Björkbladlöss
Träffade på dem här bladlössen igår. Eftersom de sitter på björkblad kan man väl förmoda att det är björkbladlöss. Ni kanske har läst om den ryska bladlusinvasionen men de här lössen har nog snarare lokalt ursprung. I ett pressmeddelande säger jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet att "den stora mängden björkbladlöss som nu finns lokalt i landet är kläckta i Sverige."
Bladlössen tillhör ordningen Homoptera, växtsugare, som delas in i två undergrupper bestående av stritar och växtlöss. Bladlössen är rätt intressanta små djur faktiskt. De kan föröka sig oerhört snabbt, en bladlus kan teoretiskt ge upphov till 3 miljoner avkommor under ett år! De kan det här med jungfrufödsel också, bladlushonan föder kopior av sig själv, ibland flera om dagen! Det är framförallt under vår och sommar som förökningen i huvudsak sker på detta sätt som kallas för partenogenes när det sker inom djurvärlden. Motsvarande begrepp inom växtvärlden är apomixis. Hannar dyker oftst inte upp förrän på hösten då parning sker. Äggen som läggs då övervintrar och kläcks på våren.
Bladlössen har ett speciellt organ på bakkroppen som kallas sifon. Det är två små rör som sticker ut på varsin sida av bakkroppen. Det är en försvarsanordning med vilka de kan skicka iväg en vätska som stelnar i luften och, ja, helt enkelt täpper till truten på den som nu vill försöka äta upp den. Det är inte nog med det, vätskan innehåller också ett alarmferomon(doftämne) som varnar de andra bladlössen. De kan då släppa taget om bladet de sitter på för att försöka undkomma faran. Sifonerna syns på bilden nedan som två svarta prickar på bakkroppen. 
Bladlöss har oftast inte vingar men när det blir ont om mat på ett ställe så föds ungar som utvecklar flygdugliga vingar. Men björkbladlusen skiljer sig från många andra bladlusarter genom att den första generationen har vingar. På bilden ovan ser man en bladlus med vingar.
Björkbladlössen sitter på undersidan av björklöven och suger i sig växtsaft. Egentligen suger de inte eftersom vätskan är under tryck så det är bara att stoppa ned snabeln och låta växtsaften flöda.
Bladlössen uppvaktas ofta av myror och andra insekter som vill komma åt honungsdaggen. Honungsdagg är ett sockerhaltigt ämne som utsöndras av bladlössen och som gör att bladen de lever på kan bli helt täckta av ett klibbigt vaxöverdrag. Myror kan till och med mjölka bladlöss på honungsdagg. Bladlössen får i och med myrornas närvaro ett extra försvar mot rovdjur.