Naturbloggen

Sammanfattning

• Sågtorp-Gungviken är en del av Erstaviks naturområde med flera nyckelbiotoper och med stor betydelse för friluftslivet och bör därför inte ses som exploateringsområde.
• Hela området Ryssbergen-Svindersvik-Henriksdalsberget bör ses som den innersta delen av Nacka-Värmdökilen.
• Saltsjöbanan bör behållas som järnväg för att bibehålla och i framtiden kraftigt kunna öka kapaciteten med fler mötesspår. Konvertera inte Saltsjöbanan till tvärbanestandard.
• Man bör planera för  spårtrafik från Slussen till Mölnvik på Värmdö via Nacka forum och Orminge.
• Stryk Österleden helt ur planeringen.

 Sågtorp - Gungviken

Detta område mellan Saltsjöbadsleden och Saltsjöbanan anges som regional stadsbygd med utvecklingspotential i RUFS 2010. Naturskyddsföreningen i Nacka anser att området, som är en del av Erstavik, bör bevaras som natur och friluftsområde. Vi vill påpeka att området föreslogs ”för bebyggelse och verksamheter samt förslag till nytt stationsläge” i förslaget till översiktsplan för Nacka kommun 2002 vilket efter stort opinionstryck ändrades till ”utredningsområde” i den nu gällande översiktsplanen. Sågtorp-Gungviken innehåller flera nyckelbiotoper och har stor betydelse för friluftslivet vilket gör att det är synnerligen olämpligt som exploateringsområde.

Avgränsning av Nacka – Värmdökilen.

Enligt RUFS 2010 sträcker sig Nacka-Värmdökilen genom Nyckelviken och slutar vid Jarlaberg. Hela västra Sicklaön anges sedan som ”regional stadskärna”. I detta område finns en unik tallurskog(Ryssbergen), Svindersvik(tillhörande Nordiska museet), det bäst bevarade sommarnöjet från 1700-talet med en ädellövskogspark och Henriksdalsberget med både hällmarktallskog och ädellövskog som används flitigt av Henriksdalsborna som närrekreationsområde. Vår uppfattning är att Nacka- Värmdökilen bör definieras som att den går  ända in till Svindersvikens inre delar för att få med dessa regionalt skyddsvärda och för Nackaborna betydelsfulla områden i denna annars kraftigt exploaterade del av Nacka.

I rapporten ”Upplevelsevärden i Nacka-Värmdökilen, RTK 2004” går gränsen för kilen strax väster om Nacka strand. Varför man inte redan då tog med det extremt skyddsvärda Ryssbergen som en del av den gröna kilen är en gåta men det är ett misstag som nu kan rättas till. Med en sådan avgränsning skulle Jarlaberg-Nacka strand förstås utgöra ett svagt avsnitt liksom även den inre delen av kilen som skulle understiga 500 m i bredd. Då det finns andra kilar med svaga avsnitt och områden som är helt eller delvis avskurna torde inte detta utgöra ett hinder för att förlänga Nacka – Värmdökilen ända in till Svindersvik. I övrigt uppfyller området de krav man kan ställa på en grön kil.

Vi vill speciellt uppmärksamma Ryssbergen där det förekommer ett flertal rödlistade arter och signalarter. Här finns sällsynta skalbaggar, mossor, svampar och lavar som alla är beroende av gamla träd, död ved, hög luftfuktighet och lång skoglig kontinuitet. Exploatering av området hotar naturvärdena på sikt och skulle dramatiskt försämra upplevelsevärdena av orördhet och vildmark Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse. Större delen av Ryssbergen har blivit klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen som också säger att naturvärdena ”är i paritet med Tyresta nationalpark”.

Området erbjuder flera upplevelsevärden trots närheten till Värmdöleden: orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla och fantastiska utblickar över inloppet till Stockholm. Det utgör också en stor resurs i undervisningen för de många skolor som finns i närområdet. I norra delen av Ryssbergen understiger bullernivåerna 40 db(A) vilket innebär att det är ett s.k. ”tyst område”. En oerhört viktig resurs i en annars exploaterad del av Nacka.

Området Svindersvik – Ryssbergen är även riksintresse för kulturminnesvården

Vi menar att hela området Ryssbergen-Svindersvik-Henriksdalsberget bör ses som den innersta delen av Nacka-Värmdökilen.

Saltsjöbanans framtid och spårtrafik.

Saltsjöbanan bör behållas som järnväg för att bibehålla och i framtiden kraftigt kunna öka kapaciteten med fler mötesspår (den planerade konverteringen till tvärbanestandard skulle innebära en halvering av kapaciteten).

Nuvarande plattformar i höjd med vagnsgolvet gör den bekväm och handikappvänlig.

Banan är energieffektiv har helsvetsad räls och betongslipers. Signaler och ställverk är enligt järnvägsinspektionen i mycket bra skick. Det gäller även det elektriska med luftledningar mm enligt elsäkerhetsverket.  Järnvägen håller samma höga sittkomfort som tunnelbana och pendeltåg. Den är mycket klimatvänlig i jämförelse med bussar och biltrafik.

Vid Slussens ombyggnad kan en ny plattform byggas med två spår öster om nuvarande,

Om behov av ombyggnad av bilbroarna förutsätter en ny järnvägsbro, bör denna byggas norr om nuvarande järnvägsbro. En sådan bro bör från början byggas för dubbelspår och om möjligt med högre segelfri höjd för att minimera antalet broöppningar, men utan att bygga en högbro. Tvärbanan bör dras fram till Nacka för att möjliggöra bekväma omstigningar mellan järnväg och tvärbana. Med en bibehållen järnväg enligt ovan anser vi att rockaden mellan bilväg och järnväg vid Henriksdalsberget blir en onödig kapitalförstörelse.

Mot ovanstående bakgrund är det helt fel att konvertera Saltsjöbanan till tvärbanestandard.

Man bör planera för  spårtrafik från Slussen till Mölnvik på Värmdö via Nacka forum och Orminge. En sådan Nacka-Värmdöbana är nödvändig för att klara miljömålen och då inte minst målet om en 30 procentig minskning av koldioxidutsläppen till 2030.

Österleden och ny Skurubro.

Österleden är ett helt onödigt projekt som bara skulle innebära mer biltrafik och ökade utsläpp av växthusgaser samt exploatering av naturmark i både Nacka och Stockholm. Regionplanenämnden har satt ett mål om att minska utsläppen av koldioxid med 30 % mellan 2005 och 2030. För att uppnå denna minskning av vägtrafikens koldioxidutsläpp måste den förväntade trafikökningen 2005-2030 begränsas från 70-80 procent till drygt 30 procent. Jämfört med tidigare planeringsförutsättningar måste således var fjärde bil bort!

För att åstadkomma en sådan minskning behövs både kraftiga satsningar på kollektivtrafik samt en utveckling av trängselskattesystemet. Att bygga fler vägar leder däremot till ökad vägtrafik. Alltså bör trafikpaneringen göras om och vägprojekt som Österleden strykas helt. Även frågan om en ny vägbro över Skurusundet  bör ses i detta perspektiv.

Ronny Fors

V:e ordf.

Naturskyddsföreningen i Nacka

I senaste Mitt i Nacka kan man läsa att Stockholms stad vill ta bort aspar och björkar vid Källtorpssjöns stränder. Detta för att inte bävrarna ska fälla träden! När de ska fälla stora träd så gnager de av ca två tredjedelar av stammen och låter sedan vinden avsluta jobbet. Träden faller vid nästa storm och då finns förstås risken att någon som passerar förbi får trädet över sig.  Och därför ska man alltså ta bort asparna vid Källtorpssjön! Hur stor risken är att någon får ett träd över sig kan man förstås fråga sig. Och att ta bort strandnära aspar och björkar, dessutom i ett naturreservat, är ju inte någon lysande idé! Varför sätter man inte hönsnät runt de träd som kan bli ett eventuellt problem? 
Helt idiotiskt är det!
Hörde för ett tag sedan att man har tagit ner stora sälgar i Nackareservatet i närheten av Björkhagen. Vad håller Stockholms stad på med i Nackareservatet? Bort med sälgar och aspar och fram för överdimensionerade fula grusvägar i skogen! Har de ansvariga tjänstemännen någon som helst ekologisk kunskap? Troligen inte!

Nacka  Naturskyddsförening är mycket kritiska till den föreslagna detaljplanen. De ändringar som gjorts innebär inte att detaljplanen, vid en samlad bedömning, har blivit bättre ur natur- och miljösynpunkt. Planförslaget strider mot riksintressen, bryter mot strandskyddslagen och innebär ett ingrepp i Nacka-Värmdökilen med försämrade upplevelsevärden i det blivande naturreservatet som följd. Dessutom kommer inte området att få en god kollektivtrafikförsörjning vilket gör att biltrafiken och utsläpp av bl.a. klimatpåverkande ämnen kommer att öka. Planen strider således mot de nationella miljömålen såväl som Nacka kommuns egna mål om god kollektivtrafikförsörjning vid nybebyggelse. Telegrafberget är ett synnerligen olämpligt område att bebygga.

Strandskydd och riksintressen.

Miljökonsekvensbeskrivningen visar tydligt att planen i stora delar inte är förenlig med strandskyddets syften. Även länsstyrelsen har påpekat detta i tidigare samrådsyttrande. Det gäller villorna ovanför cisternerna och strandvillan. Trots detta har inget ändrats i det nu föreliggande förslaget. Av MKB:n framgår att allmäntillgänglig naturmark inom strandskyddat område kommer att minska och att naturområden med stora förutsättningar för friluftsliv bebyggs. Att Telegrafberget blir mer allmäntillgängligt är inget som väger upp de förluster i allmäntillgänglig mark som blir följden av planförslaget. Telegrafberget borde kunna göras tillgängligt utan att bebygga området med 300 lägenheter.

MKB:n visar också att planen strider mot riksintresset kust och skärgård och att ”ingreppen medför en stor förändring av områdets karaktär”. Något som svårligen kan vara förenligt med riksintresset för kulturmiljövården. Riksintressen bör rimligen väga tyngre än lokala exploateringsintressen.

Natur och upplevelsevärden.

 Länsstyrelsens regeringsuppdrag för Stockholmsregionen ” Aldrig långt till naturen”, innehåller ett antal naturområden som ska skyddas av kommuner och länsstyrelser under perioden 2003-2013. Skarpnäs  lyfts här fram som ett viktigt område. Nuvarande politiska majoritet i Nacka kommun har tagit fasta på det och har poängterat behovet av att inrätta naturreservat för Skarpnäs under mandatperioden. Det borde därför vara en rimlig förutsättning att man först utreder hur syftet med ett sådant naturreservat kan säkerställas, bl a genom att tidigt fastställa naturreservatets geografiska gränser. Utgångspunkten för reservatsgränsen bör vara vad som behövs för att uppnå reservatets syften, inte vad som passar enskilda exploatörers intressen.

Den planerade bebyggelsen och utvidgningen av den befintliga vägen skulle effektivt skära av Skarpnäs-skogen i två halvor. Bullerstörningarna skulle öka i stora delar av det framtida naturreservatet.  Skarpnäs är det enda större sammanhängande grönområde i Norra Boo och är av stor betydelse för den regionala grönstrukturen. Den utgör ett kritiskt och svagt område i en av Storstockholms gröna kilar, den s.k. Nacka-Värmdökilen. Området är unikt i sitt slag i Nacka då det utgör ett stort sammanhängande naturområde med trolska naturmiljöer som dessutom inte är bullerstört. För boende i Björknäs, Krokhöjden, Orminge, Mensättra, och Rensättra är Skarpnäs ett lättillgängligt område med en stark skogskänsla, tystnad samt lugn och ro. Dessa värden är identifierade och beskrivna i rapporten  ”Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar - 5:2004” från Region och Trafikplanekontoret.  Värden att bevara och utveckla, inte avveckla genom att exploatera områdets centrala delar!

Planförslaget innebär, enligt vår uppfattning, ett betydande ingrepp i ett område som är definierat som ett ”kritiskt och svagt avsnitt” i Nacka-Värmdökilen. MKB:n visar att hällmarkstallskog av både lokalt och regionalt(nyckelbiotop) värde berörs av planen. Vi kan konstatera att Nacka kommun ännu en gång är beredda att exploatera nyckelbiotoper vilka är våra biologiskt mest värdefulla skogar.

MKB:n säger också att planförslaget innebär en ökad bullerstörning i Skarpnäsområdet. En mycket allvarlig nackdel med planförslaget då Skarpnäs är ett av få områden i denna del av Nacka som inte är bullerstört. Planförslaget strider därmed mot det regionala miljömålet att upprätthålla de tysta områdena i Stockholms gröna kilar. Området skulle också bli ”ljusstört”, en påverkan som inte omnämns i MKB:n .

Trafik och klimat.

Föreliggande planförslag har utökats till 300 lägenheter mot tidigare ca 150. Detta för att SL ska kunna dra en busslinje till området. Enligt planförslaget kan det bli fråga om halvtimmestrafik i rusningstid. Detta är inte en tillräckligt hög turtäthet för att bussen på allvar ska kunna konkurrera med bilen. Planförslaget kommer att bidra till en ökning av biltrafiken och därmed också utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Det blir svårare att uppnå miljömålet begränsad klimatpåverkan.

Området är synnerligen illa valt för bostadsexploatering. All bebyggelse – bostäder, kontor, industri – som läggs i utkanten av befintligt vägsystem genererar onödig trafik(och onödiga utsläpp) och är svåra att kollektivtrafikförsörja. Det handlar inte bara om att komma till och från arbetet, det handlar lika mycket om resor till dagis, skolor och butiker.

I miljökonsekvensbeskrivningen står att: ” Antalet fordonsrörelser kommer att öka men sett i ett regionalt perspektiv är detta marginellt”. Detta torde kunna sägas om varje detaljplan som tas i Stockholmsregionen och håller inte som argument för den föreslagna exploateringen. Ska vi lyckas klara klimatfrågan måste varje enskild detaljplan bidra till totalt sett minskad vägtrafik och klimatpåverkan.

Miljökonsekvensutredningen borde ta upp en särskild rubrik som tar upp klimatpåverkan, eftersom det är uppenbart att man under rubriken luftkvalitet enbart tar hänsyn till lokal påverkan. Under rubriken trafik tar man upp antalet fordonsrörelser men en djupare analys av klimatpåverkan bör göras. Vi påpekade detta i vårt samrådsyttrande och vi är förvånade över att planförslagets effekter på klimatet inte tydligare belyses i MKB:n.

Hållbar utveckling.

I MKB:n finns en rubrik hållbar utveckling. Den berör mest energiförbrukningen i den planerade bebyggelsen och saknar tyvärr en djupare analys av om planen totalt sett gynnar en hållbar utveckling eller inte. Vi saknar en sammanvägd hållbarhetsanalys av denna detaljplan, liksom av alla övriga detaljplaner i Nacka kommun. Detta är något som borde utvecklas om Nacka kommun ska kunna leva upp till sitt mål om God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling.

Planbeskrivningen.

Om man läser planbeskrivningen så tycks det inte finnas några problem med planen vad gäller naturmiljö, strandskydd och riksintressen. Rimligen borde slutsatserna från MKB:n inarbetas i planbeskrivningen.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

Yttrande över utställningsförslag till Detaljplan för del av Backeböl och Mensättra, Munkkärrsvägen(område H), Boo, Nacka kommun.

Nacka  Naturskyddsförening är mycket kritska till den föreslagna detaljplanen. Området V om Munkkärrsvägen är på flera sätt olämplig för bebyggelse. Det området borde istället införlivas i naturreservatet Abborträsk. Vi är förvånade över att kommunen fortsätter att arbeta på denna detaljplan trots den skarpa kritiken från länsstyrelsen och andra remissinstanser. Även kommunens miljöredovisning visar tydligt på förslagets stora negativa konsekvenser.

Våra invändningar.

Värdefull natur som borde ingå i naturreservat Abborrträsk exploateras. Området utgörs av relativt ung barrblandskog med stort lövinslag(björk, asp sälg), delvis sumpig. Med tiden kommer skogen att utveckla de strukturer som hör naturskogen till och då få ännu större naturvärden än idag. Redan idag är området viktigt för rekreationsvärdena i naturreservatet. Något som bl.a. länsstyrelsen har påpekat tidigare. Om området bebyggs minskas upplevelsen av orördhet i naturreservatet. Länsstyrelsen menar också att det är en betydande påverkan. Vi delar den uppfattningen. Även miljöredovisningen konstaterar att upplevelsen av orört naturområde minskar och att arealen allemansrättslig mark minskar. Enligt vår uppfattning är det oacceptabelt att spoliera så stora värden för allmänheten för att bygga två villor.

Miljöredovisningen säger att området för de två tomterna ”har ett ogynnsamt lokalklimat. Tomterna är därför inte lämpliga att bebygga.” Visserligen kan de negativa effekterna minskas genom att ta bort skuggande vegetation men det påverkar landskapsbilden negativt. Torts att detta framgår mycket tydligt av miljöredovisningen ska detaljplanen ändå genomföras. Vi finner det oerhört anmärkningsvärt att man mot bättre vetande vill bygga i ett uppenbarligen olämpligt område. Dessutom vill vi tillägga att området är myggrikt sommartid, vem vill bo i ett skuggigt, fuktigt, myggrike?

Till miljöredovisningen fiinns en miljöbedömning, framtagen av Ekologigruppen, av påverkan på alkärret vid Munkkärrsvägen. Där konstateras att vattenflödet från alkärret ibland är kraftigt. Vår uppfattning är att man inte ska riskera att områdets hydrologi påverkas, direkt eller indirekt. I Ekologigruppens miljöbedömning skriver man också om att tomtägarna kanske vill glesa ut skogen söderut och därigenom påverka alkärrets djur- och växtliv. Vidare att det finns risk för att kärret kan komma att uppfattas  som en säkerhetsrisk och att det gynnar förekomst av myggor som kan leda till önskemål om utdikning. Vi delar helt de farhågorna. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att Stadsbyggnadskontoret(samrådsredogörelse 2004-08-30) anser att ”om alkärret eventuellt dräneras bedöms denna negativa konsekvens ändå få accepteras.” Detta tyder på bristande insikt om och förståelse för våtmarkernas betydelse för biologisk mångfald och de ekosystemtjänster de utför.

I miljöredovisningen sägs att planförslaget inte hindrar en hållbar utveckling och att möjligheterna att styra i riktning mot detta är begränsade. Vi håller inte med om detta. Genom att planförslaget exploaterar orörd natur och riskerar att påverka områdets vattenflöden så försämras möjligheterna för en hållbar utveckling.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

Så här skriver Lindgren: När vi vistas i skog och mark stimuleras alla de sinnen som varit livsavgörande för vår biologiska utveckling och överlevnad som art, och som varit en förutsättning för att vi ska kunna fungera i bästa harmoni med vår omgivning. Denna allsidiga stimulering är av särskild betydelse för den växande hjärnan, då sinnesintryck och omgivningsfaktorer genom så kallade epigenetiska mekanismer påverkar hur olika gener aktiveras eller läggs i träda under olika utvecklingsfaser.

Inte så konstigt egentligen då vi alla är ett stycke natur, hur gärna en del av oss ändå försöker att blunda för det självklara faktumet.

Han skriver också om att naturen har reducerats till en "kuliss för upplevelser, exemplifierad i form av ekoparker, naturreservat eller äventyrsbad. Till dessa beger man sig i ett bestämt syfte, och inte i första hand för att uppleva en organisk oordning för dess egen skull." Så sant! Och så sorgligt! 

Om vi bygger bort de sista grönområdena i städerna blir det svårt att vända denna utveckling. I Nacka har vi iallafall haft ett seminarium om närnaturens betydelse för folkhälsan för politiker och tjänstemän, kanske borde göra något liknande i Stockholm?

Richard Louv har också en mycket läsvärd blogg.