Svar på remissförslag för Gärdesuddens naturreservat
Nacka Naturskyddsförening ser med glädje att ännu ett naturreservat bildas i Nacka. Men som så många gånger förr så grumlas den glädjen av byggplaner. Vi hoppas att Nacka kommun drar tillbaka planerna på de av exploateringskontoret föreslagna 5 villorna. Vi vill gärna att naturvärdena förtydligas i förslaget samt att uppföljande inventeringar görs av områdets rödlistade arter.
Avgränsning.
Remissförslagets avgränsning är bra förutom att den obebyggda tomten S om Annelundvägen bör införlivas i naturreservatet då området erbjuder en storslagen utsikt samt innehåller naturvärden i form av gamla tallar varav en med gnagspår av den rödlistade(missgynnad) reliktbocken samt gnagspår av signalarten åttafläckig praktbagge i tallrötter. Platsen hyser också en torrbacksflora med bl.a. monke. Detta är alltså inte en lämplig plats att bebygga.
Vi ser med bestörtning att kommunstyrelsen har gått med på ett förslag från exploateringskontoret att bygga 4 villor inom det tänkta naturreservatet. I kommunstyrelsens beslut sägs att naturvärdena inte ska påverkas negativt. Om kommunstyrelsen menar allvar med det så måste förslaget om villorna dras tillbaka. Det skogsområde som berörs är det mest värdefulla i hela Gärdesudden, så här står det i naturinventeringen(Tomas Fasth, Pro Natura): Området söder om Professorstigen är därtill den del som klart framstår som nyckelbiotop för biologisk mångfald med mycket gammal tall och ek och utgör från den synvinkeln den mest skyddsvärda skogen inom utredningsområdet.
Förutom de i naturinventeringen nämnda signalarterna inom området förekommer här också vågig sidenmossa och gammelekklokrypare, den senare påvisad genom inventering av Boo Miljö-och naturvänner. Vågig sidenmossa är enligt Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog(Skogsstyrelsens förlag) "i östra och norra Sverige en bra signal på skog som har lång kontinuitet och slutenhet". Gammelekklokryparen är rödlistad som missgynnad.
Att detta område är det mest skyddsvärda inom Gärdesudden framgår inte av remissförslaget. Hade det varit tydligare i remissförslaget vilka områden som hyser de högsta natur- och rekreationsvärdena så hade kanske inte exploateringskontoret föreslagit bebyggelse där. Vi ser gärna att förslaget kompletteras med en naturvärdeskarta.
Skötselplan
Vi ställer oss bakom den föreslagna skötselplanen men vi vill påpeka vikten av att skötselåtgärder genomförs av väl utbildad personal och att personal med naturvårdskompetens finns närvande vid utförande av åtgärder.
Förekomsten av områdets rödlistade arter bör också följas upp regelbundet för att säkerställa att skötselåtgärdena har önskad effekt.
Övrigt
Vi anser att området är alldels för litet för att inrymma en hundrastgård.
Ronny Fors
V. ordf. Nacka Naturskyddsförening
HJÄLSTAVIKEN – lördagen den 3 oktober
Möt hösten med ett leende och följ med NBF till Hjälstaviken. Här möter vi rastande flyttfåglar på väg söderut. De som dominerar är givetvis gäss som grågås och sädgås, men möjligheten att få se fjällgås och spetsbergsgås finns. Även änder och vadare trivs utmärkt här. Dessa fåglar får dock se upp för rovfåglar som havsörn och pilgrimsfalk som gärna tar för sig av det dukade bordet.
Avfärd från Nacka kl. 07.00
Anmälan till Dirk Bantema på tel. 7168442
Deltagaravgift 100:-. Ungdomar fritt!
NBF på Kastö
Igår var Nacka Biologiska Förening på Kastö. En fullkomligt strålande sommarvarm höstdag! Så här såg det ut:
På väg ut. Kastö har en fantastisk fin gammal tallskog.
En av vikarna på Kastös Så här jobbigt kan man ha det!
östra sida
Det finns idegran på ön. En låga. Den vackra insjön.
NBF:are väntar på båten hem.
En del intressanta naturobsar gjordes förstås. Fågellivet var lungt, väldigt lite sträck faktiskt. Några andsträck med stjärt och bläsand iallafall. En havsörn på några hundra meters avstånd var den enda rovfågeln. På ön såklart en del kungsfåglar och diverse mesar, bl.a. fin obs på tofsmes. En gransångare och några gärdsmygar, den senare även med sång.
Några roliga svampar hittades. Bl.a. den rödlistade lakritsmusseronen och signalarten dropptaggsvamp. Om man klämmer lite på svampen tränger en röd vätska fram och lägger sig som droppar på hatten. Det finns två arter där den ena smakar brännande skarpt och heter följdaktligen skarp dropptaggsvamp. Vilken det här var vet jag inte eftersom ingen tydligen hade lust att smaka. Tallticka finns på ånga tallar men vi hittade även grovticka den här gången.
Trollsländor uppträdde i mängder! Inte så många arter viserligen, svart, tegelröd och stor ängstrollslända samt starrmosaikslända kunde jag se. Har sett stor sjötrollslända här tidigare, de kan också flyga rätt sent på hösten, men inte denna gång tyvärr. Det var full aktiviet på trollsländorna med parning, revirbevakande och äggläggande.
Även två dagfjärilar såg vi, amiral och tistelfjäril.
Kastö är en underbar plats och en så gott som helt orörd ö vilket inte är så vanligt i den annars så exploaterade Stockholms skärgård. Jag längtar redan till nästa års exkursion!
Vågig sidenmossa i Gärdesudden
I söndags besökte jag då äntligen Gärdesudden, med mig hade jag inte bara Carl-Cedric Coulianos utan också Gunilla Ingmar(Aktiongsgruppen rädda Skuruparken) och Lennart Nilsson(FP Nacka). När vi efter visst besvär(ingen av oss är särskilt hemma i dessa trakter) hade hittat Carl-Cedric så började vi vår rundvandring. Vi började med att gå ut på själva Gärdesudden. På vägen dit gick vi genom en ganska fin tallskog med en del "halvgamla" träd och rätt så mycket ungskog. Ett område som har framtiden för sig, med tiden så kommer träden förstås att bli äldre och mängden död ved att öka vilket gör att skogen kommer att bli biologiskt mer intressant och värdefull. Men redan idag en strövvänlig och vacker skog!
När man närmar sig udden så tar hällmarkerna över och tallarna här är äldre samtidigt som det också finns några grövre torrakor och lågor. Och inte minst en härlig utsikt över inloppet till Stockholm.
Sedan bar det vidare till den äng som Boo Miljö- och Naturvänner håller öppen. Markerna hålls öppna genom slåtter och unga aspar ringbarkas. Det är på den här ängen den sällsynta striten Mocydiopsis parvicauda förekommer. Här finns också blommor som jungfrulin, vit fetknopp, johannesört, gråfibbla m.m. I brynen finns det också en del gamla tallar varav några hyser den rödlistade reliktbocken.
Sen kom vi till det "perifera" området som kan bebyggas med endast en "marginell påverkan" på reservatet.
Det visade sig vara ett riktigt fint område med barrblandskog av naturskogsartad karaktär. Gamla träd, flerskiktad skog, ganska mycket död ved och inte minst en vacker och fin rekreationsskog. Under det korta besöket kunde jag i alla fall konstatera förekomst av granbarkgnagare och vågig sidenmossa. Den senare är en mycket bra signalart för områden med lång skoglig kontinuitet och hög luftfuktighet. Det har med andra ord varit sluten skog här under mycket lång tid utan att några avverkningar gjorts! Vågig sidenmossa är vanlig i sydvästra Sverige där man har ett beydligt fuktigare klimat men här i östra Sverige finns den bara i områden som har varit opåverkade under lång tid.
Villorna skulle dessutom byggas på en höjd så att de skulle verkligen komma att dominera området på ett olyckligt sätt. Det är föreslaget en villa också i ett område som visserligen ligger utanför det föreslagna reservatet men som ändå hör ihop med området. Det ligger också på en höjd med en fantastisk utsikt ut över både vatten och skog. Strandskydd gäller här men det tänker man så klart söka dispens för. Här borde det väl ändå vara ett starkt allmänintresse att ha den här utsikten tillgänglig för alla. Dessutom finns det naturvärden här i form av gamla tallar med reliktbock och åttafläckig praktbagge samt torrbacksflora.
I senaste Nacka Värmdö posten finns det en artikel om Gärdesudden.
Igelkottröksvamp och korallfingersvamp i Skuruparken
Kunde förstås inte låta bli att ta en bild på den med min mobilkamera. Har bättre bilder sedan tidigare som jag får återkomma om.
I Skuruparken finns den i en sydvästvänd sluttning med ek, lind och hassel.
Den kan vara riktigt svår att få syn på då den har samma färg som de torra löven men jag hittade snabbt några färska och fina exemplar. Visst ser den rolig ut med de långa toviga taggarna? Det finns andra röksvampar med taggar men de är bara någon millimeter långa medans igelkottröksvampen har 3-4 mm långa taggar.
Det var en härligt varm och solig dag så gick jag en runda i Skuruparken för att se om det hade kommit fram några andra roliga svampar, förutsättningarna finns ju verkligen.
Bredvid igelkottröksvampen växte några äggformade svampar med kort fot.
En rotttryffel, Scleroderma, måste det vara tänkte jag. Lasse Hole visade mig en sådan för inte så länge sedan vid Hellasgården. Jag tror att det är potatisrottryffel, en av de vanligaste arterna även om ingen av de är särskilt vanlig alls. I min svampbok står den som mindre allmän. Den växer på bar jord i ädellövskog eller med tall på sandig mark.
Och så hittade jag en annan och betydligt vanligare röksvamp.
Päronformiga fruktkroppar och tätt ihopgyttrad på död lövved, alltså gyttrad röksvamp.
Förutom några fina oxtungssvampar så gjorde jag inga fynd förrän jag kom till den här fina ekbacken.
Ett av de finaste ekbestånden i Skuruparken. På ekarna kan man hitta rödbrun blekspik, grå skärelav och annat roligt. Här har jag också sett mängder med den vackra och rödlistade scharlakansvaxskivlingen. Den kommernog lite senare underhösten, nu kunde jag inte hitta ett spår av den. Men däremot den här:
En stor gul fingersvamp, det är alltid roligt att hitta! Gula fingersvampar, eller korallfingervampar, är mycket goda signalarter för skyddsvärda skogsmiljöer. Vilken art det är vågar jag verkligen inte säga, man ska helst lägga den under mikroskop och kolla sporerna för att kunna artbestämma den. Vem vet, det kan ju vara en mycket sällsynt art det där! Egentligen borde jag samla in ett exemplar och skicka det till någon expert. Korallfingersvampar finns inte med i de listor över signal/rödlistade arter i Skuruparken som jag har sett. Ytterligare en signalart i Skuruparken alltså!
Så mycket mer än så här blev det inte men så var det bara ett snabbesök. Det borde finnas fler ovanliga svampar i Skuruparken. Det borde ju vara en bra lokal för jordstjärnor t.ex.
På fågelfronten var det lungt sånär som på en sjungande svartmes.
Oxel, rönn och sjungande svartmes
Var i Nyckelviken (igen) häromdagen. Hann inte kolla kolla av ekarna vid St. Nyckelviken förra gången. Vem vet, det kanske finns fler saffranstickor i Nyckelviken? Men det verkar inte som det, hittade inga lysande gula tickor på någon av ekarna. Inte ens en svavelticka faktiskt men däremot 4 oxtungssvampar på lika många ekar. Detfinns också andrasällsynta tickor som växer på gammelekar som tårticka och tungticka men de verkar inte förekomma alls i Nyckelviken eller någonstans i Nacka vad jag vet. Förutsättningarna finns iallafall för fler krävande arter, både i Nyckelviken och Nacka som helhet, tycker jag.
En ticka man ser rätt mycket av i Nyckelviken är förstås ekticka. Den kan kännas igen på att både kanten och porlagret ofta är vackert kanelbrunt. Ovansidan är gråaktig och sprickig, men den ser man sällan då ektickan ofta växer högt upp i träden. Äldre exemplar blir mörka och gråaktiga. I min svampbok(Svampar - en fälthandbok, Ryman och Holmåsen) kan man läsa att " inte sällan hittar man hackspettbon omedelbart under ektickans fruktkroppar". Som på bilden nedan.
Även om hackspettbona är ovanför tickorna. Det är förstås lättare att hacka i rötad ved än i frisk ved. Tänk att hacka upp ett bohål i frisk ekved!. Man ser ofta hackspettbon i närheten av tickor på alla slags träd.
Det finns såklart annat än ekar och tickor i Nyckelviken. Jag gick förbi några vackra rönnar och kunde inte låta bli att ta en bild med mobilkameran(vilket förklarar kvaliteten). Bredvid rönnen stod en oxel, också den med bär.
Rönn Oxel
De hör till samma släkte, oxlar(Sorbus), där de flesta utom rönnen är s.k. apomikter. Alltså att de har könlös förökning, klonar sig själva så att säga. Precis som daggkåpor, björnbär och fibblor t.ex. Därför finns det en mängd olika arter av oxlar som ofta är sällsynta och har en lokal utbredning. Om den här oxeln är någon sällsynt art eller inte vet jag inte. Troligen inte.
Oxelbären är inte lika lysande röda som rönnbären och de är också mer avlånga i formen. Rönnbären är så vackra! Har nån bild på rönnbär som jag gillar, ska leta fram den och lägga ut den här. Måste lägga ut lite "riktiga" foton här också, inte bara de här mobilkamerabilderna! Jag behöver verkligen en bra digitalkamera, får starta en insamling här på bloggen kanske!
Både rönnbär och oxelbär är förstås viktig fågelmat under höst/vinter. Tydligen så föredrar fåglarna oxelbären eftersom de är sötare än de mycket sura rönnbären. Oxelbär är inte giftiga har bl.a. använts till att dryga ut mjöl förr i tiden. På Wikipedias sida om oxel finns följande Linné-citat: Bären äro smakelige at äta; men hafwa den olägenheten, at de förorsaka mycket wäder. Af torkade bären kan bröd bakas, brännewin brännas, och dricka bryggas. Carl von Linné; Flora Oeconomica.
Vad det gäller fågellivet var det väldigt lungt förutom de två sjungande svartmesarna! Det är inte helt ovanligt med s.k. skuggsång under hösten och vintern, rödhake och gärdsmyg hör man rätt ofta och även koltrast kan ta ton utanför häckningstid. Det handlar då oftast inte om några tydliga klara strofer så som man är van att höra de på våren utan en mer lågmäld eller diffus variant. Svartmesen hör också till de fåglar som ofta stämmer upp i sång när som helst på året. Det som förvånade mig var intensiteten i sången och att de duellerade mot varandra! De kanske hade fått riktiga vårkänslor av den varma och soliga septemberdagen? Det är ett intressant fenomen det där med skuggsång som mig veterligen inte har fått någon ordentlig vetenskaplig förklaring. Det var hursomhelst väldigt trevligt att höra de ivriga svartmesarna gå loss mot varandra i en sångduell! Svartmesen låter som en uppspeedad talgoxe(cykelpumpen, ni vet) och har, liksom alla mesar, en väldig variation i sången och växlar ofta tempo.
Kommande vandringar
Ryssbergen - Stockholms närmaste urskog - lördagen den 19 september.
500-åriga tallar, död ved i mängder, sällsynta urskogsarter bara ca fem kilometer från Sergels torg.
Är det möjligt? Ja, på västra Sicklaön i Nacka, högt beläget mellan Saltsjön och Värmdöleden, finns allt detta i vad som måste sägas vara Stockholms närmaste urskog.
Ryssbergen har naturkvaliteter i paritet med Tyresta nationalpark enligt Skogsstyrelsen. Följ med och upplev den unika miljön, som hotas av exploatering, i sällskap med Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka.
Samling vid Nacka Forum, vid bussarna kl 11.00
Arr: Svenska turistföreningen. Anmälan till Brita Lagerstedt, 08-717 33 93, [email protected]. Kostnad 70 kr för icke medlemmar, 50 för medlemmar.
SVAMPEXKURSION TILL ERSTAVIK– söndagen den 20 september.
Upplev en höstdag i Erstaviksmarkerna med en svampkorg under armen och med den kunnige svampkännaren Lasse Hole vid din sida. Roligt, tryggt och lärorikt!
Turen avslutas som vanligt med en god medhavd matsäck.
Samling vid Tenntorps busshållplats kl. 10.15
Buss 401 går från Slussen kl. 10.00. P-plats finns emot busshållplatsen.
Medtag matsäck!
Arr: Nacka Biologiska Förening
Saffransticka och några andra eklevande svampar
Var i Nyckelviken igår för att kolla in saffranstickan. För någon månad sedan såg jag att nya fruktkroppar var på gång,. Det är 3 år sedan den bildade fruktkroppar senast. Det är det som är besvärligt med svamparna, de visar sig inte varje år även om mycelet finns i marken eller i veden. Nu har det blivit riktigt fina saffranstickor av de små "embryon" jag såg tidigare. Kolla här:
Visst är det en väldigt vacker svamp? Lika vacker som den är sällsynt. Som jag skrivit tidigare här så är det en av de bästa signalarterna för ekområden med mycket höga naturvärden. I signalartsboken från Skogsstyrelsen kan man läsa att den är "knuten till de mest exklusiva jätteträden i eklandskapet." Den är också rödlistad som akut hotad. Nu är en bra tid att spana efter den, ska kolla i Skuruparken så snart jag kan och även i andra ekområden i Nacka. Vore roligt att hitta den i Tollare!
På samma ek fanns också några oxtungsvampar. Även den rödlistad(missgunnad) och en bra signalart för fina ekområden med lång kontinuitet. Färska och småfruktkroppar som synes men även den är en vacker och praktfull svamp. Såg denpå flera ekar så det kanske blir en bra oxtunge-höst. Den uppträder rikligast efter varma somrar.
Det var inte slut med det, vid den stora eken närmast Lilla nyckelviken så var även koralltickan på gång. Även den rödlistad som missgynnad och signalart. Och även den en riktigt vacker och pampig svamp! 
Som synes på bilden är det väldigt färska exemplar men när de växer till sig så blir de väldigt praktfulla!
Lilla Nyckelviken verkar vara ett hyfsat intressant område, eller vad säger ni? Det finns dessvärre behov av viss frihuggning och röjning för att gammelekarna, och alla invånarna i dem, ska överleva på sikt.
Avslutningsvis en betydligt vanligare vedsvamp, svavelticka. 
Också det en ung fruktkropp som ser ut att rinna ut ur eken! Den har inte ännu fått den typiska formen med de solfjäderformade fruktkropparna.
Alla de här vedsvamparna(oxtungsvampen är ingen ticka!) är verkliga nyckelarter då de rötar veden och påbörjar hålbildningen som är så viktig för så många andra arter, alltifrån skalbaggar till skogsduvor, kattugglor och fladdermöss!
Eken med saffransticka.
Tenntorp, Erstavik sep 2008
Här ska vi gå på söndag!
Ännu ett stympat naturreservat!
Gärdesudden i norra Boo ska bli naturreservat. Det är ju bra. Naturreservatsförslaget är ute på remiss till den 30 september. Nacka kommuns exploateringskontor har redan sagt vad de tycker. Föga förvånande har de hittat mark att bygga hus på inom det föreslagna reservatet. Föga förvånande har kommunstyrelsens arbetsutskott gått på exploateringskontorets linje.
Man blir bara så trött!
Kan vi inte nån gång inrätta ett naturreservat utan att det först ska naggas i kanten? Det handlar om 4 villor!
Så här säger exploateringskontoret:
"Med hänsyn till det tänkta planområdets perifera läge i det föreslaget naturreservat och befintlig infrastruktur (väg, VA) bör denna begränsning av naturreservatet endast få en marginell påverkan."
Lustigt det där med perifert läge. Det låter verkligen som om det är en obetydlig liten naggning i kanten nånstans där ingen skulle märka nåt ändå! Det tänkta naturreservatet är bara 11 hektar stort(+ 11 ha vatten) och husen skulle ligga i det som är själva ingången till området. Så mycket var det med det perifera läget och den marginella påverkan!
Men självklart så ska man inte äventyra naturvärdena(det gör man väl inte i Tollare heller). Så här lyder KSAU:s beslut:
"Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen fatta följande beslut.Kommunstyrelsen föreslår Miljö- och stadsbyggnadsnämnden att den ska överväga att justera gränsen för naturreservatet Gärdesudden så att villatomter utmed Annedalsvägen kan prövas, utan att det äventyrar naturvärden."
Jag ska dit på måndag och få en guidning i området av ingen mindre än Carl-Cedric Coulianos, som bor alldels intill Gärdesudden. Han har under sommaren hittat några rödlistade insekter i en hålek just i det område som föreslås bebyggas "utan att det äventyrar naturvärdena"! Gärdesudden är för övrigt den enda aktuella lokalen i Sverige för en strit som heter Mocydiopsis parvicauda!
Nu säger man visserligen att det ska "övervägas" och "prövas" men när exploateringskontoret har fått för sig något brukar det oftast bli så. Men det ska vi sätta stopp för!
Återkommer med rapport därifrån!
Sandbarrskog i Erstavik – vandring runt Sandasjön
den 13 september kl 10.00
Under den här vandringen tittar vi bl.a närmare på de områden som Skogstyrelsen pekat ut som nyckelbiotoper (speciellt skyddsvärda skogar). Vi besöker givetvis också Sandakällan med den sällsynta dunmossan och beundrar utsikten från Sandaberget!
Samling: vid Tenntorp kl 10.00. Medtag matsäck!
Arr: Nacka Naturskyddsförening
Tunnel, men då så!
Jaha, så har regeringen gett klartecken till Förbifart Stockholm, eller Västerleden som det hette tidigare. En av de som kämpade mot Västerleden var ju ingen mindre än Andreas Carlgren. Nu som miljöminister så tycker han tydligen att det här är en seger! Förbifarten ska ju huvudsakligen gå i tunnel så då är det plötsligt ingen fara för miljön längre. Var det det som kampen mot Västerleden handlade om, att den skulle gå i tunnel?
Sen så ska alla bilar som åker i tunnlarna vara elbilar! Fantastiskt! Men då så, hur kunde jag vara mot ett sådant enastående miljöprojekt? Och tänk att hela bilparken är utbytt till elbilar inom en sisådär 15-20 år!
Belutet sänder himla bra signaler inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn också. Bygg mer motorvägar!
Att kösituationen i och runt Stockholm blir många gånger värre än idag efter en utbyggd Förbifart tycks inte bekymra förespråkarna. Att det ska vara så svårt för politiker(inte alla kanske men många) att lyssna på forskare och trafikexperter. Jag har inte någonstans sett någon forskare/expert som hävdar att Stockholms trafkproblem löses med Förbifarten. Vad som behövs är istället massiva satsningar på kollektivtrafik och trängselavgifter!
Ska bli intressant att se hur oppositionen kommer att hantera det här. Betongsossarna älskar ju Förbifarten medan MP och V aldrig(hoppas jag) kommer gå med på att den byggs.
Rovflugor
Om ni ser en stor fluga med spetsig långsmal bakkropp i någon glänta i skogen så är det med all säkerhet en rovfluga. Man kan se dem en bit in på hösten och går man ut i skogen nu så dröjer det ofta inte länge innan man ser en rovfluga. Det ska helst vara en solbelyst och torr plats i skogen. Jag har blivit lite fascinerad av rovflugorna, det är något med deras utseende och uppträdande som jag gillar! Kanske inte de vackraste insekterna direkt men visst ser de rätt häftiga ut? Rovflugorna har lång och spetsig bakkropp och långa kraftiga lite spindellika ben. Och så är de håriga!
Huvudet är väldigt rörligt och vridbart vilket är lämpligt när man spanar efter byten. De är rovdjur(förstås) och tar ofta sina byten i luften. Benen bildar en fångstkorg när de hålls framåtriktade i luften, precis som hos trollsländorna. Även larverna, som lever i marken hos de flesta arterna, är rovdjur. Rovflugor utnyttjas faktiskt som biologisk bekämpning av skadeinsekter i olika sammanhang!
När de fångat ett byte så sprutar de in nervgift som förlamar och ett ämne som löser upp de inre vävnaderna hos bytet! Sedan kan de sätta sig på en solbelyst sten och suga i sig!
I Sverige har vi 41 arter rovflugor och i världen finns det runt 7000 arter. De hör till tvåvingarna(Diptera) som har det bakre vingparet ombildat till svängkolvar,ett klubblikt balansorgan. Alla flugor och myggor hör till tvåvingarna. Har ni undrat över hur man ser skillnad på flugor och myggor(vem har inte det)? Det är inte alltid så enkelt faktiskt, i våras höll jag på och fotade några myggor som senare visade sig vara flugor! Så här är det, flugor har bara ett fåtal leder i antennerna medan myggorna har mångledade antenner! Då är det ju enktelt! Om det och annat intressant om tvåvingar kan man läsa här.
Rovflugorna har en egen hemsida också(det måste man ju ha).
