På Torö med NBF

Vi fick en fantastiskt fin dag på Torö i lördags även om det inte var så mycket fågel som vi hade hoppats på. Vindarna var sydostliga och det är inte vad man vill ha om man vill uppleva en bra sträckdag på Torö. Men det finns ju mycket annat än fåglar att titta på. Det är det som gör det så roligt med just NBF-turerna, även om fåglar stod på programmet så kollar vi in allt möjligt annat också. Det finns så mycket kompetent folk i föreningen så man lär sig alltid något nytt. 

Vi började med att gå en sväng på Reveludden där olika mesar hoppade omkring i vassarna och ängspiplärkor gjorde sträckförsök i motvinden. En gransångare höll till i ett av träden ute på udden, förmodligen väntade även den på bättre vindar. Vi såg två, i det närmaste orörliga, havsörnar, som satt i varsin talltopp ute på öarna runt Reveln. De kan sitta som stenstoder i timtal utan att röra en fjäder och man kan undra om de över huvud taget lever. men den ena rörde på huvudet och spanade in ett skär med storskarvar ibland. Skarv är ju fin havsörnsmat!

                                                
Foto: Monica Thelin
På Reveln finns det några kalkstenar som inlandsisen dragit med sig och lämnat där. De skiljer sig tydligt från urbergssten genom den mörka färgen och den gropiga vittrade ytan. Sen har de en annan mossflora också. Stenen ovan är täckt med vägglav och blommossa(Schistidium sp) som är kalkgynnad.

Precis när vi hade gett upp hoppet om några vadare kom fyra kustpipare och visade upp sig och sina svarta armhålor, vilket tydligt skiljer de från ljungpipare i flykten. Kustpiparen är en arktisk fågel som nu är på väg till övervintringsområdena. En del övervintrar i västeuropa, mest hannar, medan honorna mestadels flyttar hela vägen till västafrika.

                                                   Foto: Monica thelin
Skogen på Reveln är ganksa intressant också. Det finns en del döda träd, både liggande och stående, som man med fördel kan undersöka lite närmare. På några döda tallar växte det honungsskivling.

                                      Foto: Monica Thelin
Här är det samling vid en granhögstube med en mängd olika larvgångar och kläckhål gjorda av olika skalbaggslarver.

                                                   Foto: Ronny Fors(men med Monicas kamera)   
Det fins ett fint aspbestånd alldeles i närhten av parkeringen på Reveludden. Förutom den vanliga asptickan växer det också stor aspticka på några av asparna. Stor aspticka är en mycket bra signalart för skyddsvärda skogar och dessutom rödlistad som nära hotad. Det sägs att den bara växer på mycket gamla aspkloner.

                                                Foto: Sandra Olofsson
                                  Anders försöker hitta en ny vinkel på den stora asptickan.

                                                Foto: Sandra Olofsson
Efter reveln åkte vi ut till Örudden för att eventuellt få se sträckande fåglar men av det blev det inte mycket. Den sydliga vinden var inte gynnsam för flyttande fåglar. Vi såg ett femtontal ladusvalor tappert försöka sträcka ut i motvinden men de gav upp och vände tillbaka. Vi tog en lång(som alltid med NBF) fikapaus och kunde kolla lite insekter, bl.a. en bålgeting, nu när fåglarna uteblev. En amiralfjäril höll till här och kunde beskådas och fotas av deltagarna.         Foto: Monica Thelin  Foto: Sandra Olofsson

Amiralen är en s.k. immigrant som antingen kommer hit under försommaren eller senare i juli. Den kommer från sydeuropa och kan antingen stanna till i mellaneuropa först och föda upp en generation där. De fjärilarna kommer till oss under juli/augusti. Men de kan också flyga direkt upp till oss och de kommer då hit under maj/juni och om det är riktigt många som kommer så förökar de sig här också. Och det är deras avkomma vi ser nu under hösten.

                                                   Foto: Monica thelin
                                              Renlav och mjölon på Örudden.

Vi såg några havsörnar även här, den här gången rörde de på sig också! En omrvråk sträckte ut och en del småskrak flög runt annars inte mycket att skriva om. En silltrut i vinterdräkt var lite kul att se, de flesta silltrutar har ju flyttat för länge sedan, det är en tropikflyttare till skillnad från våra andra trutar.

På väg till parkeringen stannade vi till vid en död tall med en del intressanta gnagspår men de får faktiskt ett eget inlägg  i bloggen!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback