att Kvarnholmen istället planeras som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet likt många andra städer i Europa.

 

Vi vill också påpeka att behovsbeskrivningen och planunderlagen från Nacka kommun har ändrats under tiden för detaljplanens utformning. Både planens utbredning och förbindelsens dragning har ändrats. Från att ha varit en infrastruktur för räddningstjänst och kollektivtrafik till att det framhävs att förbindelsens är helt nödvändig för att Kvarnholmens exploatering ska genomföras. Från att ha innefattat anslutningar till väg 222, nya påfartsramper och heltäckande GC-vägar till att vara en lösning där befintliga underdimensionerade vägar används.

 

Av- och påfarten västerut finns inte med i den antagna detaljplanen eftersom Trafikverket inte accepterar att den planläggs innan deras förstudie och arbetsplan är klara. Detta innebär att man inte kan bedöma helheten i projektet och vilka konsekvenser det kan få, viket vi anser är mycket olyckligt. Det är ett stort problem att dela upp stora projekt i små delar och behandla varje del för sig.

 

Natur- och rekreationsvärden på Kvarnholmen och i Ryssbergen

Kvarnholmen

Kvarnholmen har enligt vår uppfattning mycket värdefulla tall- och ekmiljöer och enligt rapporten ”Biologisk mångfald i Nacka, underlagsrapport till grönstrukturplan för Nacka kommun”, uppfyller grönområdet på Kvarnholmen ”kvalitetskrav för skogligt objekt med naturvärde”. Vi anser att Kvarnholmens ekar bör ses som en viktig länk i ett regionalt spridningsamband för eklevande arter. Vi har funnit två rödlistade arter på Kvarnholmen, reliktbock och tallticka, samt signalarten piskbaronmossa. Den senare är enligt Skogstyrelsen en mycket bra signalart som "indikerar skog med lång kontinuitet och biotoper med höga naturvärden". Vidare att den " placeras i den övre halvan av en värdepyramid med mossor för naturvärdesbedömning av ädellövskog"

Vägen innebär ett stort ingrepp i naturområdet på Kvarnholmen vilket allvarligt försämrar tillgången till närnatur för de som ska bo på Kvarnholmen i framtiden. Även om en gång och cykelbana byggs över Svindersviken till Ryssbergen är grönområdet på Kvarnholmen viktigt som närnaturområde. Vi tycker att det är mycket olyckligt att försämra rekreationsmöjligheterna för de blivande Kvarnholmsborna genom att förstöra det enda grönområdet på Kvarnholmen.

Ryssbergen

 

Ryssbergen har unika natur- och upplevelsevärden.  I Ryssbergen kan man uppleva orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar. Ryssbergens unika karaktär av gammal tallurskog beskrivs av Skogsstyrelsen som ett ”Tyresta nationalpark i miniatyr” och större delen av området är klassad som nyckelbiotop.  Flera tallar har en omkrets på omkring 2 meter och vissa t.o.m. 3 meter och många av träden är 300-400 år gamla, vissa tallar säkerligen ca 500 år gamla.

 

I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved. Förmodligen har skogsbruk aldrig bedrivits i området och ingen vedtäkt skett under större delen av 1900-talet.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Området är så pass litet att ytterligare fragmentisering av skogen hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark. 

 

Det står klart att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse.I rapporten "Detaljerad naturvärdesinventering av Ryssbergen" av Pro Natura, bil. 1, kan man under slutsatserna läsa att ”bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå. Vidare står att om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge”. Skogsstyrelsen gör bedömningen att ”områdets naturstatus är i kvalitet med Tyresta Nationalpark och mycket skyddsvärt,” Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, bil.2.

 

MKB:n visar tydligt att vägbygget innebär mycket negativa konsekvenser för naturen på Ryssbergen. I det nu antagna planförslaget är ingreppen till och med större än tidigare. Istället för att borra sig in i berget vid den norra tunnelmynningen ska ett schakt sprängas upp i berget. Detta schakt ska sedan, efter att en betongtunnel byggts, fyllas igen med sprängsten och jord.  Enligt MKB:n ska naturmiljön återställas, något som vi menar är en omöjlighet. En sådan miljö med flerhundraåriga träd kan inte återställas. Även det föreslagna rökgasschaktet är ett nytt inslag i detaljplanen jämfört med tidigare och kan påverka en lokal för en rödlistad skalbaggsart (barrpraktbagge) negativt.

 

Våra invändningar ang. detaljplanen för Kvarnholmsförbindelsen

Planen strider mot miljöbalkens portalparagraf och de grundläggande hushållningsreglerna samt plan och bygglagens regler om allmänna intressen

Föreningen menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att  ”värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.”  Föreningen anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. Att gå in och anlägga en bro/vägtunnel i ett så unikt område som Ryssbergen kan knappast kallas för god hushållning. I den känsliga miljön är det ett stort ingrepp som negativt påverkar områdets mycket höga naturvärden. Även rekreationsvärdena blir allvarligt störda om bron byggs då ett av de stora värdena i Ryssbergen är att det är ett tyst område utan vägbuller. Sådana områden är mycket ovanliga i Stockholmsområdet och just därför mycket viktiga som rekreationsområden.

Nacka kommun hävdar att bron måste byggas om man ska kunna exploatera Kvarnholmen men det finns inga utredningar som styrker det påståendet. Det konstateras bara utan att några utredningar kan visa att det skulle vara så. Det finns en önskan från Nacka kommun att knyta samman Kvarnholmen med centrala Nacka men det är inte detsamma som att bron är helt nödvändig för exploateringen av Kvarnholmen som det påstås. Vi menar att natur- och rekreationsvärdena måste ha företräde i detta fall. Vi anser att planen även står i strid med 1-4 §§ PBL om allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av ny bebyggelse. Med tanke på områdets unika naturvärden samt att projektet innebär att mer vägtrafik genereras anser vi inte att natur- och kulturvärden beaktats(2§ 2 kap.), att marken är lämplig för ändamålet(3§ 2 kap.), eller att hänsyn tagits till god trafikmiljö och naturområden(4§ 2kap.)

Planen strider mot riksintresse kust och skärgård

Inom planområdet gäller riksintresse kust och skärgård. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att ”exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.”

Vi ser det som uppenbart att områdets naturvärden påverkas negativt om vägförbindelsen byggs.

 

I 2 § 4 kap. MB sägs att” främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.”

Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen. Vi kan inte heller se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet. Med hänvisning till de dokumenterat mycket höga naturvärdena strider vägförbindelsen mot riksintresse kust och skärgård.

Miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig

Planen anses ha en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken har upprättats. Vi menar dock att den är bristfällig och inte lever upp till miljöbalkens krav.

Undermålig alternativbeskrivning

Enligt 12§ 6 kap. MB ska ”Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas”. I Naturvårdsverkets ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program” kan man läsa att ” identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)”. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”. 

Att bara beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt miljöbalken 6 kap 12§.

Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga just för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

I ovan nämnda handbok varnas för att definiera syftet så att bara ett alternativ är möjligt. Men det är precis det man gjort i detta fall. Man har sagt att syftet med detaljplanen är att ”skapa en bättre trafikinfrastruktur för nordvästra Nacka genom en direkt förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum”. Det gjorde att bara två av de tre föreslagna vägsträckningarna i programförslaget uppfyllde syftet. Andra tänkbara lösningar som förstärkt busstrafik, sjöbussar, spårtrafik och mobility managment har inte beaktats.

 

Kvarnholmsförbindelsen kommer att leda genomfartstrafik genom den nya stadsdelen på Kvarnholmen vilket bl.a. leder till ökade bullernivåer där.

 

För att skapa ett hållbart transportsystem måste vi lämna ”predict and provide”-tänket och istället planera för minskat transportbehov.

 

Vi anser att den s.k. fyrstegsprincipen ( prop.2003-04:95) bör tillämpas vid all planering av vägbyggen, dvs att man i första hand ska överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga övervägs om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare och därefter begränsade ombyggnadsåtgärder. Först som en sista utväg ska man pröva om det är nödvändigt med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Klimatfrågan inte seriöst behandlad

Klimatfrågan är inte seriöst behandlad i MKB:n. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen. Inom överskådlig tid är fossila bränslen att räkna med som det huvudsakliga drivmedlet. Alla drivmedel har sina miljöproblem och ett hållbart transportsystem innebär en kraftig minskning av biltrafiken till förmån för gång/cykel och kollektivtrafik samt ökad närhet till service. Transportarbetet måste minska för att miljömålen ska kunna uppnås. Att bara öka mobiliteten genom fler vägar leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Koldioxidutsläppen från trafiken i Nacka har ökat med 30% mellan 1996 – 2005, från 69 000 ton till 90 000 ton. Ett genomförande av Kvarnholmsförbindelsen försvårar att miljömålen uppnås och vi vill påpeka att man i RUFS 2010 har ett mål om att minska klimatutsläppen från vägtrafiken med 30 % till 2030. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt.

Att så rapsodiskt behandla vägförbindelsens påverkan på klimatet kan inte vara förenligt med miljöbalkens krav att ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,” 12 § 6 kap. punkt 5.

Art och habitatdirektivet

Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper. Skogen i Ryssbergen hör till naturtypen ”västlig taiga” som är en prioriterad naturtyp av EU.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Ingreppen i Ryssbergen innebär att målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus försvåras.

Felaktigt upphävande av strandskydd

Sett till de extremt höga naturvärdena i Ryssbergen och att det ingår i område för riksintresse kust och skärgård kan inte bron anses utgöra ett tillräckligt stort angeläget allmänt intresse för att upphäva strandskyddet.

 

Påverkan under byggskedet inte tillräckligt redovisat

Påverkan under byggskedet är mycket bristfälligt redovisat. Stora maskiner måste köras genom den känsliga miljön. Vi har sett vilka spår som provborrningarna gav upphov till. Dessa spår är fortfarande efter ca två år tydliga och flera småträd sågades ner. Det talas om att lägga ut mattor som maskinerna ska köras på men det är inte en garanti för att det inte blir några skador på mark och vegetation. En så känslig och orörd miljö som Ryssbergen bör inte utsättas för sådana risker. Att leda byggtrafiken genom Vikdalen på en villagata utan trottoarer är uppenbart olämpligt. I området finns både dagis och lekpark. Påverkan på omkringliggande bostadsområden nämns inte i MKB:n trots att sprängningar i berg ska ske i Vikdalens absoluta närhet.

 

Särskild sammanställning saknas

 

Enligt 16§ 6 kap. MB ska en särskild sammanställning göras som ska visa ”hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet, hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.”

Vidare står att ”sammanställningen och planen eller programmet skall göras tillgängliga för dem med vilka samråd skett.” Med göras tillhänglig menas att information åtminstone bör finnas på myndighetens eller kommunens webbplats och anslagstavla (prop. 2003/04:116 s. 68). Någon särskild sammanställning har inte skickats till samrådsinstanserna och finns inte heller på Nacka kommuns hemsida.

Miljökvalitetsnormer

Enligt miljöbalken 3 § 5 kap. ska kommuner iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. I plan- och bygglagens 1 § 2 kap. står följande ”Enlig miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning.”

Och i PBL 2 § 2 kap ”Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm

enligt 5 kap miljöbalken överträds.”

 

I rapporten Miljökvalitetsnormer för luft, en vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet, Länsstyrelsen i Stockholms län mars 2005, sägs följande om tillämpning av lagstiftningen och om att iakttaga en miljökvalitetsnorm.

”I 5 kap 3§ miljöbalken framgår att: Vid planering och planläggning skall kommuner och

myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. I propositionen till miljöbalken definieras ”iaktta” på följande sätt: ”Detta innebär att planering och planläggning skall göras på ett sådant sätt att möjligheterna att uppfylla normerna underlättas”. Med planering och planläggning avses detsamma som i PBL. I översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser ska det framgå hur MKN kan uppfyllas". I begreppet iaktta torde ligga en öppning till ett helhetstänkande, så att bedömningen

också kan inbegripa en sammantagen bedömning av planens effekter på luftföroreningshalter

genom att planläggningen sätts in i ett större geografiskt eller tidsmässigt sammanhang.”

 

Kvarnholmsbron är ett trafikalstrande projekt som kommer att bidra till att miljökvalitetsnormen för PM10 överskrids. I MKB:n sägs att planen har liten påverkan på människors exponering för inandningsbara partiklar. Visst kan man hävda att planen har en liten påverkan på den allmänna trafikökningen men det kan man också säga om alla andra planer i Nacka och Värmdö. Varje plan i sig innebär oftast en liten ökning men den totala påverkan av planerna blir just den stora trafikökning som innebär att miljökvalitetsnormerna överskrids. Det är tyvärr sällan som miljöpåverkan från en detaljplan sätts i ett större sammanhang med andra planer och över längre tid. Vi anser att Kvarnholmsförbindelsen bidrar till den allmänna trafikökningen och att miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids.

Vattenverksamhet

Som nämns i MKB:n kan byggandet av tunneln påverka de lokala grundvattenmagasinen som riskerar att dräneras och att påverkan även kan fortsätta efter byggskedet. Detta kan påverka växtligheten i dessa områden negativt. Även om man försöker täta sprickorna kan det inte garanteras att ingen negativ påverkan kommer att ske. Att ta sådana risker med ett område med så höga naturvärden finner vi oacceptabelt och i strid med 6§ 11 kap MB. Där står att ”en vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den”.

Länsstyrelsen brister i sitt ansvar

Under programsamrådet förordade Länsstyrelsen alternativ C som innebar att vägen dras i en tunnel som kommer upp i Nacka strand. Detta för att minimera intrånget i Ryssbergen. Vi ansåg redan då att Länsstyrelsen borde ha förordat ett nollalternativ och istället initierat ett naturreservatsförordnande för Ryssbergen. Ryssbergen bedöms ha regionalt värde både av Skogsstyrelsen och av Pro Natura, se bilagor 1 och 2. Skogsstyrelsen jämför värdena med Tyresta nationalpark och talar om extremt höga naturvärden. I Pro Naturas rapport kan man läsa ”Med hänsyn till de särskilt höga naturvärden i området vore en vägsträckning genom de mest värdefulla delarna av Ryssbergen mycket olämplig. Även om en tunnel anläggs som föreslagits i den brantaste delen för att minimera ingreppet i terrängen påverkas en betydande del i ett av de kärnområden som här pekats ut. Den föreslagna sträckningen måste ställas mot alternativa sträckningar där inte de centrala delarna av Ryssbergen berörs. Andra möjliga förbindelser mellan Sicklaön och Kvarnholmen bör också utredas”. Som vi påpekat tidigare har några sådana utredningar inte gjorts varken i programarbetet för Kvarnholmen eller för Kvarnholmsförbindelsen.

I rapporten kan man under slutsatserna läsa att ”bevarandevärdena i Ryssbergen är på regional nivå.” Vidare står att ”om områdets naturvärden hade uppmärksammats i samband med den landsomfattande urskogsinventering som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen påbörjade för 30 år sedan hade det varit naturreservat sedan länge.”

Det är anmärkningsvärt att Länsstyrelsen accepterar vägförbindelsen då så stora regionala värden står på spel. Under samrådet hade Länsstyrelsen synpunkter på att bron skulle innebära bullerstörning av Ryssbergen. I utställningen har bron kompletterats med bullerskärmar vilket skulle dämpa bullerstörningen något men Ryssbergen skulle trots det upphöra att vara ett tyst område. I MKB:n konstateras fortfarande att ”bullret påverkar det rörliga friluftslivet och tysta områden”.

Märkligt nog hade Länsstyrelsen under utställningen inga synpunkter på planen och lämnade den utan åtgärd. Trots att bullerproblemen inte är lösta och trots att ingreppet i Ryssbergen är större än tidigare i och med det stora schakt man ska spränga upp mitt i en värdekärna av gammal tallskog. Vi finner det mycket anmärkningsvärt att Länsstyrelsen inte hade några synpunkter på detta.

Detaljplanen bör upphävas

Ovanstånde är, enligt Naturskyddsföreningen i Nacka, skäl för att upphäva detaljplanen.

 

Ronny Fors

Ordförande

Naturskyddsförening i Nacka

Nu är även Tollarehöjden överklagat till länsstyrelsen. Jag har skrivit en hel del om Tollare här på bloggen och precis som Kvarnholmsbron och Ryssbergen har det blivit något av en följetong. Och den fortsätter ett tag till kan jag lova. Om vi verkligen lyckas ändra något är jag tveksam till men man måste i allafall försöka och nu återstår inte mer än att överklaga. Jag lägger ut hela överklagandet här för de som är intresserade.

Överklagande av detaljplan för del av Tollare 1:16 m fl, delområde 3 Tollarehöjden, i Boo, Nacka kommun.

Naturskyddsföreningen i Nacka överklagar härmed antagen detaljplan för Tollare strand. Beslut 2011-05-23 Kf § 139.

 

Föreningen yrkar att länsstyrelsen upphäver Nacka kommuns beslut att anta

detaljplanen. Detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och bör alltså underkännas av

länsstyrelsen. Planen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan, något som vi anser är uppenbart felaktigt.

Vi anser att planen strider mot

• 1§ 1kap. MB om att främja en långsiktigt hållbar utveckling och skydda värdefulla naturmiljöer.
• 1 och 6§§ 3 kap. MB om de grundläggande hushållningsreglerna
• 1 och 2 §§ 4 kap. MB om riksintresse för kust och skärgård
• 11§ 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar
• 13-18 §§ 7 kap. om strandskydd
• EU:s Art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet
• 26 § 5 kap. PBL om planbeskrivning

 

Bakgrund.

Tollarehöjden är den fjärde detaljplanen i Tollare-exploateringen och ytterligare en detaljplan har nyligen varit ute på samråd(Tollare port). Totalt handlar det om ca 950 lägenheter i Tollareområdet varav det mesta kommer att byggas på hittills orörd naturmark. Stora delar av skogen i Tollare är klassad som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen och ett flertal rödlistade arter, signalarter samt arter uppräknade i EU:s bilaga 2 till Art och habitatdirektivet förekommer inom området. De höga naturvärdena var inte kända då detaljplaneprogrammet för Tollare antogs av Nacka kommunfullmäktige 2006. Det är först efter att detaljplaneprogrammet antagits som mer detaljerade naturinventeringar gjorts i Tollare och som då också avslöjat de mycket höga naturvärdena. Tros denna nya kunskap har inte planerna ändrats i någon nämnvärd utsträckning och de tidigare antagna detaljplanerna Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen sade i sitt yttrande över program för Tollare, daterat 2006 06 08 , om miljöbedömning att ”Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt” Nacka kommun har inte redovisat någon behovsbedömning eller utförligt motiverat sitt ställningstagande. Att så omfattande byggplaner, mestadels i naturmark, inte skulle ha en betydande miljöpåverkan är en häpnadsväckande slutsats.

 Detaljplanenerna för Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har nu vunnit laga kraft efter överklaganden.

Naturskyddsföreningen i Nacka tillsammans med andra natur- och miljöföreningar har hela tiden krävt att Tollare-exploateringen ska ses i sin helhet och inte styckas upp i flera mindre delar, denna ”salamimetod” är något som det varnas för i Naturvårdsverkets handbok för Miljöbedömning av  planer och program(s.97). 

Nacka kommun har inrättat ett naturreservat för den naturmark som ligger utanför exploateringsområdet. Naturreservatet har därför blivit uppsplittrat i flera delar avskilda från varandra och flera av de naturmässigt och rekreationsmässigt värdefullaste delarna har lämnats utanför reservatet. De områdena kommer istället att exploateras vilket bl.a. innebär att lokaler för flera rödlistade försvinner. Naturreservatet kan knappast kompensera för dessa förluster.

Nedan utvecklar vi varför vi anser att detaljplan Tollarehöjden bör upphävas. Utöver det vi anger här vill vi hänvisa till vårt remissvar som vi bifogar denna överklagan.

Våra invändningar ang. detaljplanen för Tollarehöjden.

Planen strider mot de miljöbalkens portalparagraf och de grundläggande hushållningsreglerna.

Föreningen menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att ” värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas”, ”den biologiska mångfalden bevaras”, ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Att exploatera värdefulla natur- och rekreationsområden kan knappast kallas för god hushållning. Att det finns ett behov av bostäder innebär inte att man måste bygga i värdefulla naturområden. Nyckelbiotoper kan inte flyttas, däremot kan vi välja var vi bygger nya bostadsområden.

Föreningen anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. I och med exploateringen av Tollareområdet inskränks rekreationsmöjligheterna för ca 10.000 invånare i sydöstra Boo som har Tollare som sitt enda natur- och rekreationsområde. Så gott som all promenadvänlig skog bebyggs i Tollare, det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Planen strider mot riksintresse kust och skärgård.

Inom planområdet gäller riksintresse kust och skärgård. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att ”exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.”

Områdets naturvärden utraderas om exploateringen tillåts.

I 2 § 4 kap. MB sägs att ”främst det rörliga friluftslivets  intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön”. Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen i Tollarehöjden. Vi kan inte se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet.

Bristande behovsbedömning, planen bör anses ha betydande miljöpåverkan.

Planen anses av Nacka kommun inte utgöra en betydande miljöpåverkan. Vi delar inte den uppfattningen. Vi finner det också anmärkningsvärt att länsstyrelsen instämt i Nacka kommuns behovsbedömning. Enligt vår uppfattning borde en så pass stor exploatering som berör så värdefulla naturområden uppenbart innebära en betydande miljöpåverkan. I samrådsredogörelsen vidhåller man att planen inte innebär en betydande miljöpåverkan utan att argumentera varför det är så.

I bilaga II till EG:s direktiv om Miljöbedömningar av vissa planer och program 2001/42 EG uppräknas kriterier för att avgöra om påverkan kan antas vara betydande. Dessa kriterier finns även i bilaga 4 till MKB-förordningen. Det framgår tydligt att man ska bedöma planens ackumulerande effekt (eller totaleffekt som det står i MKB-förordningen). Detta betyder bl.a. att man inte bara ska bedöma den just nu aktuella planen utan att man ska se den i ett sammanhang med t.ex. kommande detaljplaner i samma område. Tollareexploateringen är uppdelad i flera olika detaljplaner men ingenstans, inte heller i planprogrammet, finns en samlad bedömning av exploateringens miljöeffekter.

Påverkans storlek och fysiska omfattning ska också vägas in. I Bilaga II till EG-direktivet nämns också geografiskt område och antalet personer som kan antas komma att beröras.

Ett mycket stort antal människor berörs av exploateringen av Tollare. Tollare utgör det enda större sammanhängande grönområdet i södra Boo. Ca 8000 människor har Tollare som sitt närrekreationsområde. Stora delar av Tollare består av otillgängliga bergsryggar och branter. De promenadvänliga och lättillgängliga områdena är därför ganska få. Exploateringen av Tollarehöjden berör viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Inom området finns promenadvänliga stråk som, om planen blir verklighet, bebyggs med hus och vägar. Möjligheter till rofyllda skogspromenader försvinner helt och hållet.

Enligt de ovan nämnda bilagorna ska också ”speciella särdrag i naturen” och ”påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus” vägas in i bedömningen om betydande miljöpåverkan. Det bör alltså vägas in om området har höga naturvärden samt om exempelvis ett  naturreservat kan påverkas av exploateringen. Skogen som berörs i detta fall är till stor del klassad som naturvärde av Skogsstyrelsen. Ekologigruppen bedömer att området har naturvärden av regionalt intresse, se rapporten Tollare i Nacka – belysning av påverkan på strandskyddet 2009-05-13.

Flera rödlistade och regionalt skyddsvärda arter samt signalarter förekommer i området. Den angränsade naturmarken är naturreservat. Syftet med reservatet är ”att bevara och utveckla områdets värden för rekreation och biologisk mångfald.”

Någon analys av hur hela den planerade exploateringen av  Tollare påverkar natur- och rekreationsvärdena i Tollare finns inte. Naturskyddsföreningens uppfattning är att planerna allvarligt inverkar negativt på själva syftet med naturreservatet.

Enligt vår mening är det uppenbart att planen innebär en betydande miljöpåverkan. Vi undrar varför Tollarehöjden inte anses utgöra en betydande påverkan medan den angränsade Tollare strand däremot bedöms utgöra en betydande påverkan. Planerna berör samma skogsområden och ligger inom strandskydd och riksintresseområde.

Även den föreslagna tunneln gör att planen bör anses ha en betydande miljöpåverkan. Att spränga fram en vägtunnel genom ett berg kan givetvis ha en lång rad konsekvenser för miljön, inte minst kan det påverka grundvattennivåerna i berget vilket i sin tur kan påverka vegetationen. Miljöpåverkan av den föreslagna tunneln omnämns inte över huvud taget i den miljöredovisning som tagits fram.

Om en MKB enligt Miljöbalkens krav upprättats för detaljplanen skulle alternativa utformningar av bebyggelsen redovisats. Detta är kanske det viktigaste med en MKB, att redovisa hur planens syfte kan uppnås utan att allvarlig miljöpåverkan uppstår.

Alternativredovisningar ger politikerna ett bättre beslutsunderlag så att de kan fatta bättre och mer välunderbyggda beslut.

Felaktigt upphävande av strandskydd

Att upphäva strandskydd inom det gamla bruksområdet har vi inga invändningar emot. Däremot ser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i den omgivande naturmarken.

På de kartor som Nacka kommun skickade in till länsstyrelsen anges hela det instängslade området runt bruket som ”ianspråktaget område”. Detta är inte en korrekt beskrivning. Det är inte bara bruksområdet som är instängslat utan också en stor del av den gamla orörda skogen öster om bruket. Ingenstans i handlingarna till länsstyrelsen framgår det tydligt att den delen är gammal skog med höga naturvärden. Man hänvisar till en rapport från Ekologigruppen, ”Belysning av påverkan på strandskyddet 2006-10-02”. Enligt den finns inga höga naturvärden i detta område. I MKB:n till Tollare strand kan man läsa att ”ytterligare inventeringar har sedan dess utförts i området. Vid dessa inventeringar har det framkommit att området innehåller högre värden än vad som observerats vid inventeringen 2006.” Skogsstyrelsen har också registrerat området som nyckelbiotop.

I samband med naturreservatsutredningen togs det fram en underlagsrapport om rekreationsvärdena i Tollare. På sidan 11 i denna rapport finns en karta över Tollare med natur- och rekreationsvärdena sammanlagda. Den visar tydligt att föreslagen bebyggelse öster om bruket kommer i konflikt med dessa värden. Den värdekärna för rekreation som är identifierad kommer att påverkas kraftigt av bebyggelsen. Vi vill gärna citera texten på sid 11 i ovannämnda rapport:

Sammanfattningsvis kan det konstateras att betydande delar av värdekärnorna, även de som berör båda värdena kommer i konflikt med förslag till bebyggelse.

Detta bör fortsättningsvis beaktas i bl.a. prövningen av upphävande av strandskydd.

Även Ekologigruppens rapporter talar om att planförslaget strider mot strandskyddslagens intentioner när det gäller friluftsliv.

Vi vill också lägga till att drillsnäppa förekommer vid stränderna i detta område. Den är rödlistad i hotkategori 4, nära hotad, även de rödlistade arterna gråtrut och silltrut förekommer i området.

Då området har mycket höga naturvärden med nyckelbiotoper och rödlistade arter i skogen såväl som rödlistade arter knutna direkt till strandmiljön anser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i området utom för själva det gamla industriområdet. Behovet av bostäder måste rimligen kunna tillgodoses på någon annan plats där man inte behöver exploatera värdefulla naturområden.

EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet

Huvuddelen av den skog som blir exploaterad är barrnaturskog av typen Västlig taiga, en prioriterad naturtyp i EU:s Art och habitatdirektiv. Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Genom att exploatera flera hektar barrnaturskog i Tollare försvåras målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus. Detta borde nämnas och diskuteras i planhandlingarna.

I fågeldirektivet trycker man på behovet av att skydda lämpliga livsmiljöer för de fåglar som upptas av direktivet. I artikel 4.4 står det att: Medlemsstaterna skall även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer. I det område som berörs av exploateringen observeras spillkråka regelbundet och spår av tretåig hackspett har setts, båda arterna är upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet.

Spillkråkan kräver stora områden för att kunna häcka. Den är inte sällsynt i Sverige men viktig i ett Europeiskt perspektiv och en s.k. nyckelart i skogen som skapar boplatser åt en mängd andra djurarter och skapar död ved genom att dess boträd så småningom knäcks av vindar och blir till värdefulla högstubbar. Tretåig hackspett  är en mycket krävande art som, framförallt vintertid, kräver stora arealer skog(100 hektar) för sin överlevnad.  Är tillgången på död ved riklig kan den klara sig med några tiotals hektar stora revir för sin häckning.

Observationer av spår av tretåig hackspett är nästan sensationellt så nära en storstad och något som borde undersökas mer noggrant innan vidare planering sker i området.

Naturskyddsföreningen i Nacka anser att planen strider mot EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet.

Planbeskrivningen brister i redovisning av miljökonsekvenser.

Enligt 26 § 5 kap. PBL ska  planbeskrivningen redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen för planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet samt skälen för ett beslut om upphävande av strandskydd.  I Boverkets ”Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1”,  står det om planbeskrivning att den skall ” redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar (konsekvenser) av dess genomförande”.

I planbeskrivningen för Tollarehöjden nämns över huvud taget inga miljökonsekvenser. Skälen för att upphäva strandskydd finns inte heller med i planbeskrivningen, man konstaterar bara att så skett. Någon sammanfattning av naturvärden finns inte med  i planbeskrivningen. Vid läsning av planbeskrivningen får man inte någon som helst uppfattning om att stora naturvärden kommer i konflikt med utbyggnadsplanerna. Under rubriken ”Kulturmiljö och landskapsbild” sägs att ”delar av naturmarken exploateras för hus och vägar”. Det kan knappast anses vara en rimlig redovisning av planförslagets följder.

Konsekvenserna för rekreationsmöjligheterna lyser också helt med sin frånvaro i planbeskrivningen. Under rubriken friytor sägs att: större naturområden för rekreation finns öster om den föreslagna bebyggelsen. Detta är helt missvisande. Det området utgörs till största del av berg och branter och är inte ett lämpligt rekreationsområde(om man inte är bergsklättrare).

I miljöredovisningen sägs att ” Befintliga rekreationsmönster inom området påverkas negativt då områden som utgörs av naturmark tas i anspråk för bebyggelse”, men detta omnämns inte i planbeskrivningen.

Detaljplanen bör upphävas

Ovanstånde är, enligt Naturskyddsföreningen i Nacka, skäl för att upphäva detaljplanen. 

 

Ronny Fors

Ordförande

Naturskyddsförening i Nacka

Vi(Nacka Naturskyddsförening) har överklagat detaljplanen för Tollare strand som jag skrivit om här tidigare. Den här gången verkar länsstyrelsen faktiskt visa lite intresse för vår överklagan, de tidigare avslogs utan vidare och med ytterst märkliga argument där man inte ens kunde hänvisa till rätt paragrafer! Nu har länsstyrelsen bett Nacka kommun yttra sig över vår överklagan och vi har fått möjlighet att svara på kommunens yttrande. I stora drag säger Nacka kommun att det inte alls är någon fara för de rödlistade arterna i Tollare utom för tre av dem som de medger kommer att försvinna. Även den gröna sköldmossan, som inte är rödlistad men däremot upptagen i artskyddsförordningen, kommer att försvinna från Tollare men den finns på andra ställen också så det gör liksom inget, tycker Nacka kommun alltså. Om alla skulle resonera sådär skulle vi snart inte ha många arter kvar i det här landet!

Här är vårt yttrande i sin helhet:

Svar på Nacka kommuns yttrande ang överklagande av detaljplan för del av Tollare 1:16, delplan 2, Tollare strand i Boo, Nacka kommun.

Sammanfattning:

• Flera rödlistade arter kommer att försvinna från Tollare samt en art som är upptagen i art- och habitatdirektivet.
• Nacka kommun har inte gett några besked om åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka påverkan på arter upptagna i art- och habitatdirektivet.
• Planen strider mot EU:s art- och habitatdirektiv då en prioriterad naturtyp tas i anspråk(västlig taiga och näringsrik granskog).
• Nacka kommuns antaganden om att de flesta rödlistade arter i Tollare kan överleva är ogrundat. Någon seriös konsekvensanalys av den omfattande exploateringens påverkan på naturmiljön i Tollare har inte gjorts.

Inledning

Naturskyddsföreningen har av Länsstyrelsen givits möjlighet att kommentera Nacka kommuns yttrande angående överklagan av detaljplanen för Tollare strand.

Nacka kommun påstår att de flesta rödlistade arter kommer att finnas kvar i Tollare eftersom de finns utanför exploateringsområdet. Vi undrar vad Nacka kommun har för underlag för detta påstående? Fakta är att flera lokaler för rödlistade arter kommer att försvinna om Tollare exploateras. Detta sägs också i MKB:n för Tollare strand. Vi menar dock att man inte heller i MKB:n tillräckligt noggrant bedömt de kumulativa effekterna av den totala exploateringen i Tollareområdet. Varje detaljplan behandlas var för sig utan att någon som helst koppling till övriga detaljplaner görs.

Detta förfarande har vi kritiserat tidigare utan att få gehör. Även om en lokal för en rödlistad art finns kvar efter exploateringen av Tollare är det inte säkert att arten ifråga kan överleva där då förändringar i omgivningen kan missgynna den. Små förändringar i t.ex. luftfuktighet eller ljusförhållanden kan påverka negativt. Tollareområdet blir efter exploateringen fragmenterat och uppsplittrat, något som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Den omfattande exploateringen av Tollare kommer självklart påverka naturen i Tollare naturreservat med bl.a. ökat slitage. NCC har t.ex. uppgett att de vill att död ved rensas bort från områdena närmst bebyggelsen (remissvar på Tollare naturreservat).

Dessutom är det just de allra värdefullaste skogarna i Tollare som exploateras. Den gamla granskogen med gränsticka och grön sköldmossa, rik på död ved och med både nydöd ved och mycket gamla lågor, öster om Tollarebruket saknar motsvarighet i Tollare i övrigt. Det närmaste man kommer är ett område inom detaljplan Tollarehöjden med gamla granar och rikligt med relativt nyligen döda träd. Men detta område kommer helt att utplånas om den detaljplanen genomförs.

Vi kan inte se att Nacka kommun tagit någon hänsyn till de mycket höga naturvärdena i Tollare. När programmet för Tollare antogs 2006 var inte naturvärdena ordentligt inventerade. Beslut om detaljplaneprogrammet togs innan Pro Naturas naturreservatsinventering och innan Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering gjordes i området. Man frågar sig då hur hänsyn kunnat tagits när inte naturvärdena var kända? Bebyggelsens utbredning och omfattning har inte ändrats i någon betydande del utan det ser i huvudsak ut som det gjorde i programmet. Om de mycket höga naturvärdena hade varit kända under utarbetandet av detaljplaneprogrammet hade verklig hänsyn till naturen kunnat tagits.

Både Skogsstyrelsens inventering och Pro Naturas naturvärdesinventering visar att naturvärdena är koncentrerade till den södra delen av Tollareområdet samt runt Tollare träsk. Just i de områden som föreslås exploateras. En karta över fynd av rödlistade arter samt signalarter i Pro Naturas inventering visar tydligt att de flesta förekomsterna ligger i den södra delen av Tollare.

Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

Nacka kommun hävdar att art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet inte vänder sig till små områden som kommunala detaljplaner och att fortlevnaden av dessa arter ska säkerställas av staten genom bildande av Natura 2000-områden. Vi ifrågasätter detta resonmemang.

På Artdatabankens hemsida kan man läsa följande om art- och habitatdirektivet: Varje medlemsland har skyldighet att se till att alla dessa arter och naturtyper har så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att utbredningsområde, areal, populationsutveckling och andra kvaliteter finns och kan bibehållas.

 

Vidare kan man läsa: Skyddet av dessa områden är en av åtgärderna för att nå målen med direktiven. Sverige har skyldighet att se till att de utpekade arterna och naturtyperna som finns i landet bevaras och att statusen är gynnsam.

Vart sjätte år ska medlemsstaterna rapportera till EU om läget för  de arter och naturtyper som ingår i direktivet. I Rapporten ”Arter och naturtyper i art och habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007” kan man läsa följande: Natura 2000-områdena med dess utpekade arter och naturtyper kan sägas utgöra värdekärnor i ett ekologiskt nätverk över Sverige. Uppföljningen och utvärderingen av tillståndet begränsas dock inte till de utpekade Natura 2000-områdena utan sker för respektive art och naturtyp i hela landet uppdelat på biogeografiska regioner.

Att bilda Natura 2000-områden är alltså ett sätt att uppnå en gynnsam bevarandestatus men inte den enda. I artikel 10 i art- och habitatdirektivet står följande:

I syfte att göra nätet Natura 2000 mer ekologiskt sammanhängande skall medlemsstaterna inom politiken för markanvändning och utveckling, i den mån de anser det nödvändigt, sträva efter att främja skötseln och förvaltningen av de element i naturen som är av avgörande betydelse för vilda djur och växter.

Dessa element är sådana som, till följd av sin lineära eller kontinuerliga struktur (t. ex. floder med sina bankar eller de traditionella systemen för markering av markgränser) eller sin förbindelsefunktion (t. ex. dammar eller små skogar), är väsentliga för vilda arters flyttning, spridning och genetiska utbyte.

Detta innebär alltså att själva naturtypen är skyddsvärd även om den inte ligger inom ett Natura 2000-område. Även i fågeldirektivet trycker man på behovet av att skydda lämpliga livsmiljöer för de fåglar som upptas av direktivet. I artikel 4.4 står det att: Medlemsstaterna skall även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer.

I planområdet för Tollare strand är skogen av typ ”västlig taiga” och ”näringsrik granskog”, den senare i det område där gränstickan växer. I den ovan nämnda rapporten om tillståndet för habitatdirektivets naturtyper och arter kan man läsa följande:

 Det allt intensivare skogsbruket gör att framtidsutsikterna ser mörka ut för några av våra barr- och blandskogar, särskilt för näringsrik granskog och taiga, samt de arter som hör hemma där.

 

Ovanstående gör att exploatering av Tollares naturskogar bryter mot art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

När det gäller spillkråka och tretåig hackspett menar kommunen att arterna inte häckar i Tollareområdet och därför behöver ingen hänsyn tas till dessa arter.

När det gäller tretåig hackspett har Ekologigruppen uppgett att de observerat färska spår(hackmärken) av den. Tollare skulle kunna vara ett område för vinterrevir för tretåig hackspett. Att arten inte rapporterats på Artportalen betyder inte att den inte förekommer där. Hur många går i Tollare som både känner igen tretåig hackspett och dessutom rapporterar den på Artportalen? Avsaknad av rapporterar på Artportalen kan inte användas för att avskriva en arts förekomst i ett område.

Kommunen hävdar att spillkråkan förmodligen inte häckar i Tollare och att det inte finns någon häckning rapporterad på Artportalen. Det finns dock rapporter om spelande spillkråkor under våren. Att någon konstaterad häckning inte är rapporterad bevisar ingenting. Det är ett märkligt resonemang att en häckning borde ha uppmärksammats. Man kan inte utgå från att sådant alltid uppmärksammas överallt och dessutom rapporteras på Artportalen.

Kommunen menar att Tollare kan ses som en satellit till Erstavik och att det inte är osannolikt att fåglar därifrån flyger över till Tollare över Lännerstasundet. Det kan säkert vara så att dessa och andra fåglar födosöker i Tollare men häckar i Erstavik. Det betyder inte att Tollare inte saknar betydelse för dessa arter. Födosöksområden eller vinterrevir är lika viktiga som själva häckningsområdena, överlever man inte vintern är det svårt att häcka på våren.

Här skulle vi vilja påpeka att Erstavik må vara ett betydligt större skogsområde än Tollare men att kvaliteten på skogen i Tollare är mycket högre än den generellt är i Erstavik. Nästan all skog i Tollare är registrerad nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen. På andra sidan Lännerstasundet i Erstavik håller inte skogen de höga värden som Tollareområdet har.

Rödlistade arter.

Nacka kommun räknar upp samtliga rödlistade arter i Tollare som rapporterats in till Artportalen. Vi finner det märkligt att inga hänvisningar görs till Pro Naturas naturvärdesinventering. Där är den rödlistade reliktbocken omnämnd från flera områden i Tollare, bl.a. inom det nu aktuella planområdet för Tollare strand. Den är dock inte rapporterad på Artportalen varför kommunen missat den i sin sammanställning. Ytterligare en rödlistad art är funnen i Tollare av biolog Bert Viklund i samband med en insektsinventering gjord på uppdrag av Boo Miljö- och Naturvänner. Det gäller glansbaggen Ipidia binotata(NT), som förekom i området söder om Tollare träsk. Denna lokal är nu exploaterad.

Det påpekas att inga hotklassade arter är rapporterade utan samtliga rödlistade arter är klassade som Nära Hotade, hotkategori 4 och underförstått att man då inte behöver ta någon hänsyn till dessa arter. Ett märkligt resonemang som snart skulle göra att alla NT-arter i nästa rödlista skulle kunna klassas som VU(sårbar, hotkategori 3), och kanske då förtjäna lite verklig hänsyn.

Nacka kommun verkar tycka att det går bra att exploatera lokaler för rödlistade arter om det finns andra lokaler för dessa arter. Med ett sådant resonerande kan man ju alltid exploatera lokaler med rödlistade arter för man kan ju alltid hävda att de finns någon annanstans. Vad som inte nämns är att andra lokaler för t.ex. tallticka(och reliktbock) i kommunen också kommer att exploateras.

Även om några lokaler för t.ex. tallticka och reliktbock finns kvar i Tollare efter exploateringen så har man ytterligare minskat arternas redan bräckliga populationer och minskat möjligheterna för deras långsiktiga överlevnad.

När det gäller Mårtens holme och de rödlistade fågelarter som häckar där är det bra att kommunen överväger någon form av skydd under häckningstid men vi vill, som vi tidigare sagt, inte att någon bro dit byggs för att skona den opåverkade miljön där.

Även om det ligger utanför planområdet för Tollare strand vill vi påpeka att även Tollareängen till stor del kommer att bebyggas och framtiden för ädelguldbagge och sexfläckig bastardsvärmare är tveksam i området.

Nacka kommuns yttrande.

Länsstyrelsen har begärt att Nacka kommun ska yttra sig och ”särskilt beskriva förekomsten av djur och växtarter inom art- och habitatdirektivet och artskyddsförordningen samt exploateringens konsekvenser för dessa och vilka åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverkar påverkan på dessa djur- och växtarter.”

Vi kan inte se att Nacka kommun svarar på Länsstyrelsens fråga. Några kompensationsåtgärder omnämns knappt i planhandlingarna annat än att man eventuellt ska lägga ut död ved i naturreservatet. Självklart en åtgärd som gynnar många arter men knappast tallticka och reliktbock som behöver gamla levande träd för sin överlevnad. Vad vi kan förstå behövs dispens från artskyddsförordningen vid ingrepp i en lokal med grön sköldmossa(vilket vi tagit upp i vårt överklagande), något Nacka kommun inte verkar ta hänsyn till. Inställningen verkar vara att dessa arter har andra förekomster så då spelar det ingen roll att Tollare exploateras.

Nacka kommun upprepar återigen att tillgängligheten ökar med planförslaget. Vi menar att tillgängligheten till natur- och rekreationsområden i södra Boo klart försämras om Tollare exploateras enligt förslaget. Något vi tagit upp i våra remissvar samt i överklagandet.

Kommunen talar vidare också om angelägenheten om Nackas och Stockholms bostadsförsörjningsbehov. Vi är givetvis också medvetna om att Stockholmsregionen växer, men innebär det att Nacka kommun måste bebygga de mest värdefulla områdena i Tollare? Vi har faktiskt möjlighet att styra var vi bygger bostäder, däremot kan vi inte flytta på nyckelbiotoper eller rödlistade arter. De finns på en plats av en anledning, t.ex. som i Tollare för att skogen har varit så gott som opåverkad av modernt skogsbruk. Ett område med så höga naturvärden, dessutom det enda större grönområde för närmare 10.000 invånare i sydöstra Boo, borde bevaras i sin helhet.

 

Ronny Fors

Ordförande Naturskyddsföreningen i Nacka

Följetongen Tollare fortsätter. Nu har vi i Naturskyddsföreningen i Nacka överklagat antagandet av detaljplanen för Tollare strand. För den som är intresserad följer hela överklagandet nedan. Det ska bli intressant att se länsstyrelsens svar på detta men jag har inga större förhoppningar även om jag verkligen tycker att vi har på fötterna.

Föreningen yrkar att länsstyrelsen upphäver Nacka kommuns beslut att anta

detaljplanen. Detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och bör alltså underkännas av

länsstyrelsen. MKB:n lever inte upp till Miljöbalkens krav på flera områden.

Vi anser att planen strider mot

• 1§ 1kap. MB om att främja en långsiktigt hållbar utveckling och skydda värdefulla naturmiljöer.
• 1 och 3§§ 3 kap. MB om de grundläggande hushållningsreglerna
• 1 och 2 §§ 4 kap. MB om riksintresse för kust och skärgård
• 4, 7, 11, 12 och 16 §§ 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar
• 13-18 §§ 7 kap. om strandskydd
• 11 § 7 kap. om biotopskydd
• 4§ 8 kap. MB och samt 8§ artskyddsförordningen
• EU:s Art- och habitatdirektiv
• Århuskonventionen om allmänhetens deltagande i och rätt till prövning i miljöfrågor
• 26 § 5 kap. PBL om planbeskrivning

Bakgrund.

Tollare strand är den tredje detaljplanen i Tollare-exploateringen och ytterligare tre detaljplaner är på väg. Totalt handlar det om ca 950 lägenheter i Tollareområdet varav det mesta kommer att byggas på hittills orörd naturmark. Stora delar av skogen i Tollare är klassad som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen och ett flertal rödlistade arter, signalarter samt arter uppräknade i EU:s bilaga 2 till Art och habitatdirektivet förekommer inom området. De höga naturvärdena var inte kända då detaljplaneprogrammet för Tollare antogs av Nacka kommunfullmäktige 2006. Det är först efter att detaljplaneprogrammet antagits som mer detaljerade naturinventeringar gjorts i Tollare och som då också avslöjat de mycket höga naturvärdena. Tros denna nya kunskap har inte planerna ändrats i någon nämnvärd utsträckning och de tidigare antagna detaljplanerna Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen sade i sitt yttrande över program för Tollare, daterat 2006 06 08 , om miljöbedömning att ”Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt” Nacka kommun har inte redovisat någon behovsbedömning eller utförligt motiverat sitt ställningstagande. Att så omfattande byggplaner, mestadels i naturmark, inte skulle ha en betydande miljöpåverkan är en häpnadsväckande slutsats.

Detaljplanen för Tollare träskväg har nu vunnit laga kraft efter överklaganden medan detaljplanen för Mellanbergsvägen har av regeringen skickats tillbaka till länsstyrelsen för att de bättre ska motivera varför de avslagit överklagan. Trots detta har markägaren, NCC, avverkat skog inom detaljplaneområde Mellanbergsvägen.

Naturskyddsföreningen i Nacka tillsammans med andra natur- och miljöföreningar har hela tiden krävt att Tollare-exploateringen ska ses i sin helhet och inte styckas upp i flera mindre delar, denna ”salamimetod” är något som det varnas för i Naturvårdsverkets handbok för Miljöbedömning av  planer och program(s.97). 

Nacka kommun har inrättat ett naturreservat för den naturmark som ligger utanför exploateringsområdet. Naturreservatet har därför blivit uppsplittrat i flera delar avskilda från varandra och flera av de naturmässigt och rekreationsmässigt värdefullaste delarna har lämnats utanför reservatet. De områdena kommer istället att exploateras vilket bl.a. innebär att lokaler för flera rödlistade försvinner. Naturreservatet kan knappast kompensera för dessa förluster.

Våra invändningar ang. detaljplanen för Tollare strand.

Planen strider mot de miljöbalkens portalparagraf och de grundläggande hushållningsreglerna.

Föreningen menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att ” värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas”, ”den biologiska mångfalden bevaras”, ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Att exploatera värdefulla natur- och rekreationsområden kan knappast kallas för god hushållning. Att det finns ett behov av bostäder innebär inte att man måste bygga i värdefulla naturområden. Nyckelbiotoper kan inte flyttas, däremot kan vi välja var vi bygger nya bostadsområden.

Föreningen anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. I och med exploateringen av Tollareområdet inskränks rekreationsmöjligheterna för ca 10.000 invånare i sydöstra Boo som har Tollare som sitt enda natur- och rekreationsområde. Så gott som all promenadvänlig skog bebyggs i Tollare, det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Planen strider mot riksintresse kust och skärgård.

Inom planområdet gäller riksintresse kust och skärgård. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att ”exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.”

Områdets naturvärden utraderas om exploateringen tillåts.

I 2 § 4 kap. MB sägs att ”främst det rörliga friluftslivets  intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön”. Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen i Tollare strand. Vi kan inte se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet.

Miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig.

Planen anses ha en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken har upprättats. Vi menar dock att den är bristfällig och inte lever upp till miljöbalkens krav.

Enligt 4§ 6 kap. MB ska samråd om miljökonsekvensbeskrivningen ske med allmänhet och berörda organisationer. Enligt 20§ 5 kap PBL ska samråd ske med bl.a. sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av en detaljplan. Natur- och miljöföreningarna i Nacka har fått samrådshandlingar skickade till sig men däremot inte blivit inbjudna till samrådsmöte med kommunens tjänstemän då Nacka kommun enbart kallar sakägare till samrådsmöten. Även om det inte står i varken MB eller PBL att samrådsmöten ska hållas så torde det strida mot Århuskonventionen att inte kalla natur- och miljöföreningar till samrådsmöten, i synnerhet när en MKB upprättats.

Länsstyrelsen har haft synpunkter på Nacka kommuns avgränsning av MKB:n. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att även markföroreningar, hydrologin och dagvattenfrågan borde behandlas i MKB:n. Naturskyddsföreningen i Nacka delar länsstyrelsens uppfattning. Nacka kommun anser att dessa frågor inte har samma tyngd som de frågor som tas upp i MKB:n. Någon närmare motivering framgår inte av planhandlingarna. Av den dagvattenutredning som WSP gjort framgår tydligt att stora förändringar i hydrologin är att vänta om exploateringen blir av. Inte heller när det gäller dessa frågor får man en bild av hur hela Tollarexploateringen påverkar hydrologi/dagvattensitutationen. I miljöredovisningen sägs det att planen innebär ett visst tillskott av kväve och fosfor till Lännerstasundet, men att ”detta är försumbart jämfört med den belastning som kommer till vattenförekomsten vi Mälaren och de stora reningsverken”.  Det mesta torde vara försumbart jämfört med Mälaren och de stora reningsverken! Vi anser inte att det är seriöst att göra en sådan jämförelse bara för att få planen att verka bättre ur miljösynpunkt. Vidare sägs att ”detta måste vägas mot nyttan av att planen genomförs”. Med det så menas att saneringen av markföroreningar uppväger det tillskott av näringsämnen som ett genomförande av planen leder till. Vi anser att denna fråga borde utvecklas mer och ingå i MKB:n.

En bäck i planområdets östra del(nu i nyckelbiotop) planeras att kulverteras. Länsstyrelsen påpekade i sitt samrådsyttrande att detta i så fall kräver dispens enligt 11 kap. MB. Denna fråga nämns inte alls i miljöredovisningen vilket vi anser är mycket anmärkningsvärt.

Naturskyddsföreningen i Nacka anser också att planförslagets påverkan på rekreationsmöjligheterna i Tollare är betydande och borde också ingå i MKB:n. I miljöredovisningen behandlas denna fråga ytterst knapphändigt. Märkligt är att den rekreationsvärdesutredning(Patrik Tronde, Sven A Hermelin AB) som gjordes inför beslut om Tollare naturreservat inte anges som referens i MKB:n/miljöredovisningen. Den visar att två av fem identifierade värdekärnor för rekreation i Tollare påverkas mycket kraftigt om planen genomförs. Områdena förlorar helt sina värden, undantag själva utsikterna från bergen. Ytterligare en värdekärna försvinner när nu detaljplan Tollare träskväg genomförs. Även när det gäller påverkan på rekreationsmöjligheterna  bör man se på den sammanlagda effekten av Tollareexploateringen i enlighet med 1§ 6 kap. MB, alltså att MKB:n ska innehålla en plans förhållande till andra relevanta planer. Istället behandlas varje detaljplan för sig som och helhetspåverkan går förlorad. Det man anger som referensmaterial när det gäller påverkan på rekreationsvärdena är istället rapporter från Ekologigruppen som enligt vår mening inte tillräckligt sakligt belyser de mycket negativa konsekvenser ett genomförande av Tollareexploateringen får. Där talas det istället i förskönande ordalag om hur tillgängligheten ökar och hur bra det blir med strandpromenaden osv. Visst ökar tillgängligheten om man drar fram vägar i det som numera är orörd skog, men tillgänglighet till vad är frågan? Detta att exploateringen medför en ökad tillgänglighet har sedan upprepats många gånger, inte minst i olika planhandlingar från Nacka kommun. Men Ekologigruppen säger ändå att planförslaget bedöms strida mot strandskyddslagens intentioner för friluftsliv. Ett påstående vi delar.

Verkligheten är att så gott som all promenadvänlig skog bebyggs. Det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Enligt 7§ 6 kap. MB ska en MKB innehålla en ”redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”. I Naturvårdsverkets  ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program” kan man läsa att ” identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)”. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”.  I det här fallet borde det finnas alternativa utbyggnadsförslag där verklig hänsyn tagits till känslig och värdefull natur, med andra ord där inga nyckelbiotoper exploateras och där de identifierade rekreativa värdekärnorna bevaras i sin helhet. Det kan knappast vara så att det nu föreliggande utbyggnadsförslaget är det enda möjliga. Alternativen ska inte bara beskrivas utan också miljöbedömas. Alternativbeskrivningar är viktiga just för att de underlättar en diskussion om planens syfte och ger politikerna ett bättre beslutsunderlag.

I punkt 5 12§ 6 kap. MB anges att en MKB ska innehålla ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet”. I MKB:n för Tollare strand nämns över huvud taget inga miljömål. Det hänvisas bara till Nackas egna mål som på inget sätt är kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen.

Inte heller när det gäller påverkan på natur och rödlistade arter har man bedömt planens påverkan i förhållande till de övriga planerna i Tollareområdet. Detta är en ständigt återkommande brist, inte bara i Tollare utan generellt i planeringen i Nacka kommun.

Även om MKB:n säger att det blir mycket negativa konsekvenser för naturmiljön vid en utbyggnad så  anser vi att man inte tillräckligt tydligt visar på konsekvenserna för värdefull natur och rödlistade arter. Det finns fler rödlistade arter än vad som anges i MKB:n, bl.a. mindre hackspett. Den svenska rödlistan uppdaterades i april 2010 vilket råkar sammanfaller med dateringen för MKB:n. Den nya rödlistan borde få konsekvenser för hur man betraktar Tollareexploateringen då Tollare nu hyser ännu fler rödlistade arter. Tallticka och drillsnäppa är två arter som förekommer i Tollare och som numera är rödlistade som Nära hotade. Tallticka förekommer på flera ställen inom Tollare strand och drillsnäppa observeras regelbundet under häckningstid i området mellan Mårtens holme och stränderna vid Tollare. Även gråtrut som numera är rödlistad förekommer i strandområdet och även den sedan tidigare rödlistade silltruten. Det är också värt att nämna att spillkråka, som är upptagen i EU:s fågeldirektiv, förekommer i Tollare. Den kräver stora områden för att kunna häcka. Den är inte sällsynt i Sverige men viktig i ett Europeiskt perspektiv och en s.k. nyckelart i skogen som skapar boplatser åt en mängd andra djurarter och skapar död ved genom att dess boträd så småningom knäcks av vindar och blir till värdefulla högstubbar. Tollare är rikt på hackspettar vilket understryker de höga naturvärdena. Observationer av spår av tretåig hackspett är nästan sensationellt så nära en storstad och något som borde undersökas mer noggrant innan vidare planering sker i området. Grön sköldmossa, som skyddas i artförordningen, har en lokal som blir exploaterad.

Vi anser att MKB:n borde innehålla en lista över samtliga rödlistade arter och signalarter samt arter upptagna i bilagorna till Art och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Nyckelbiotoperna borde också redovisas på en karta, nu nämns de bara i förbigående. Länsstyrelsen begärde i sitt samrådsyttrande att en sammanfattning av de inventerade naturvärdena bör återfinnas i planbeskrivningen, ett yttrande vi helt delar. Någon sådan sammanfattning finns inte i planbeskrivningen och inte heller i MKB:n.

Det borde också redovisas vilka naturtyper som berörs av exploatering. I den östra delen, där Utsiktsgatan ska gå, förekommer ett område med näringsrik granskog där bl.a. gränstickan växer på en granlåga. Den typen av skog är mycket ovanlig i Stockholmsområdet och det borde nämnas i MKB:n. Liknande skog finns inte i Tollare. Sådan skog är ofta rik på sällsynta marksvampar, något som borde studeras närmare.

Huvuddelen av den skog som blir exploaterad är barrnaturskog av typen Västlig taiga, en prioriterad naturtyp i EU:s Art och habitatdirektiv. Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Genom att exploatera flera hektar barrnaturskog i Tollare försvåras målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus. Detta borde nämnas och diskuteras i MKB:n.

När det gäller grön sköldmossa och reliktbock säger man att de är kända från minst 30 resp. 35 andra områden i Nacka. När det gäller reliktbocken så vet vi att ett flertal lokaler ligger under exploateringshot utöver Tollare. Grön sköldmossa är en art som är svårspridd och känslig för störningar. Att enbart konstatera att dessa arter troligen försvinner, liksom också tretåtig hackspett, vid ett genomförande av planen anser vi inte är tillräckligt. Här borde det redovisas alternativa utbyggnadsplaner som inte hotar de rödlistade arterna eller arter upptagna i artskyddsförordningen/EU-direktiv, eller hur man ska kompensera för dessa förluster. Den utredning om kompensation genom att lägga ut död ved säger inget meningsfullt om åtgärdens verkan och det finns ingen djupare analys av om det är möjligt att de arter som berörs i Tollare kan räddas kvar på det sättet.

Det sägs i MKB:n att en lokal för rödlistade arter säkerställs som naturmark då en byggrätt tagits bort, men det borde framgå vilken eller vilka arter det gäller.

I MKB:n står det att naturvärdena inom naturreservatet på sikt har möjlighet att utvecklas och till viss del kompensera för förlorade naturvärden. Vi saknar här en seriös analys av om naturreservatet på ett meningsfullt sätt verkligen kan kompensera för de förlorade värdena. Vi kan konstatera att det mesta av Tollares granskogar kommer att bebyggas medan det mestadels är hällmarkstallskog i naturreservatet. Vart ska de granlevande arterna ta vägen undrar vi? Det talas om att lägga upp vedkyrkogårdar i reservatet men är det en meningsfull åtgärd? Vissa arter kommer säkerligen att gynnas av det men t.ex. gränstickan och grön sköldmossa kommer knappast att klara av att överleva i den skog som blir kvar. MKB:n  är också otydlig när det gäller frågan om död ved som kompensation. På sid 18 i MKB:n står att förekomsten av död ved riskerar att minska när de kvarvarande naturområdena krymper och utsätts för ökat slitage p.g.a. att fler människor kommer att vistas där. Det går inte ihop med idén att kompensera med vedkyrkogårdar. Vi vill också påpeka att NCC tidigare uttalat(remissvar på Tollare naturreservat) att man vill rensa död ved från områdena närmast gångvägar. Med tanke på hur lite natur det blir kvar så ligger nästan all natur nära gångvägar, vart ska den döda veden ligga?

Särskild sammanställning saknas

Enligt 16§ 6 kap. MB ska en särskild sammanställning göras som ska visa ”hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,. hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.”

Vidare står att ”sammanställningen och planen eller programmet skall göras tillgängliga för dem med vilka samråd skett”. Med göras tillhänglig menas att information åtminstone bör finnas på myndighetens eller kommunens webbplats och anslagstavla(prop. 2003/04:116 s. 68). Någon särskild sammanställning har inte skickats till samrådsinstanserna och finns inte heller på Nacka kommuns hemsida.

Felaktigt upphävande av strandskydd

Länsstyrelsen konstaterar i sitt samrådsyttrande att de fattat beslut om upphävande av strandskydd på bristfälligt underlag vad beträffar områdets naturvärden.  Att upphäva strandskydd inom det gamla bruksområdet har vi inga invändningar emot. Däremot ser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i den omgivande naturmarken.

På de kartor som Nacka kommun skickade in till länsstyrelsen anges hela det instängslade området runt bruket som ”ianspråktaget område”. Detta är inte en korrekt beskrivning. Det är inte bara bruksområdet som är instängslat utan också en stor del av den gamla orörda skogen öster om bruket. Ingenstans i handlingarna till länsstyrelsen framgår det tydligt att den delen är gammal skog med höga naturvärden. Man hänvisar till en rapport från Ekologigruppen, ”Belysning av påverkan på strandskyddet 2006-10-02”. Enligt den finns inga höga naturvärden i detta område. I MKB:n till Tollare strand kan man läsa att ”ytterligare inventeringar har sedan dess utförts i området. Vid dessa inventeringar har det framkommit att området innehåller högre värden än vad som observerats vid inventeringen 2006.” Skogsstyrelsen har också registrerat området som nyckelbiotop.

I samband med naturreservatsutredningen togs det fram en underlagsrapport om rekreationsvärdena i Tollare. På sidan 11 i denna rapport finns en karta över Tollare med natur- och rekreationsvärdena sammanlagda. Den visar tydligt att föreslagen bebyggelse öster om bruket kommer i konflikt med dessa värden. Den värdekärna för rekreation som är identifierad kommer att påverkas kraftigt av bebyggelsen. Vi vill gärna citera texten på sid 11 i ovannämnda rapport:

Sammanfattningsvis kan det konstateras att betydande delar av värdekärnorna, även de som berör båda värdena kommer i konflikt med förslag till bebyggelse.

Detta bör fortsättningsvis beaktas i bl.a. prövningen av upphävande av strandskydd.

Även Ekologigruppens rapporter talar om att planförslaget strider mot strandskyddslagens intentioner när det gäller friluftsliv.

Vi vill också lägga till att drillsnäppa förekommer vid stränderna i detta område. Den är rödlistad i hotkategori 4, nära hotad, aven de rödlistade trutarna gråtrut och silltrut förekommer i området.

Då området har mycket höga naturvärden med nyckelbiotoper och rödlistade arter i skogen såväl som rödlistade arter knutna direkt till strandmiljön anser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i området utom för själva det gamla industriområdet. Behovet av bostäder måste rimligen kunna tillgodoses på någon annan plats där man inte behöver exploatera värdefulla naturområden.

Planen strider mot artskyddsförordningen
 

I området förekommer grön sköldmossa, upptagen i Art och habitatdirektivets bilaga 2. Enligt 8§ artskyddsförordningen är den fridlyst i hela landet och det är därmed förbjudet att förstöra lokaler för arten. Enligt MKB:n kommer det område som grön sköldmossa förekommer i att exploateras. Nacka kommun måste söka dispens för att exploatera detta område. Ingenstans i planhandlingarna framgår att Nacka kommun avser söka sådan dispens.

Planbeskrivningen brister i redovisning av miljökonsekvenser.

Enligt 26 § 5 kap. PBL ska  planbeskrivningen redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen för planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet samt skälen för ett beslut om upphävande av strandskydd.  I Boverkets ”Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1”,  står det om planbeskrivning att den skall ” redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar (konsekvenser) av dess genomförande”. I sitt samrådsyttrande skriver länsstyrelsen att ”en sammanfattning av de nu inventerade naturvärdena bör återfinnas i planbeskrivningen”.

 

I planbeskrivningen för Tollare strand nämns över huvud taget inga miljökonsekvenser. Skälen för att upphäva strandskydd finns inte heller med i planbeskrivningen, man konstaterar bara att så skett. Någon sammanfattning av naturvärden finns inte med  i planbeskrivningen. Vid läsning av planbeskrivningen får man inte någon som helst uppfattning om att stora naturvärden kommer i konflikt med utbyggnadsplanerna. Under rubriken ”Kulturmiljö och landskapsbild” sägs att ”intrång görs i naturmark”. Det kan knappast anses vara en rimlig redovisning av planförslagets följder. Konsekvenserna för rekreationsmöjligheterna lyser också helt med sin frånvaro i planbeskrivningen.

 

Den mycket viktiga frågan om de kvicksilverhaltiga fibersedimenten i Lännerstasundet omnämns knappt. Länsstyrelsen säger i sitt samrådsyttrande att ”Det är angeläget att eventuella effekter i miljön kontrolleras och följs upp under lång tid.” Vidare säger man ”Planhandlingarna bör kompletteras med information om på vilket sätt ovanstående punkter har beaktats och kommer att beaktas”. Planhandlingarna, inklusive planbeskrivningen, är inte kompletterade med någon sådan information.  

 

Detaljplanen bör upphävas

Ovanstånde är, enligt Naturskyddsföreningen i Nacka, skäl för att upphäva detaljplanen.

 

 

Ronny Fors

Vice ordförande

Naturskyddsförening i Nacka

Nacka kommun har haft samråd om den nya översiktsplanen och självklart har Naturskyddsföreningen i Nacka skrivt ett remissvar. Kommunens förslag har en helt ok inriktning på förtätning på Sicklaön närmast Stockholm och att utveckla de lokala centrumen. Men så finns såklart galenskaper som Kvarnhomsbron och Österleden med!

Sammanfattningen ser ut så här:

• Vi delar den övergripande inriktningen med förtätning närmast Stockholm och utveckling av lokala centra.
• Förslaget är i stora delar för oprecist och svävande.
• Utbyggnadstakten är alldeles för hög, viktiga naturområden hotas av exploatering. Den snabba tillväxttakten är ingen naturlag och inget som efterfrågas av kommuninvånarna.
• Nacka kommun behöver modernisera sin syn på begreppet hållbar utveckling, som det beskrivs i planförslaget kan det betyda vad som helst som t.ex. satsningar på stora motorleder.
• Viktiga begrepp som ekosystemtjänster och resiliens behöver föras in i Nackas stadsplanering. Nacka måste planeras utifrån social-ekologiska principer.
• Konsekvenser av klimatförändringarna och en kommande oljetopp måste analyseras.
• Lägg ned planerna för Österleden och Kvarnholmsbron.
• En ny Skurubro borde byggas enbart för spårtrafik.
• Utred spårtrafik förutsättningslöst för att hitta den optimala lösningen för Nackas invånare, lås inte fast planeringen vid ett tunnelbanealternativ.
• Trafikens barriäreffekter behöver åtgärdas, utred överdäckningar av Värmdöleden och andra vägar.
• De utredningsområden som föreslås, Ryssbergen, Sågtorp-Drevinge, Ramsmora och Gröna dalen bör bevaras som naturområden.
• Kartan över mark- och vattenanvändingen är för otydlig och grovskalig och duger inte som diskusionsunderlag.
• Slutsatserna i Miljökonsekvensbeskrivningen är alldeles för optimistiska, planen bryter mot flera miljömål som Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv och En god bebyggd miljö.

En detaljplan för en livsmedelsbutik utanför Älta har också varit ute på remiss, ja, utanför och inte i Älta vilket väl hade varit bäst om det nu skulle behövas fler livsmedelsbutiker där. Här är vårt remissvar på den planen.

Pressmeddelande  2010-12-13

Byggplaner i Tollare hotar gammelskogar! Naturföreningar demonstrerar i Nacka kommunfullmäktige ikväll.

Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner demonstrerar ikväll i Nacka kommunfullmäktige mot byggplanerna i Tollare. Gammelskogar med hotade arter kommer att exploateras om NCC:s och Nacka kommuns byggplaner fullföljs.

– Om Nacka kommun menar allvar med sina miljömål måste fullmäktige avslå planen för Tollare strand. Tollareplaneringen måste göras om i grunden om inte omistliga värden ska gå förlorade för all framtid, säger Naturskyddsföreningens vice ordförande Ronny Fors.

– Bit för bit har Nacka Kommun i sina planer för Tollare prioriterat bort naturmark klassad med höga naturvärden i nyckelbiotoper respektive naturvärden nära nyckelbiotoper samt stora rekreations-värden till förmån för en kraftig exploatering säger Kerstin Lundén, ordförande i Boo Miljö- och Naturvänner.

Södra Boo (söder om motorvägen) har idag c:a 8.000 invånare. Det är ungefär 10% av kommunens medborgare – som genom Tollares kraftiga exploatering förlorar sin värdefulla närnatur. Det inrättade Naturreservat Tollare består till stora delar av svårtillgängliga branter eller är smala stråk mellan bostäder och vägar. Inte någon gång har Nacka kommun gjort en analys av vilka konsekvenser denna förlust av natur får för folkhälsan.

Stora delar av Tollare har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop eller naturvärde (nära nyckelbiotop). Skogar och lundar kommer att skövlas. Det enda av natur som kvarstår är den som finns i Naturreservatet, som kommit att bestå av ”resterna”, när byggherren(NCC) fått igenom sina önskemål om exploatering. Den skog som kommer att skövlas är opåverkad av skogbruk, sådan skog är mycket ovanlig idag. Möjligheterna till rekreation i naturmiljö försämras mycket starkt. Människans möjlighet till rekreation i närnatur har en stor inverkan på hälsan, vilket allt mer forskning gör allt tydligare. I Tollare bebyggs just den strövvänliga skogen medan berg och branter blir kvar.
Med parollen Rädda Tollare gick moderaterna till 1985. Dagens Tollareplanering är ett lappkast ifrån valparollens löften. Hur kommer det sig?

Naturskyddsföreningen och Boo Miljö- och Naturvänner demonstrerar under kommunfullmäktiges sammanträde ikväll från 17:30 till 19:00 ca.

Remissvaren på detaljplanen finns på www.boonatur.se, www.naturskyddsforeningen.se/nacka

Frågor: Ronny Fors, Naturskyddsföreningen i Nacka tel 0708-963607

          

Bron från Kvarnholmen till Nacka Centrum genom Ryssbergens gammelskog är en följetong här på Naturbloggen. Jämfört med tidigare är det nu ett ännu större ingrepp i skogen. Här är vårt remissvar:

Remissvar från Naturskyddsföreningen i Stockholms län och Naturskyddsföreningen i Nacka (föreningarna) på utställningsförslag för detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl,  ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum.

 

Sammanfattning

 

·  Vi säger nej till en högbro för biltrafik över Svindersviken och att en bilväg byggs genom Ryssbergens unika och känsliga naturområde. Den nu utställda planen innebär dessutom ett ännu större ingrepp i den känsliga naturmiljön än tidigare.

·  Planen strider mot flera miljömål och riksintressen.

·  Vi glädjer oss åt beskedet att Ryssbergen ska avsättas som naturreservat. Den föreslagna bron kommer dock att allvarligt försämra natur-och rekreationsvärdena i det kommande reservatet.

·  Trafikprognoserna är orealistiska och uppblåsta i syfte att motivera brobygget.

·  Utred möjligheterna att bygga en gång- och cykelbro som inte skadar den känsliga miljön i Ryssbergen och utveckla Kvarnholmen som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. T.ex. kan båttrafik mellan Kvarnholmen och Stockholm införas.

·  Klimatpåverkan är inte tillräckligt utredd i MKB:n.

·  Bron kommer att generera trafik genom den nya stadsdelen på Kvarnholmen.

·  Påverkan på miljön under byggskedet är inte tillräckligt utrett, stor risk finns för skador på den känsliga naturmiljön.

 

Föreningarna avvisar förslaget till detaljplan. Vi ifrågasätter behovet av en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Kvarnholmen kan utvecklas utan denna vägförbindelse.

 

Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling, att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls, att tillförseln av koldioxid, kvävedioxid och andra skadliga ämnen ska minskas med stöd av fysisk planering(Översiktsplanen 2002).  Planen strider också mot de nationella och regionala miljömålen Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan samt mot riksintressena för kust och skärgård och kulturminnesvården Nacka – Norra Boo – Vaxholm - Oxdjupet  - Lindalssundet.

Ryssbergen är också angett som grönområde i översiktsplanen och föreslås där att få utökat strandskydd till 300m. I fördjupad översiktsplan Sickla(1999) rekommenderas att Ryssbergen(tillsammans med Svindersvik) utvecklas till ett centralt rekreationsområde för Västra Sicklaön. 

 

Av- och påfarten västerut finns inte med i denna detaljplan eftersom Vägverket inte accepterar att den planläggs innan deras förstudie och arbetsplan är klara. Detta innebär att man inte får helheten i projektet vilket vi anser är mycket olyckligt. Det är ett stort problem att dela upp stora projekt i små delar och behandla varje del för sig istället för att få ett helhetsgrepp om projektet och vilka konsekvenser det kan få.

 

Vi ifrågasätter också starkt den trafikutredning som ligger till grund för projektet. Fyrstegsprincipen har inte följts och några alternativ till den nu föreslagna bilbron har inte utretts. Vår uppfattning är att projektet bör läggas ned och att Kvarnholmen istället planeras som en eko-stadsdel med modern kollektivtrafik och låg biltäthet. Nedan anger vi våra skäl till att säga nej till en vägförbindelse mellan Kvarnholmen och centrala Nacka.

 

Natur- och rekreationsvärden

Kvarnholmen

Kvarnholmen har enligt vår uppfattning mycket värdefulla tall och ekmiljöer och enligt rapporten ”Biologisk mångfald i Nacka, underlagsrapport till grönstrukturplan för Nacka kommun”, så uppfyller grönområdet på Kvarnholmen ”kvalitetskrav för skogligt objekt med naturvärde”. Vi anser att Kvarnholmens ekar bör ses som en viktig länk i ett regionalt spridningsamband för eklevande arter.

Vi finner det märkligt att inget nämns om den intressanta och värdefulla floran på södra och sydöstra delen av Kvarnholmen och eventuell påverkan på den av vägbygget.

Vägen innebär ett stort ingrepp i naturområdet på Kvarnholmen vilket allvarligt försämrar tillgången till närnatur för Kvarnholmsborna. Även om en gång och cykelbana byggs över Svindersviken till Ryssbergen, vilket vi gärna ser, så är grönområdet på Kvarnholmen viktigt som närnaturområde. Vi tycker att det är mycket olyckligt att försämra rekreationsmöjligheterna för de blivande Kvarnholmsborna genom att förstöra det enda grönområdet på Kvarnholmen.

Ryssbergen

 

Ryssbergen har unika natur- och upplevelsevärden.  I Ryssbergen kan man uppleva orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar. Ryssbergens unika karaktär av gammal tallurskog beskrivs av Skogsstyrelsen som ett ”Tyresta nationalpark i miniatyr” och större delen av området är klassad som nyckelbiotop.  Flera tallar har en omkrets på omkring 2 meter och vissa t.o.m. 3 meter och många av träden är 300-500 år gamla.

I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved. Förmodligen har skogsbruk aldrig bedrivits i området och ingen vedtäkt skett under större delen av 1900-talet.

I Ryssbergen förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Området är så pass litet att ytterligare fragmentisering av skogen hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark. 

 

Det står klart att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse(Tomas Fasth, Pro Natura och Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering) och att ett vägbygge inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden. Vår uppfattning är att hela området, mellan Ryssvikens båtklubb och Vikdalen, har mycket höga naturvärden. Vi hoppas att hela detta område kommer att ingå i det blivande naturreservatet i Ryssbergen. Om bron byggs kommer dock värdena att försämras avsevärt.

 

MKB:n visar tydligt att vägbygget innebär mycket negativa konsekvenser för naturen på Ryssbergen. Nytt jämfört med förra utställningen är att ett ännu större schakt än tidigare planerat behöver sprängas upp vid den norra tunnelmynningen. Detta schakt ska sedan , efter att en betongtunnel byggts, fyllas igen med sprängsten och jord.  Enligt MKB:n ska naturmiljön återställas, något som vi menar är en omöjlighet. En sådan miljö med flerhundraåriga träd kan inte återställas, visst kan man plantera träd där men det blir något helt annat än den ursprungliga miljön. Även det föreslagna rökgasschaktet blir ett ingrepp i miljön som kan påverka en lokal för en rödlistad skalbaggsart negativt.

 

Bullerutredningen visar att även med bullerskärm på bron så kommer bullernivåerna att öka i Ryssbergen, om än inte lika mycket som utan bullerskärm. Ryssbergen kommer inte längre att upplevs som ett tyst och orört skogsområde om bron byggs.

 

Som det sägs i MKB:n går tunneln under flera små svackor med lövskog som utgör lokala grundvattenmagasin under blötare perioder. Vidare sägs det att det under byggskedet och när tunneln är klar ”inte kan uteslutas att dessa lokala svackor dräneras vilket kan påverka växtligheten”.  En oacceptabel risk enligt vår mening.

 

Vi anser inte att det finns skäl för att upphäva strandskyddet inom området. Det bör snarare, som föreslagits i Översiktsplanen 2002 utökas till 300m.

 

Påverkan under byggskedet är mycket bristfälligt redovisat. Stora maskiner måste köras genom den känsliga miljön. Vi har sett vilka spår som provborrningarna gav upphov till. Dessa spår är fortfarande tydliga och flera småträd sågades ner. Det talas om att lägga ut mattor som maskinerna ska köras på men det är inte en garanti för att det inte blir några skador på mark och vegetation. En så känslig och orörd miljö som Ryssbergen bör inte utsättas för sådana risker.

 

Trafikprognoser

Vår kritik mot trafikutredningen som vi hade i samrådsskedet står kvar.

Vi anser att den s k "fyrstegsprincipen" ( prop.2003-04:95) bör tillämpas vid all planering av vägbyggen, dvs att man i första hand ska överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga övervägs om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare och därefter begränsade ombyggnadsåtgärder. Först som en sista utväg ska man pröva om det är nödvändigt med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Fyrstegsprincipen rekommenderas av Vägverket som arbetsstrategi. I rapporten ” Fyrstegsprincipen för planering — för hållbara åtgärder i transportsystemet”, Sveriges kommuner och landsting, sägs följande: ” En planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan är fyrstegsprincipen. Den har lanserats av Vägverket som ett sätt att använda vägnätet effektivare. I korthet går principen ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas och om det finns andra alternativ än att bygga nytt”. Någon sådan analys har inte gjorts i detta fall. Gång på gång upprepas bara att bron är en förutsättning för att utveckla Kvarnholmen utan att någon analys eller utredning presenteras som kan stödja det påståendet.

För boende på Kvarnholmen och i nordvästra Sicklaön torde det mest naturliga vara att söka sig in till Stockholm och Sickla snarare än Nacka centrum.  Det finns för övrigt många Nackabor som inte har den tillgänglighet till centrala Nacka som de framtida Kvarnholmsborna tydligen inte kan klara sig utan! De boende på  nordvästra Sicklaön klarar sig nog också bättre utan den genomfartstrafik som bron skulle alstra. Miljöredovisningen för Kvarnholmen etapp 2 visar också att det blir väldigt höga bullernivåer där p.g.a. genomfartstrafik som bron genererar. Trafikprognosen visar också tydligt på det fullkomligt orimliga i att planera för ökad biltrafik.

Det konstateras att köbildningar uppstår och att trafikmängderna ökar i centrala Nacka. Det är den logiska följden av att man bygger ut vägnätet istället för att planera nya områden så att biltrafiken kan minska till förmån för kollektivtrafik/gång- och cykel samt ökad närhet till service.

Klimat

Under samrådet påpekade vi att klimatfrågan inte alls belyses i MKB:n. Nu tas klimatfrågan upp vilket vi tycker är bra men vi är besvikna över att frågan inte behandlas mer seriöst än vad som är fallet. Det konstateras att utsläppen av växthusgaser minskar jämfört med nollalternativet eftersom det blir kortare ressträcka mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. Det är inte en trovärdig slutsats. Alla studier visar att fler och bättre vägar totalt sett leder till mer biltrafik. Om det är snabbt och enkelt att ta bilen, väljer fler det sättet att ta sig fram på, det är ett välkänt samband. Ökar trafiken så ökar utsläppen av klimatpåverkande ämnen. Inom överskådlig tid är fossila bränslen att räkna med som det huvudsakliga drivmedlet. Alla drivmedel har sina miljöproblem och ett hållbart transportsystem innebär en kraftig minskning av biltrafiken till förmån för gång/cykel och kollektivtrafik samt ökad närhet till service istället för att bara öka mobiliteten vilket leder till allt mer igenkorkade väger oavsett hur mycket vägar som byggs. Koldioxidutsläppen från trafiken i Nacka har ökat med 30% mellan 1996 – 2005, från 69 000 ton till 90 000 ton. Något som borde innebära en tankeställare inför nya vägprojekt!

Enligt RUFS 2010 ska koldioxidutsläppen från trafiken minska med 30% till 2030. Vi undrar på vilket sätt den föreslagna vägen kommer att bidra till att det målet uppnås.

Vi menar att den starkt växande biltrafiken och dess negativa konsekvenser måste bemästras med en kombination av bl a utvecklade trängselavgifter, utökad kollektiv- och cykeltrafik samt kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga vägnätet. Vi lär även få se kraftigt höjda bensinpriser i framtiden vilket också påverkar resandet till förmån för kollektivtrafiken.

Alternativa lösningar ej utredda

Enligt ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok 2009:1, Naturvårdsverket”, står det att  ”I miljöbedömningen ingår bl.a. att ”utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning inklusive alternativ” . 

Vidare kan man läsa ”att identifiera/utveckla, beskriva och bedöma alternativ kan beskrivas som själva kärnan i miljökonsekvensbeskrivningen som i sin tur utgör kärnan i miljöbedömningen. Arbetet med alternativ utgör således en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås (Europeiska kommissionen 2004 s. 27, se avsnitt 1.1 ovan)”. Det står också ”man bör eftersträva alternativ som vid genomförandet inte medför betydande miljöpåverkan men som innebär att syftet med planen eller programmet kan uppnås”. 

Att beskriva tre olika vägalternativ som gjordes i programsamrådet torde inte uppfylla kraven som ställs på redovisning av alternativ enligt Miljöbalken 6 kap 12§.

Ronny Fors                                               Mårten Wallberg

 

 

Naturskyddsföreningen i Nacka                Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Så kommer här remissvaret på Nackas grönprogram.

Vi är mycket positiva till att Nacka kommun tagit fram ett kustprogram såväl som ett grönprogram som underlag till arbetet med den nya översiktsplanen. Programmens helhetssyn är något vi saknat i den kommunala planeringen. Nedan följer våra viktigaste synpunkter på det föreslagna programmet.

Avgränsning

Vi finner det beklagligt att sjöar, vattendrag och våtmarker inte ingår i grönprogrammet, förmodligen på grund av resursbrist. Snålheten bedrar i så fall visheten. Ett grönprogram kan inte anses komplett om inte även dessa miljöer ingår. I synnerhet när Nackanaturen präglas så tydligt av insjöarna. Vi förutsätter att denna brist rättas till innan arbetet med den nya översiktsplanen tar fart.

Andra miljöer är mer oklart om de har ingått i inventeringen. Bland trädmiljöer har ibland parker inventerats medan de i andra fall uppenbarligen har lämnats utanför. Parker kring kyrkogårdar och träddungar i tätorter är exempel på stora områden (> 0,2 ha) som har utelämnats. Vad gäller öppna områden finns även här sannolikt värdefulla områden bland de ej inventerade även om arealen säkert är mindre. Här kan nämnas täkter med grusgropar, skidbackar och golfbanor. Att mindre holmar och öar saknas i flera fall där naturvärdena är höga beror främst på brister i tillgänglighet men i några fall har även sådana öar med broförbindelse utelämnats.

Grönområden idag

Vi ser med glädje att grönområdenas ekosystemtjänster lyfts fram samt deras stora betydelse för folkhälsan. Det kan inte nog betonas hur viktig den nära naturen är för Nackabornas välbefinnande.

Strategiska frågor

Detta är ett mycket vikigt kapitel i grönprogrammet och vi instämmer i stort i de bedömningar som görs.

Vi vill särskilt lyfta fram kartan på sid 29 som visar på utbyggnad i rekreativa värdekärnor. Här skulle man också kunna lägga till att de rekreativa värdekärnorna också har mycket höga naturvärden.

Vi skulle gärna se mer konkreta förslag på åtgärder för att förstärka bristerna i grönstrukturen.

Gröna mål

Det är bra att Nacka äntligen inför gröna mål och i stort stödjer vi de mål och rekommendationer som föreslås även om vi gärna skulle se mer konkreta förslag och rekommendationer. Men det kanske kommer i det utlovade naturvårdsprogrammet.

 

Naturvärden

I de tätortspräglade delarna av kommunen betydligt fler värdefulla områden än vad som framgår av programmet. När grönstrukturens gröna kilar och andra spridningskorridorer diskuteras skulle man ha vunnit på större detaljnoggrannhet i inventeringen att bygga biologiska broar på mellan större värdekärnor.

Avgränsningen av objekten varierar från fall till fall vad gäller detaljnoggrannheten. Ibland har man valt att redovisa mindre enheter när biotopen skiftar, ibland har man valt att slå samman till större enheter med en naturtyp även om flera ryms inom det avgränsade området. Det förstnämnda är oftast att föredra. Det går alltid att generalisera i efterhand medan det omvända är omöjligt. Genom det senare förfaringssättet har en del värdefulla ädellövskogar försvunnit i statistiken. Det omvända förekommer också, att värdefull tallskog sorteras in i en ädellövskog av lägre naturvärdesklass. Två områden där detta gäller är Henriksdalsberget, som enligt programmet utgörs enbart av barrskog trots att värdefulla ek- och lövskogsområden finns där, och Skuruparken, som enligt programmet ser ut att domineras av barrskog.

Det skulle vara att föredra att även sortera brantskogar efter trädslag, något som skett ibland men lika ofta har de hamnat bland övriga objekt. Ifall man valt det förstnämnda förfarandet har brantskogar alltid sorterats bland barrskogar. Här har många värdefulla ädellövmiljöer försvunnit bland barrskogarnas mörkertal. Ett tvåfärgat raster hade varit bättre. Flertalet brantskogar i Nacka har mer gemensamt med ekskogar än barrskogar. Slaskgruppen övriga objekt bör bara omfatta andra typer av objekt än skogs- och trädmiljöer.

Naturvärdesklassning

För Nacka som främst är en skogskommun är det av störst intresse att gå in på klassningen av nyckelbiotoperna. Ingen klassning har ursprungligen gjorts av inventeraren utan detta har här skett i efterhand utifrån areal, angivna strukturer och arter som påträffats. I stort sett alla nyckelbiotoper är klass 2-objekt medan naturvärdesobjekten ligger snäppet under.

Nyckelviken har nu klassats som högsta naturvärde, klass 1, vilket vi välkomnar.

Vi tycker även att barrskogsobjekt som har särskilda kvalitéer, exempelvis naturskogskaraktär och betydande storlek, också kunde komma ifråga för högsta naturvärdesklass. Ryssbergen är ett sådant område med extremt höga värden.

Bristande upplösning eller nyanser hos naturvärdesklasserna kan också lösas i det fortsatta kommunala hanterandet när man går vidare med målformuleringar, prioriteringar och kanske väljer att lyfta fram hotade eller av annan anledning särskilt angelägna objekt.

Ekologisk grönstruktur

Vi har vissa invändningar mot kartan över ekologisk grönstruktur på sid 40. Av den verkar de största barriärerna för spridning av djur och växter vara sjöar och sund. Visst kan vatten vara en barriär för vissa arter men långt ifrån alla. Vi anser att hela problematiken med barriärer och spridningssamband måste analyseras betydligt noggrannare. Nog är väl de hårt trafikerade motorlederna ett större problem för den ekologiska infrastrukturen än naturliga sjöar och vikar?

I avsnittet om ädellövskogar och ekmiljöer sägs att det finns mindre relativt isolerade områden i Skuruparken och södra Boo. Vi anser det vara ett felaktigt påstående. Skurparken har ett samband med t.ex. Nyckelviken då många små områden med ek finns mellan dessa båda områden. Även områdena i södra Boo(Tollare) är inte så isolerade som det ser ut på kartorna då det finns många ekområden på tomt/parkmark i södra Boo. Detta illustrerar tydligt att det inte går att skapa sig en korrekt bild av grönstukturen i Nacka utan att dessa småområden insprängda i bebyggelsen tagits med i inventeringarna.

Det finns fler värdefulla barrskogar än vad som redovisas i programmet. Nyckelviken och Aborrträsk har barrskogar som borde redovisats men områdena har inte inventerats p.g.a. att befintliga naturreservat utelämnades från början. Även Långsjöns naturreservat har områden som åtminstone når upp till naturvärde enligt skogsstyrelsens definitioner.

Det är viktigt att fånga upp de mindre namnkunniga små objekt som inte ingår i något naturreservat. Utan en kartläggning av dessa små men för grönstrukturen viktiga objekt anser vi att det ej går att identifiera spridningssamband mellan de större naturområdena.

Rekreativa värden

Här har inga synpunkter och vi finner underlagsrapporten vara gediget utförd.

 

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 

Ronny Fors

2010-09-24

Nacka kommun ska göra en ny översiktsplan och inför det arbetet har flera olika sektorsplaner tagits fram, bl.a. ett grönprogram och ett kustprogram. Det är något som vi i Naturskyddsföreningen i Nacka tycker är jättebra men vi har en del synpunkter på programmen. Jag lägger ut våra remissvar här på bloggen och börjar med kustprogrammet.


Vi är mycket positiva till att Nacka kommun tagit fram ett kustprogram såväl som ett grönprogram som underlag till arbetet med den nya översiktsplanen. Nedan följer våra viktigaste synpunkter på det föreslagna programmet.

Inledning

Under rubriken trender verkar det som att kommunen är en mer eller mindre maktlös aktör. Det står att ”exploateringen av stränder fortsätter med nybyggnation, förtätningar, tillbyggnader och anläggning av bryggor”. Detta är något som kommunen i allra högsta grad kan påverka själv om viljan finns. Och det är väl det som kustprogrammet syftar till.

Kustprogrammet inriktning

Vi stödjer i stort de mål som anges under denna rubrik. Men vi undrar hur viktiga naturliga lek- och uppväxtmiljöer för fisk ska skyddas när inga aktuella provfiskningar har gjorts och fisk och övrigt marint djurliv inte på något sätt berörts av de inventeringar som ligger till grund för kustprogrammet. Vi återkommer om detta längre fram.

Vi tycker också att målet att öka tillgången och förbättra tillgängligheten till strand- och vattenområden måste förtydligas på så sätt att det inte går ut över djur- och växtliv. Om målet om att växt- och djurarter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd ska uppnås måste det finnas orörda stränder där t.ex. fåglar kan häcka utan att bli störda.

Vi ser gärna att strandskyddet utökas till 300 m i Ryssbergen men det riskerar att bli ett slag i luften då Kvarnholmsbron kommit så pass långt i planeringen. Men även om en bro skulle byggas så kanske ett utökat strandskydd skulle kunna förhindra ytterligare exploatering av Ryssbergen.

Det sägs att kustprogrammet föreslår skydd av områden med höga naturvärden och skydd av ekologiskt särskilt känsliga områden. Men när det gäller stränder och marina områden så finns ingen naturvärdeskarta eller liknande. Rimligen borde områden med skyddsvärda stränder och skyddsvärda undervatensmiljöer redovisas på kartor. Vi frågar oss om detta beror på att det helt enkelt inte finns tillräckligt underlag för att peka ut sådana områden. Det är enligt vår mening nödvändigt att inventera även faunan(fiskar och deras lekområden, kräftor, musslor och andra ryggradslösa djur) samt sjöfågel. Något vi efterfrågat under hela processen med kustprogrammet. Nu sägs att sjöfågelinventeringar ska göras vilket vi välkomnar. Men det är i detta läge inte möjligt att peka ut vilka områden som behöver skydd eller åtminstone lämnas ifred för djurlivet. Detta är en allvarlig begränsning i det föreslagna kustprogrammet.

 

Utredningsområden

Vi anser att Svärdsö borde strykas som utredningsområde. Det är inte ett lämpligt område för en ny småbåtshamn, eftersom kusten är mycket utsatt för väder och vind och därför kräver mycket stora ingrepp/anläggningar för att kunna hysa en småbåtshamn. Svärdsö borde snarast inrättas som naturreservat, det har nu gått mer än 10 år sedan ett väl genomarbetat förslag till avgränsning och skötselplan presenterades för Nackas politiker. Vår uppfattning är att Svärdsös stränder absolut inte ska exploateras!

Naturmiljöer

Vi stödjer de mål och rekommendationer som föreslås.

Vi anser att avsnittet behöver kompletteras med kartor där viktiga strand- och undervattensmiljöer pekas ut. Sådana områden borde också fredas från exploatering och anläggningar för båtliv eller annat friluftsliv som kan påverka värdena negativt. Vi ser gärna att några marina reservat föreslås, t.ex. delar av Erstaviken med anslutning till det blivande reservatet Erstavik och Svärdsö och del av Vårgärdssjön med anslutning till Tattbyreservatet,  som anges som ekologiskt särskilt känsliga områden. Sumpholmen bör införlivas i Skogsöreservatet enligt inlämnat medborgarförslag. Även Furuholmen i Baggensfjärden bör skyddas för fågellivets skull.

Det är bra att sjöfågelinventeringar föreslås men vi saknar, som vi nämnt tidigare, inventeringar av fisk och annan marin fauna. Det har tidigare hänvisats till vissa begränsade provfisken som länsstyrelsen gjort för många år sedan men inte ens de presenteras i kustprogrammet. Man kan nog misstänka att de inte längre är relevanta. Många som fiskar berättar om ändringar i fiskfaunan och nedgång i fisket. Det är väl känt att gäddan försvunnit längre ut i skärgården.

Vi anser att det inte går att bedöma åtgärder och exploateringsmöjligheter baserat på de nu genomförda florainventeringarna. Som påpekas i programmet så vill människan gärna utnyttja samma områden som fiskar och fåglar för bad och båthamnar. Framförallt gäller det vikar och låglänta stränder. Vad vi har förstått så har det inte funnits tillräckliga medel avsatta inom projektet för att göra sådana inventeringar vi efterlyser. Det är mycket beklagligt att Nacka kommun inte satsar ordentligt med resurser när man nu tar fram ett kustprogram.

Det är bra att det föreslås att de gjorda florainventeringarna ska följas upp. Detta är helt nödvändigt. Att göra en inventering en gång ger bara en ögonblicksbild av situationen. Om inventeringarna ska vara meningsfulla behövs regelbundna uppföljningar så att miljöutvecklingen kan bedömas. Detta gäller givetvis även för de sjöfågel och fiskinventeringar vi anser nödvändiga. Detta medför naturligtvis kostnader för kommunen men det är något som en kommun som säger sig vara ekokommun bör ha råd med!

Strandskydd, bebyggelse och bryggor

Vi stödjer de mål och rekommendationer som föreslås. Den nya strandskyddslagen tycks inte ha inneburit en skärpning i Nacka. Under det första året med den nya lagstiftningen har, enligt uppgifter, inte resulterat i färre dispenser. Vi känner till två, mycket tveksamma, aktuella fall där dispens getts. Det gäller en lång brygga vid den nyligen instiftade Gärdesuddens naturreservat och ridhuset vid Velamsund. Nacka  kommun fortsätter alltså tillåta exploatering av stränderna, inte undra på att vi har en sådan trend som det talas om i inledningen av kustprogrammet!

Vi tycker som sagt att kustprogrammets mål och rekommendationer är bra men vi tvivlar på att den politiska ledningen i Nacka verkligen vill skydda Nackas stränder! Vi skulle vilja se en karta över vilka strandområden som är tillgängliga för allmänheten.

Friluftsliv

Vi är oroliga för att alltför mycket anläggningar och strandpromenader föreslås. Som vi tidigare nämnt är Svärdsö en mycket olämplig plats för en ny småbåtshamn. Vi vill inte heller se någon utökning av befintlig hamnanläggning.

Vi är inte negativa till att förbättra tillgänglighet till stränder och öka möjligheten till friluftsliv längs med stränderna, men det måste ske med mycket stor omsorg om djur- och växtlivet. Alla stränder ska inte vara tillgängliga för människor.

Återigen vill vi påpeka att utan faunainventeringar är det omöjligt att säga vilka områden som är lämpliga eller olämpliga för friluftsliv.

Fisk och fritidsfiske

Vi tycker att mål och rekommendationer är bra men som vi tidigare nämnt så saknar vi inventeringar av fiskfaunan.

Båtliv

Det är bör sättas upp som mål att båttvättar inrättas inrättas i sådan omfattning så att bottenmålning av fritidsbåtar  helt kan undvikas. Kommunen måste ställa upp med nödvändiga planbeslut och ev. markupplåtelse.

I framför allt Baggensfjärden förekommer under sommarhalvåret okynnesåkning med snabba båtar och vattenskotrar, delvis i direkt strid med gällande bestämmelser. Detta skadar fågellivet. Ungarna i en ejderkull som splittras av en vattenskoter har inte stor chans att överleva. Bestämmelserna måste skärpas och framför allt övervakas. I samband med utökning eller nyanläggning av bryggor bör kommunen kunna ställa krav på företag eller båtklubbar i linje med detta.

 Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 Ronny Fors                         Charlie Wijnbladh

2010-09-24

Nu har detaljplanerna för Tollare strand och Tollareängen varit på utställning, alltså den sista remissrundan innan politikerna i Nacka ska fatta beslut om planerna. Dessvärre kan vi, föga överraskande, konstatera att inga påtagliga förändringar har gjorts sedan samrådet. Remissvaren kan ni läsa här och här.

Våra(Nacka Naturskyddsförening) synpunkter i sammanfattning:

Tollare strand

• Trots starka protester från remissinstanser och närboende har inte detaljplanens utformning ändrats i någon nämnvärd utsträckning.
• Detaljplanen strider mot flera av de nationella och regionala miljömålen, riksintresset kust och skärgård samt länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen.
• Planområdet innehåller skog med höga naturvärden och till stora delar klassade som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen, och flera rödlistade arter samt signalarter. Skogen har stor betydelse som rekreationsområde
• Länsstyrelsens beslut om upphävande av strandskydd har tagits på felaktiga grunder, Nacka kommun har i ansökan inkommit med grovt vilseledande information.
• Naturskyddsföreningen anser att planen inte ska antas, en exploatering av bruksområdet kan vi acceptera under förutsättning att den omgivande naturmarken i införlivas i naturreservatet.
• Ompröva hela Tollareexploateringen, så mycket ny kunskap har tillkommit att man måste se på Tollare med helt nya ögon.

Tollareängen

• Ängen utgör en viktig miljö för flera rödlistade och regionalt skyddsvärda insekter
• Ängen är ett mycket viktigt rekreationsområde för de närboende och skolor/förskolor.
• Ängens värden, både för natur och rekreation, kommer att påverkas mycket negativt om planen genomförs.
• Detaljplanen är inte satt i sitt sammanhang med de andra planerna i Tollare

I följetongen Nacka Naturskyddsförening(och Boo Miljö- och Naturvänner) överklagar detaljplaner i Tollare kan vi nu lägga till ytterligare ett kapitel. Länsstyrelsen avslog vår överklagan av detaljplan Mellanbergsvägen på mycket märkliga grunder. Vi överklagar nu till regeringen.


Till Regeringen
Miljödepartementet

Överklagande av Naturskyddsföreningen i Nacka i fråga om detaljplan för del av fastigheterna 1:17 m fl, Mellanbergsvägen – delplan 1 b, i Boo, Nacka kommun.

Länsstyrelsen har i beslut daterat 23 mars 2010 avvisat vårt överklagande. Länsstyrelsens beteckning i ärendet: 4031-2010-575.

Yrkande

Vi överklagar Länsstyrelsens beslut att avvisa vårt överklagande med hänvisning till att ideell förening i detta fall inte skulle ha rätt att överklaga.

Genom avvisningen av vårt överklagande har vi inte getts tillfälle att få vår talan prövad i sak. Länsstyrelsen har efter avvisningen ansett sig sakna anledning att närmare bemöta vårt överklagande. Vår talan omfattar nu så väl avvisningen som fullföljd och utveckling av vår talan i sak.

Utvecklande av talan.

Avvisning av vårt överklagande.

Länsstyrelsen avvisar vårt överklagande genom att hänvisa till PBL 5 kap. 18§ tredje stycket och att planområdet inte tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som listas där. Detta är ett helt felaktigt påstående. Där listas 8 punkter där punkt 2 lyder:

2. köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse.

 Det torde vara självklart att bebyggelsen i Mellanbergsvägen, 41 villor, borde räknas som sammanhållen bebyggelse. Dessutom ingår Mellanbergsvägen i ett större bebyggelseprojekt som omfattar ca 900 bostäder i naturområdet i Tollare. Länsstyrelsens avvisning är helt felaktig och måste upphävas.

 Fullföljande och utveckling av talan mot överklagat beslut i sak ( den avsedda detaljplanen för del av Tollare, fastigheten Tollare 1:17, delplan 1b, Mellanbergsvägen).

Länsstyrelsen har varken gett svar på eller på ett tillräckligt grundligt sätt satt sig in i de komplicerade frågeställningar som finns i ärendet. Man har enbart (med något undantag) hänvisat till lagtexter i Plan- och bygglagen. Man tycks ha bortsett från Miljöbalkens lagtext och den komplicerade tolkning som kan uppstå, när dessa två lagar måste ställas i relation till varandra.

I sin motivering har Länsstyrelsen betonat att ”Plan- och bygglagen bygger på principen om decentralisering av beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som rör bl.a. riktlinjer för markanvändning i kommunen.” Med denna skrivning ser det ut som om en kommun i sådana frågor kan bortse från andra nationella lagar – i det här fallet Miljöbalken. Länsstyrelsen har emellertid inte på något sätt ansträngt sig för att sätta sig in i de viktiga frågorna kring den mycket värdefulla naturen.

Betydande miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning. 
                                                                                       

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut den 23/3 2010 följande:

”I ärendet har någon MKB inte upprättats. Planen medger en byggnation av begränsad omfattning i ett tättbebyggt område. Planen kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan, varför en MKB inte har behövt upprättas.”        
  

Att planen medför en byggnation i tättbebyggt område är ett totalt felaktigt påstående. Byggnationen sker i ett naturområde, till stora delar klassat som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen. Här skulle vi också vilja upplysa om att i den Regionala utvecklingsplanen – Rufs 2010, anges Tollareområdet som ”landsbygd och skärgård”, karta 22 Utsnitt ur plankarta för Stockholms län 2030.

Det är inte heller frågan om byggnation i begränsad omfattning. 41 villor i ett känsligt naturområde kan knappast anses vara begränsat dessutom ingår det i en total byggnation om ca 900 lägenheter i Tollareområdet. Det verkar som om länsstyrelsen inte över huvud taget satt sig in i ärendet!

I enlighet med PBL 5 kap, 18 § och bestämmelserna i Miljöbalken 6 kap, 11 -18 och 22 §§ ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Hur Nacka kommun kommit fram till att planförslaget inte antas ha en betydande miljöpåverkan, har Länsstyrelsen inte närmare berört. Vi har i vår överklagandeskrivning framfört en rad anmärkningar gentemot kommunens sätt att hantera denna fråga. Sedan programmet för Tollare antogs 2006 har mycket ny kunskap tillkommit – inte minst genom den naturvärdes- och rekreationsutredning som kommunen lät utföra vintern 2007 – 2008.  Stora områden av Tollare är nu av Skogsstyrelsen klassade som nyckelbiotop eller naturvärdesområde. Påverkan på nyckelbiotoper med sällsynta och rödlistade arter borde rimligen innebära en betydande miljöpåverkan.

Vi hänvisar till vår överklagandeskrivning till Länsstyrelsen från den 25 januari 2010 och alla våra invändningar kvarstår.

Det finns dock några saker i länsstyrelsens beslut vi vill kommentera.

Länsstyrelsen gör en kortfattad beskrivning av naturvärdena i den nyckelbiotop som berörs av nybyggnation för att sedan säga att ”länsstyrelsen bedömer att dessa naturvärden inte bör hindra den planerade exploateringen för bostäder”. Problemet här är att man inte har tagit någon som helst hänsyn till de höga naturvärdena i planeringen. Om en MKB hade upprättats i ett tidigt skede i planeringen hade alternativa utformningar av bebyggelsen studerats(alternativbeskrivningar måste ingå i en MKB enligt MB). Man hade då mycket väl kunnat komma fram till andra bebyggelselösningar och Nackas politiker hade fått ett bättre beslutsunderlag och kunnat välja andra lösningar som inte hade inneburit ingrepp i nyckelbiotopen.

Vi vill också ta upp en sak som helt har förbigåtts i planarbetet. I planområdet finns en lindallé som kommer att beröras av exploateringen. Alléer omfattas av ett generellt biotopskydd. Det är förbjudet att skada miljön i biotopskyddade områden. Större ingrepp i alléer kräver att man söker dispens från biotopskyddet. Allén omnämns inte i den enkla miljöredovisning som Nacka kommun upprättat. Även detta faktum att allén berörs av exploateringen borde också ha ingått i och påverkat miljöbedömningen. Vid en inventering i anslutning till den tredje detaljplanen(Tollare strand) har ytterligare inventeringar gjorts i Tollare av Ekologigruppen och då har man funnit den sällsynta och rödlistade linddynan(en vedsvamp) i denna lindallé. Den är rödlistad i hotkategori 3, sårbar. Denna svamp är också värd för flera mycket sällsynta och hotade skalbaggar vilka ingår i ett särskilt åtgärdsprogram, ÅGP för skalbaggar på skogslind rapport 5552, Naturvårdsverket. Att lindallén kommer att påverkas kraftigt av den planerade bebyggelsen är uppenbart. Bara detta faktum borde föranleda en MKB enligt MB.

Länsstyrelsen tycks mena att eftersom området ligger i en storstadsregion så får man tåla att natur- och rekreationsvärden tar stryk. Man skriver att ”Sådan påverkan bör dock inte bli större än att den kan godtas i den storstadsmiljö som planområdet utgör en del av”. Vi menar att detta inte är ett godtagbart skäl till att lokaler för rödlistade arter liksom viktiga friluftsområden förstörs eller påverkas negativt av bebyggelse. Vi är fullt medvetna om att Stockholmsregionen växer och att det behövs bostäder. Men det ska inte innebära att man ”ser genom fingrarna” när det gäller bebyggelsens miljöpåverkan. Det är snarare så att p.g.a. att regionen växer så är det ännu viktigare att noggrant studera var och hur man bygger så att de framtida länsinvånarna har närhet till grön- och naturområden samt att den rika biologiska mångfald som finns i den tätortsnära naturen i Stockholm kan bevaras. Det är detta som gör att vi anser det vara så viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalken upprättas för ett så stort projekt som Tollare, som delplan 1b är en del av. Vi undrar var någonstans i miljöbalken det framgår att hänsyn till rödlistade arter skulle vara mindre viktigt i storstadsområden?

Vi tycker att det är anmärkningsvärt att länsstyrelsen inte i sitt svar berör det faktum att planen strider mot Nackas översiktsplan. Om en detaljplan strider mot översiktsplanen skall det framgå att så är fallet vilket det inte gör någonstans i planhandlingarna. Det finns, planhandlingarna, inte heller någon motivering till varför avsteg görs från översiktsplanen. Länsstyrelsen berör inte heller kopplingen till länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen, där Tollare ingår som ett tätortsnära naturområde som ska skyddas till förmån för naturvård och rekreation. Det naturreservat som Nacka kommun beslutat är en märklig skapelse där flera viktiga områden med höga natur-och rekreationsvärden inte ingår utan kommer att bebyggas. Den ekbacke som berörs av delplan 1b är ett sådant område.

För Naturskyddsföreningen i Nacka.

Ronny Fors/ vice ordförande Naturskyddsföreningen i Nacka.