Yttrande över utställningsförslag till detaljplan för Norra Skuru
Nacka Naturskyddsförening ställer sig mycket kritiska till stora delar av föreliggande detaljplan. Vi anser att bebyggelsområdena A och B helt bör utgå ur planen. Gångbryggan och strandpromenden är överdimensionerade och riskerar att utgöra ett negativt inslag i landskapsbilden. Vi ifrågasätter att planen inte anses innebära en betydande miljöpåverkan. Att utplåna ett naturvärdesobjekt och dessutom göra ingrepp i nyckelbiotoper borde, enligt vår mening, anses utgöra en betydande miljöpåverkan. Dessutom handlar det om ingrepp i en svag zon i Nacka-Värmdökilen.Våra invändningar
Det sägs i planförslaget att området "förtätas". Vi ifrågasätter om den föreslagna nyexploateringen verkligen kan kallas för förtätning. Även om det inte finns någon vedertagen definition på begreppet förtätning brukar man avse nybebyggelse inom befintlig bebyggelsestruktur. Genom förtätning brukar man använda områden som redan är störda av bebyggelse. I den föreslagna detaljplanen föreslås bebyggelse i jungfrulig naturmark med höga naturvärden och som har stora upplevelsevärden genom den gamla orörda skogen och gammelekarna. Vi får intrycket av att man använder begrepet förtätning för att "sälja in" exploatering av jungfrulig naturmark. Förtätning har en positiv klang hos många och har blivit, på gott och ont, ett modebegrepp inom samhällsplaneringen. Men att använda det i det här sammanhanget anser vi vara ytterst tveksamt.
I miljöredovisningen kan man läsa på sid 3, sista stycket: "Planförslaget bedöms vara förenligt med en hållbar utveckling då huvudsakligen redan exploaterade områden förtätas och gynnar förutsättningarna för en god kollektivtrafik". Vi kan inte hålla med om den slutsatsen. Visst kan man säga att underlaget för kollektivtrafiken förbättras något med nybebyggelsen men som miljöredovisningen också säger så antas förslaget "innebära en viss ökning av koldioxidutsläppen från biltrafiken p.g.a. fler boende i området". Det torde inte heller vara så att de två busslinjerna lider brist på passagerarunderlag. I ett område med gles bebyggelse så lägger man in ytterligare några hus och kallar det för förtätning när man egentligen bara bibehåller en gles bebyggelsstruktur med villor/radhus/parhus i området.
Vi ställer oss frågande till vad som menas med att "huvudsakligen redan exploaterade områden förtätas"? Vi kan inte förstå hur denna formulering har kunnat komma till stånd. Det är ju helt uppenbart att det "i huvudsak" är fråga om exploatering av orörd natur! Det är bara område C vid Visborgs minne som redan är bebyggt. Den delen har vi inga invändningar mot. Men i övrigt är det enbart fråga om att bygga i naturmark varav det mesta inom områden som Skogstyrelsen klassat som nyckelbiotop eller naturvärde. Det är gammal skog som stått där i hundratals år och skött sig självt och borde få göra det i framtiden också. Hur Nacka kommun kan försöka få det att låta som om det är exploaterad mark som tas i anspråk är oerhört provocerande. Det är svårt att ta en miljöredovisning på allvar när man så uppenbart skriver sådant som är helt felaktigt!
Vidare kan man i miljöredovisningen läsa att "intrång sker i begränsad omfattning inom två nyckelbiotoper". Vi tycker inte att ingreppen är begränsade. Det är snarare frågan om stora ingrepp i känsliga naturmiljöer som dessutom får stora konsekvenser för hur området upplevs utifrån rekreationssynpunkt. Karaktären av orördhet som finns idag kommer självklart att påverkas negativt. I miljöredovisningen sägs felaktigt att naturvärdesobjektet med " gammal senvuxen hällmarkstallskog med naturskogsartad karaktär föreslås bebyggas" när det egentligen handlar om ett område med barrblandskog. Att naturvärdesobjektet kommer att bebyggas och därmed utplånas är dock helt korrekt. Hur detta kan vara förenligt med en hållbar utveckling är för oss en gåta. Det handlar om en mycket vacker och promenadvänlig blåbärsgranskog som inom sin tid kommer att utvecklas till ett område med nyckelbiotopsklass. På flera av granarna förekommer spår av signalarten granbarkgnagare(Microbegma emarginata) som behöver granar som är minst 80 år gamla för sin överlevnad. Granbarkgnagaren är föreslagen att tas upp i den nya rödlistan, som kommer 2010, över hotade arter i Sverige. Anledningen är att den typ av gammelskog som den behöver fortsätter att minska i Sverige.
Länsstyrelsen har några välmotiverade frågor och synpunkter. De säger så här: "Området väster om programområdet är en värdekärna i en av Stockholms gröna kilar, Nacka-Värmdökilen. Planområdet ligger mellan värdekärnan vid Nyckelviken och grönkilens fortsättning i Orminge på andra sidan Skurusundet. Planområdet ingår i Nacka-Värmdökilen, en av Stockholms gröna kilar. Denna del av kilen utgör en mycket svag zon och redovisas som avbruten kil i Regionplane- och trafikkontorets rapport Grönstrukturen i Stockholmsregionen."
I samrådsredogörelsen svarar Nacka kommun så här: "Planhandlingen har kompletterats med redovisning avseende strandzonen samt närheten till Nyckelviken." Vi kan inte se att närheten till Nyckelviken eller att frågan om spridningssamband och grönstruktur nämns med ett enda ord i miljöredovisningen. Vi kan inte heller se att exploateringen i anslutning till någon av nyckelbiotoperna "justerats" vilket enligt samrådsredogörelsen skulle ske.
Vi kan tänka oss föreslagen promenadbrygga och strandpromenad men inte i det överdimensionerade format som nu föreslås. Vi anser att en bredd på 1-1,5 m är alldeles tillräckligt. Det borde gå att lösa eventuell vinterväghållning ändå. Den nu föreslagna strandpromenaden riskerar att utgöra ett alltför stort ingrepp i en miljö av riksintresse.
Ronny Fors
Naturskyddsföreningen i NackaHotad gammelskog i norra Skuru
Det finns faktiskt en del hus utspridda i området men att slänga ut ytterligare några hus i skogen kan väl knappast kallas förtätning? Dessutom ska husen i huvudsak byggas på redan bebyggd mark, det låter ju jättebra! Det står så i miljöredovisningen, att i huvudsak exploaterad mark tas i anspråk. Titta på bilderna igen, det är tydligen redan exploaterad/ianspråktagen mark! Ianspråktagen av skog förvisso, men inte är det väl det som menas?
De två första bilderna visara på den barrblandskog som är klassad som naturvärde av skogsstyrelsen och medan tallskogen är klassad som nyckelbiotop. Bland intresssanta arter som jag hittade vid mitt korta besök kan nämnas tallticka, grovticka, reliktbock och granbarkgnagare. Många av tallarna är 3-400 år gamla. Granskogen var förutom väldigt vacker med härliga mossmattor också mycket promenadvänlig. Här ska det byggas hus tycker Nacka kommun. Det tycker inte jag! De få bostäder det handlar om borde man kunna tillgodose på annat sätt och i betydligt bättre kollektivtrafikläge.
Kommer snart med Naturskyddsföreningens remissvar på detaljplanen!
Tollare träskväg överklagat!
Till Länsstyrelsen i Stockholms län
Överklagande av detaljplan för del av Tollare, fastigheten Tollare 1:160 m.fl., Tollare Träskväg , delplan 1 a, i Boo, Nacka kommun.
Sammanfattningsvis handlar våra invändningar om:
Den antagna detaljplanen strider i flera avseenden mot bestämmelser i Miljöbalken och emot flera EG-direktiv samt emot FN:s konvention om biologisk mångfald.
Någon miljökonsekvensbeskrivning har inte gjorts trots att det under detaljplanearbetet framkommit fakta som visar att exploateringen medför en betydande miljöpåverkan. Bedömningen i programskedet gjordes på mycket torftiga grunder och har inte omprövats, när ny kunskap tillkommit.
Hela detaljplaneområdet har mycket höga naturvärden med många signalarter (insekter och fåglar) och är av Skogsstyrelsen klassat som naturvärdesområde.
Strandskyddet åsidosätts genom åberopande av en obsolet byggnadsplan från 1938, vilken saknar rättsverkan, då genomförandetiden har utgått.
Tollare Träsks utloppsbäck, en del av sjöns vattenområde, ligger inom detaljplanen och på tomtmark, vilket riskerar påverkan på sjön, som ingår i nyligen beslutat Naturreservat. Kommunen har under planarbetet lämnat vilseledande uppgifter angående utloppsbäckens läge.
Naturvärdesutredingen gjordes vintertid, varför flora och fauna inte på ett godtagbart sätt dokumenterats.
Miljöbalken 3 kap. 6§ påtalar att markområde med betydelse för naturvärden eller för friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas. Vidare påtalas här att behovet av grönområden i tätorter ska särskilt beaktas. Vi anser det inte vara god hushållning med mark att bygga 19 villor i ett skogsområde som borde vara strandskyddat samt har stor betydelse för såväl biologisk mångfalk som för rekreationsmöjligheter för en befolkning om idag 8.000 personer. Det beslutade naturreservatet är uppsplittrat i små enklaver utan möjlighet till rofylldhet. Vår uppfattning är att detaljplaneområdet ska införlivas i Naturreservat Tollare.Detaljplaneärendet har handlagts formellt fel.
Planen har antagits - efter en ändring - som enkelt planförfarande och därmed utan ny utställning, vilket förhindrat remissinstanser att ge synpunkter. Detta är inte i enlighet med lagens syfte.
Detaljplanen strider emot Nacka kommuns 2002 antagna Översiktsplan.
Nacka kommun har inte följt Århuskonventionens direktiv, när det gäller information till medborgarna och inte heller visat någon verklig vilja att låta medborgarna få sin röst hörd.Miljökonsekvensbeskrivning och frågan om betydande miljöpåverkan.
En grundfråga är hur kommunen i sin behovsbedömning kunnat anta att programmet/detaljplanen inte medför en betydande miljöpåverkan, när flera mycket viktiga miljöfaktorer påverkas och de olika detaljplanerna alla har komplicerade miljöfrågor att hantera. Några exempel är:
- Nyckelbiotoper och naturvärdesområden med rödlistade arter samt fågelarter som finns upptagna i Bernkonventionen samt omfattas av Sveriges åtagande för det europeiska nätverket Natur 2000.
- Vattenområde med planerad vattenverksamhet.
- Långhålsborrning inom Tollare Naturreservat för avledning av vatten från sjön Tollare Träsk (ingår i Naturreservatet).
- Sprängning för vägtunnel (ingår i kommande detaljplan, men ingår också i Naturreservatet).
Alla dessa förhållanden var inte kända eller redovisade och vissa var inte heller aktuella, då Tollareprogram antogs 2006 och inte heller då detaljplan 1 a Tollare Träskväg gick ut för samråd oktober 2007. Mycket ny kunskap har tillkommit, vilket borde gett anledning till ny behovsbedömning angående betydande miljöpåverkan - och med åtföljande miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning.
Nacka kommun har mycket tidigt i planeringen av Tollareområdet bestämt sig för att exploateringen inte har en betydande miljöpåverkan. Vi ifrågasätter starkt att det förhåller sig så . Inget material, som närmare anger hur behovsbedömningen gjorts finns kommunicerat med remissinstanser eller går att hitta i något tillgängligt material i ärendet/ärendenas olika skeden.
Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om miljöbedömning (Handbok 2009:1, utgåva 1, februari 2009) ger en god information om vad som ska, bör och kan genomföras, när det gäller miljöfrågor i samband med olika planer och för att följa bestämmelserna i Miljöbalken. Vi vill åberopa ett antal förhållanden som påtalas här.
Någon behovsprövning - huruvida miljöbedömning ska göras - har inte gått ut för information eller samråd. Finns dock omnämnd (sid. 36) programförslaget till hela Tollareområdet (Samrådshandling 2005 05 23, Detaljplaneprogram för Tollare), där det också finns en rubrik "Översiktlig miljöbedömning". Man talar om att från 21 juli 2004 gäller nya bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB) med anledning av EG-direktivet för miljöbedömningar (2001/42/EG) Då infördes nya krav på miljöbedömningar för översikts- och detaljplaner. Sedan konstaterar man att efter behovsbedömningen gjorts bedömningen att genomförande av kommande detaljplaner inte innebär en betydande miljöpåverkan enligt kriterierna i nämnda lagar och direktiv. Dock sägs också: "Under det fortsatta planarbetet kan en omprövning av bedömningen om betydande miljöpåverkan bli aktuell om nya fakta framkommer under samrådet." Det uttalas tydligt att ovan nämnda översiktliga miljöbedömning inte är upprättad enligt PBL:s formella krav enl. 5 kap. 18 §.
Länsstyrelsen har i sitt remissvar (programyttrande) daterat 8/6 2006 vad gäller miljöbedömning påtalat bl.a. följande: "Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt"
Trots att en stor mängd ny kunskap har tillkommit sedan programförslaget skrevs och en rad förutsättningar har ändrats, har kommunen inte omprövat sitt ställningstagande i frågan om betydande miljöpåverkan. I varje detaljplan (två planer gått på remiss hittills) upprepas det gamla mantrat: "Kommunens bedömning är att detaljplaneförslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan".
Om Nacka kommun förutsättningslöst gjort en miljökonsekvensbeskrivning (MBK) - i lagens mening - av hela Tollareområdet redan i programskedet skulle planeringen av gränser för bebyggelse resp. naturreservat sett annorlunda ut. Detta under förutsättning att man redan då (2005) genomfört den natur- och rekreationsutredning som kom till stånd vintern 2007 - 2008, när den nu aktuella detaljplanen (Tollare träskväg) redan var ute för samråd. Och under förutsättning att samråd och dialog förts med såväl naturorganisationer, boendeföreningar och allmänhet. En dialog som finns tydligt uppmärksammad i handboken och som ska - bl.a. enligt Århuskonventionen - genomföras. Här påtalas också vikten av att ta hänsyn de synpunkter som inkommit.
Det är ställt utom all diskussion att hela Tollareplanen och inte minst detaljplan Tollare Träskväg medför en betydande miljöpåverkan.
För mycket buller för länsstyrelsen
Nu har länsstyrelsen kommit på att bron/tunneln över Svindersviken och genom Ryssbergen kommer att öka bullret i den orörda skogen! Bullernivåerna i skogen kommer att ligga en bra bit över riktvärdet för rekreationsområden enligt en artikel i Nacka-Värmdö-posten. Länsstyrelsen vill också att det ska ställas krav på att sprängningar och schaktningar inte ska skada naturen under byggandet av bron/tunneln. Hur man nu ska kunna spränga utan att skada naturen!?
Det verkar som om länsstyrelsen är mer kritiska nu än vid programsamrådet. De säger också att "det är att gå lite väl långt" att bygga bostäder i Ryssbergen. Och det kan man ju verkligen hålla med om! Intressant är också att de säger att Ryssbergen är en del av en grön kil! Något som Landstingets Region- och trafikplankontor inte verkar förstå. I förslaget till Regional utvecklingsplan för Stockholm(RUFS) slutar Nacka-Värmdökilen vid Nyckelvikens västra gräns mot Jarlaberg. Något jag protesterade mot i Nacka-kretsens svar på RUFS:en.
Men trots kritiken så accepterar länsstyrelsen brobygget. De verkar inte ha några synpunkter på att man bygger en trafikalstrande väg som kommer att bidra till ökade utsläpp av koldioxid. Har de glömt bort miljömålet Begränsad klimatpåverkan?
Högsta CO2-halten på 2,1 miljoner år(minst)!
Sen en tid tillbaka kan ni se den senaste månadens koldioxidhalt här på bloggen. Uppgifterna kommer direkt från Mauna Loa Observatoriet via CO2now. Juli 2008 var CO2-halten 386,38 ppm och i år alltså 387,81 ppm. I maj var CO2 halten 390,18 ppm vilket är den högsta uppmätta halten någonsin.
Och enligt en nyligen publicerad artikel i Science så är CO2-halten i atmosfären högre nu än vad den har varit på 2,1 miljoner år! Att halten sjunkit någo sedan maj är inget konstigt då koldioxiden varierar över året beroende på årstiden. Den mesta vegetationen finns på norra halvklotet, det är ju mest landmassa där, och under sommaren så tar växterna förstås upp koldioxid från atmosfären vilket gör att halten går ner något. De flesta år brukar koldioxidhalten vara störst i maj och lägst i september/oktober.
Tidigare har man fått fram den historiska CO2-halten genom att undersöka luftbubblor i iskärnor från polerna. Då har man kunnat gå tillbaka 800000 år och konstaterat att atmosfären inte haft en högre halt av CO2 än ca 300 ppm. I den nya undersökningen har forskarna undersökt halterna av borisotoper i planktonfossil och utifrån det räknat ut koldioxidhalten i atmosfären vid den tidpunkt planktonen dog och begravdes på havsbottnen. Mer om det kan läsas här.
Och ändå finns det de som inte ser något anmärkningsvärt alls med dagens koldioxidhalter!
Jag har också lagt upp en nedräkningsklocka till det stora klimatmötet i Köpenhamn. Det viktigaste toppmötet i mänsklighetens historia, typ! Fast man ska kanske inte se det som alltför avgörande, vad gör vi om det nu inte blir något resultat att tala om i Köpenhamn? Ska man bara lägga sig ned och dö då? Det kan funkar ju inte! Man skulle kunna säga mycket om det men det får bli någon annan gång(kanske).
Det hölls nyligen ett informellt föreberedande möte i Bonn inför Köpenhman som av Världsnaturfonden beskrivs som en missad chans. Problemen är framförallt att de rika länderna inte sätter upp tillräckligt ambitiösa utsläppsmål och att de inte heller vill finansiera det nödvändiga stöd till de fattiga länderna utan vilket de inte kommer att gå med på något avtal alls.
Bara 110 dagar kvar...
Mer om den smalvingade blombocken.
Den är uppenbart smalare än någon annan skalbagge med liknande svartgul färgteckning så man kan knappast ta fel på den. Även om man aldrig sett den förut så är den omisskänlig! Under förutsättnnig att man har lite koll på andra långhorningar förstås.
Tanken var, förutom att visa Lasse det roliga fyndet, att kolla av ängarna vid övre och nedre Lusse gärde samt Stengärdet uppe vid badplatsen som jag skrev om i förra inlägget. Det är det sistnämnda stället som den är angiven ifrån tidigare. Vi började förstås vid nedre Luse gärde och där fann vi den på en gång. Lasse var snabbt framme med kameran och tog ovanstående bilder innan skalbaggen försvann ner i gräset för att inte synas till mer alls under dagen. Det var ju en liten besvikelse faktiskt. När jag var där häromdagen så gick den och gömde sig sig ett tag för att efter 5-10 min sitta på en röllika igen. Vi spanade av hela gärdet men inga fler smalvingade syntes. Likadant på de andra lokalerna. Förutom en hona gulröd blombock på älggräs och någon enstaka ängsblombock syntes inga långhorningar till och inte så mycket andra skalbaggar heller för den delen.
Något som också lyste med sin frånvaro var dagfjärilarna. Visst såg vi någon citronfjäril och ängspärlemorfjäril men så mycket mer var det inte. Just det, två ängsblåvingar och liten guldvinge också. Men det är tyvärr så att det är förfärande få dagfjärilar i Nackareservatet. Man ser de vanligaste arterna men oftast bara enstaka exemplar och de mer krävande arterna ser man inte alls. I år har jag faktiskt inte sett en enda bastardsvärmare i Nackareservatet. Under de 5-6 år jag bott i Bagarmossen och regelbundet varit i Nackareservatet så har det hela tiden blivit färre och färre fjärilar, både vad det gäller antal arter och individer. Ängarna sköts uppenbarligen på fel sätt.
Nog om detta, för tillfället iallafall, och tillbaka till den smalvingade. Vi hittade alltså bara ett exemplar och man frågar sig hur stor populationen verkligen är. Är den livskraftig eller är det bara en restpopulation som ännu så länge håller sig kvar här men utan chans att långsiktigt leva vidare(s.k. utdöendeskuld)? Det är inte lätt att avgöra och även vanliga arter ser man inga mängder av, tycker jag. I förslaget till skötselplan talas det om att ett inrätta ett särskilt uppföljningsprogram för den smalvingade blombocken. Jag tvivlar på att det finns något sådant eller att det är på gång.
Jag får ta upp de här frågorna med miljöförvaltningen, eller park och fritid eller vilka det nu är som har hand om reservatsskötsel!
Smalvingad blombock i Hellasgården
Jag har, utan framgång, letat efter den här sällsynta långhorningen de senaste somrarna i ekhagarna kring Hellasgården. Så det är riktigt skönt att hitta den! Det var för flera år sedan jag läste, i skötselplanen, att den smalvingade blombocken(Strangalia attenuata) skulle ha en förekomst i Nackareservatet och då vid det område som heter Stengärdet, en bit nordost om Hellasgården vid den stora badplatsen i Källtorpssjön, för er som är bekanta med området. Det var också dit jag var på väg idag men jag gjorde en liten avstickare till nedre Lusse gärde vid Dammtorpssjön. Och man ska alltid göra avstickare, det är då det händer saker! Nedre Lusse gärde är en av mina favoritplatser i Nackareservatet. Det är en ek-hassellund som delvis betas av får, vilka tyvärr inte var på plats idag(på semester kanske?). Området är ganska igenvuxet och ekarna behöver frihuggas för att kunna utvecklas och utgöra livsplats för alla de 100-tals arter som är beroende av gamla fristående ekar. Men det är en mycket vacker plats ändå och det är förvånansvärt lite människor som hittar dit, trots att det ligger bara ca 6-700 m från Hellasgården och precis söder om Ältavägen. Närheten till Dammtorpssjön gör att det är ett bra ställe att spana trollsländor på också, det är överhuvudtaget mycket olika kryp och flyn av alla möjliga sorter där. Det finns också några små fläckar med torrbacksvegetation med bl.a. den vackra backnejlikan.
Det var mycket röllika på ängen och jag tänkte att det är bäst att kolla in de noga eftersom den smalvingade blombocken gärna sitter och äter pollen i vita blommor. Det var flera olika arter av blomflugor, några flugbaggar och enstaka humlor. Men så såg jag en lång och smal insekt på en röllika. Den påminde mer om en stor stekel än en skalbagge. Den smalvingade är, som framgår av namnet, just smal. Och ganska lång, uppemot 17 mm kan den bli. När jag kom närmare så var det uppenbart att det verkligenvar en skalbagge och det var ingen tvekan om att det var just den smalvingade blombocken! Den går inte att förväxla med någon annan även om det finns några andra långhorningar som har liknande färgteckning, bandad gulorange/svart, på täckvingarna. Men den är verkligen smal medan de andra arterna är rätt kraftiga och breda. De långa benen, inte minst bakbenen, gör också att den ser väldigt gänglig ut. Se här.
Jag lyckades ta ett antal bilder på den också men det var inte helt lätt. Jag uppfattade den som ganska skygg av sig och den flög ofta iväg och gömde sig i gräset när den tyckte att jag blev för närgången. Bilderna får ni se vid något senare tillfälle, jag är ju kvar i stenåldern när det gäller fototeknik!
Den smalvingade blombocken är rödlistad som sårbar(VU), hotkategori 3. Enligt Nationalnyckeln så har den ett sammanhängande utbredningsområde genom södra Småland, Blekinge och upp längs ostkusten till södra Östergötland. Norr därom finns bara enstaka spridda förekomster upp till norra Uppland. Jag skrev nyligen om ädelguldbaggen och att den behöver både gamla ekar och blomsterrika marker för sin överlevnad och detsamma gäller för den smalvingade blombocken. Larven utvecklas i klena stammar och grenar av i huvudska ek men äggläggning på björk har observerats. Så här står det i arftaktabladet: "På de lokaler där arten ännu förekommer vore det angeläget att via riktat sök försöka komma underfund med vilken typ av yngelmaterial arten utnyttjar, så att man fortlöpande kan förse den med lämpligt sådant."
Så nu är det bara att leta upp honor och följa efter dem för att se var de lägger sina ägg någonstans!
