Kandelabersvamp i Erstavik

Efter Drevinge gick vi vidare genom Erstavik, förbi badplatsen och gick upp stigen norrut vid Hermannsdal och Privat tomt-skylten. En 50 meter upp på stigen ligger en stor murken låga med flera stora och ljusa "fingersvampar", vad sjutton, det ser ju ut som kandelabersvamp tänkte jag och mycket riktigt, det var det. Det är en bra signalart på skyddsvärda skogsbestånd. Den är troligen ganska lättspridd och kan därför påträffas på enstaka isolerade asplågor. Lite längre fram längs med vägen hittade vi också blomkålssvamp som är en signalart för skyddsvärda tallbestånd. Erstaviksskogarna är inte helt utan biologiska värden trots ett produktionsinriktat skogsbruk!


Mera hagvaxskivlingar

Jag har tidigare skrivit om hagvaxskivlingar som bra indikatorer på värdefulla hag- och betesmarker. I Erstavik finns fina hagmarker och jag tänkte att man borde undersöka dessa med avseende just på dessa hagvaxskivlingar av släktet Hygrocybe. Idag åkte jag så till Drevinge i norra Erstavik, tänkte att där finns nog förutsättningar för att hitta något spännande. Det var i detta område jag hittade de rödlistade allmän och liten bastardsvärmare i somras. Området består av öppen betesmark för hästar med mycket slån i skogsbrynen och ekhagar innanför dessa. Jag hade Nacka Biologiska förenings svampkännare Lars Hole med mig och han hade ”svampögonen” med sig. På kort tid fann vi 3 olika Hygrocybe-arter. Det var scharlakansvaxskviling(H. punicea) rödlistad som missgynnad, gul vaxskivling(H. clorophana) samt en tredje art som vi inte är säkra på. Kan vara broskvaxskivling(H. laeta). De växte ute på den öppna gräsmarken så indikatorvärdet kanske inte är så högt som om man finner de i skogsmark men dessa arter minskar i takt med att det finns allt färre naturliga betesmarker. De visar på ogödslade marker med lång hävd-kontinuitet, ju fler arter desto högre naturvärde. Det understryker i alla fall att Drevingedalen har höga naturvärden med flera rödlistade arter. I somras hade jag bålgeting(rödlistad som missgynnad) där och förutom bastardsvärmarna så är det ett fjärilsrikt område med fina blomsterrika torrbackar. Fågellivet är också intressant med häckande dubbeltrast i närheten, man ser de ofta födosöka på fälten, stenknäck, gröngöling, törnskata, buskskvätta m.m. I några gamla rötslammsdammar häckar rörhöna. Drevinge hör nog, tillsammans med Lindskär-Slumnäs,  till de mest värdefulla områdena i Erstavik och en noggrann naturinventering skulle behöva göras.


Hagvaxskivling funnen!

Hann med en sväng i Nackareservatet efter jobbet. Koncentrerade mig på området mellan Söderbysjön-Ulvsjön, en dalgång med mycket ädellövträd, mest ek men också mycket lind och hassel. Det finns också en ek-hasselhage  med några ganska grova ekar och gamla hasselbuskar med signalarten hasselticka. Där hittade jag ett exemplar av scharlakansvaxskivling(Hygrocybe punicea), alla hagvaxskivlingar signalerar höga naturvärden. De visar på ogödslade hag- och betesmarker. Enligt boken "Signalarter" från Skogsstyrelsen bör lokaler med hagvaxskivlingar lämnas orörda som hänsynsytor.
Vissa partier av dalgången är mycket rika på död ved, framförallt asplågor. Det är också mycket grenar och småkvistar på marken och det är ett riktigt spännande område. Mossfloran är mycket rik och det finns mycket svamp också. Här växer den rödlistade kandelabersvampen(Clavicorona pyxidata) på några murkna asplågor.

Kandelabersvamp i Nackareservatet

När vi var här på exkursion med Nacka Naturskyddsförening tidigare i höstas så hittade vi mycket trollskägg(Theléophora penicillata), en sällsynt svamp som växer i förna eller på murken ved, ofta omslutande pinnar och strån.
På en av asplågorna växte en svamp som jag inte kan få till något annat än anisfingersvamp(Ramaria gracilis) men den ska ju växa på marken, antingen är artbestämningen uppåt väggarna eller så kan den växa på död ved också!
I barrmattan under några granar växte en fingersvamp, har inte lyckats bestämma den än. Fingersvampar av undersläktet Ramaria är bra signalarter för skog med höga naturvärden så det vore bra att veta vad det är för något. Får återkomma om detta.

Några domherrar visade sig i en grantopp men annars var det ganska tunt med fåglar.


Nacka Biologiska Förening i Hjälstaviken

Så var det då dags för NBF:s höstexkursion till Hjälstaviken. Tre deltagare plus exk-ledaren. Vi anlände vid nio-tiden till Hågelbyparkeringen och började gå ned mot fågeltornet. Mulet men uppehåll(några lättare regnskurar under dagen) och varmt, 14 grader! Fågelutbudet var ganska skralt, några steglits flög förbi iallafall. Framme vid tornet kunde vi så börja spana av viken och omgivningarna. Det var ett stort antal tofsvipor på plats(ca 500?) och som vanligt mycket krickor. Enstaka bläsänder, en skedandhona, två stjärtänder, enkelbeckasiner, några kärrsnäppor och storskarv kunde beskådas. Även några sädgäss vara en av rasen rossicus, s.k. tundrasädgås. Mindre och mer kompakt än fabalis-sädgåsen som häckar i skogsregionen.
Tre st salskrakar sågs flyg över viken tillsammans med några storskrakar.
Ett flertal skäggmesar höll till i vassen utanför tornet men de ville inte visa sig några längre stunder.
En av skådarna i tornet upptäckte en dykand långt ut i södra delen av viken. Något större och tyngre än vigg och med en vit fläck ovan näbbasen, (adulta bergänder har betydligt mer vitt vid näbben)en ung bergand med andra ord. Rolig inlandsobs!
En vattenrall upptäcktes också från tornet, den gick i vasskanten NV om fågeltornet.
På tillbakavägen sågs två st honfärgade blå kärrhökar och sång och ängspiplärka hördes sträcka över våra huvuden.
Vi beslöt att gå ut på WWF-spången i södra delen av viken för att kanske få en bättre obs på skäggmes, och sannerligen fick vi det! En hona och hane skäggmes uppehöll sig på spången och visade upp sig riktigt fint på nära håll! Bilder kommer senare...

Skäggmes

I en skogsdunge innan spången fann vi en ståtlig kungschampinjon och en av deltagarna hittade hagvaxskivlingar, troligen scharlakansvaxskivling(Hygrocybe punicea). Den är rödlistad som "missgynnad", hotkategori 4. Alla Hygrocybe är bra indikatorer på ogödslade hag och betesmarker.

NBF:are närmar sig kungschampinjonen

Avlutningsvis kom en havsörn och flög precis ovanför oss på nära håll! En perfekt avslutning på en mycket fin dag!

Korallticka i Ektorp

Klev av bussen vid Ektorps centrum och gick upp mot Ektorpsvägen. Slängde en hastig blick på den stora eken NV om Ektorpsrondellen(vid taxiparkeringen). Vad är det för stora utväxter vid stambasen, tänkte jag, titade närmare och såg att det var den stora koralltickan(Grifola frondosa). En stor och köttig ticka som växer vid basen eller på ytliga rötter av gamla ekar. Den är en signalart som visar på gamla träd med höga naturvärden. Enligt boken "Signalarter" från Skogsstyrelsen  bör samtliga träd med korallticka "värnas och klassas som naturvårdsträd". Koralltickan finns också i Skuruparken.



Korallticka i Skuruparken.


Spännande sommarfynd i Nacka-naturen

 

Det finns mycket att upptäcka i Nackas natur! Jag har under sommaren tillbringat mycket tid i framförallt Nackareservatet-Erstaviksområdet och gjort en hel del intressanta fynd. Det mest spännande är nog att liten sjötrollslända finns vid Sandabäcken. Fram till åtminstone 1996 är denna art inte rapporterad från Södermanland.

Denna slända tyder på höga naturvärden och rent vatten. Sandabäcken hyser också gott om jungfrusländor och kungstrollsländor. I juni kunde man se den ovanliga breda trollsländan vid en av dammarna vid Björkhagens golfbana.


Bred trollslända, Libellula depressa


Den citronfläckade trollsländan(Natura 2000-art) verkar ha en livskraftig population i Dammtorp-Söderbysjön liksom den sällsynta och till vattenaloen helt bundna gröna mosaiksländan. Vid Öringebäckens utlopp i Öringesjön fann jag en stor population av den fridlysta breda kärrtrollsländan, en art som minskar kraftig i västeuropa. På Älta mosse stötte jag på stor sjötrollslända, inte riktigt rätt biotop för den tycker jag, men den verkade trivas! Där fanns även lärkfalk, har de häckat där kanske?

 

Under mitt sländskådande fick jag syn på en mycket stor, platt och bred skalbagge med en tydlig gul kant längs med sidan. Kan det vara den gulbrämade dykaren, Dysticus latissimus? Det är en art som ingår i EU:s habitatdirektiv. Vad jag vet är den inte funnen där tidigare. Det är bara att ge sig ut och håva!

 

Under mitt fjärilsinventerande har jag funnit två rödlistade arter, det är allmän och liten bastardsvärmare. De flög på en blomrik torrbacke vid hästhagarna vid Drevinge tillsammans med en stor mängd andra fjärilar.



Allmän bastardsvärmare, Zygaena filipendula


I Erstavik har jag hittat hasselticka och sotlav, bådad s.k. signalarter(arter som indikerar på höga naturvärden) i ek-hasselbestånd som hotas av igenväxning av framförallt gran! Jag tror att vi borde undersöka dessa områden mer noggrant, det finns säkert mer att hitta. Det är mycket bekymmersamt med de gamla hagmarkerna som växer igen och t.o.m. planteras igen med gran!


 

  

RSS 2.0