Naturbloggen

Nacka kommun ska göra en ny översiktsplan och inför det arbetet har flera olika sektorsplaner tagits fram, bl.a. ett grönprogram och ett kustprogram. Det är något som vi i Naturskyddsföreningen i Nacka tycker är jättebra men vi har en del synpunkter på programmen. Jag lägger ut våra remissvar här på bloggen och börjar med kustprogrammet.


Vi är mycket positiva till att Nacka kommun tagit fram ett kustprogram såväl som ett grönprogram som underlag till arbetet med den nya översiktsplanen. Nedan följer våra viktigaste synpunkter på det föreslagna programmet.

Inledning

Under rubriken trender verkar det som att kommunen är en mer eller mindre maktlös aktör. Det står att ”exploateringen av stränder fortsätter med nybyggnation, förtätningar, tillbyggnader och anläggning av bryggor”. Detta är något som kommunen i allra högsta grad kan påverka själv om viljan finns. Och det är väl det som kustprogrammet syftar till.

Kustprogrammet inriktning

Vi stödjer i stort de mål som anges under denna rubrik. Men vi undrar hur viktiga naturliga lek- och uppväxtmiljöer för fisk ska skyddas när inga aktuella provfiskningar har gjorts och fisk och övrigt marint djurliv inte på något sätt berörts av de inventeringar som ligger till grund för kustprogrammet. Vi återkommer om detta längre fram.

Vi tycker också att målet att öka tillgången och förbättra tillgängligheten till strand- och vattenområden måste förtydligas på så sätt att det inte går ut över djur- och växtliv. Om målet om att växt- och djurarter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd ska uppnås måste det finnas orörda stränder där t.ex. fåglar kan häcka utan att bli störda.

Vi ser gärna att strandskyddet utökas till 300 m i Ryssbergen men det riskerar att bli ett slag i luften då Kvarnholmsbron kommit så pass långt i planeringen. Men även om en bro skulle byggas så kanske ett utökat strandskydd skulle kunna förhindra ytterligare exploatering av Ryssbergen.

Det sägs att kustprogrammet föreslår skydd av områden med höga naturvärden och skydd av ekologiskt särskilt känsliga områden. Men när det gäller stränder och marina områden så finns ingen naturvärdeskarta eller liknande. Rimligen borde områden med skyddsvärda stränder och skyddsvärda undervatensmiljöer redovisas på kartor. Vi frågar oss om detta beror på att det helt enkelt inte finns tillräckligt underlag för att peka ut sådana områden. Det är enligt vår mening nödvändigt att inventera även faunan(fiskar och deras lekområden, kräftor, musslor och andra ryggradslösa djur) samt sjöfågel. Något vi efterfrågat under hela processen med kustprogrammet. Nu sägs att sjöfågelinventeringar ska göras vilket vi välkomnar. Men det är i detta läge inte möjligt att peka ut vilka områden som behöver skydd eller åtminstone lämnas ifred för djurlivet. Detta är en allvarlig begränsning i det föreslagna kustprogrammet.

Utredningsområden

Vi anser att Svärdsö borde strykas som utredningsområde. Det är inte ett lämpligt område för en ny småbåtshamn, eftersom kusten är mycket utsatt för väder och vind och därför kräver mycket stora ingrepp/anläggningar för att kunna hysa en småbåtshamn. Svärdsö borde snarast inrättas som naturreservat, det har nu gått mer än 10 år sedan ett väl genomarbetat förslag till avgränsning och skötselplan presenterades för Nackas politiker. Vår uppfattning är att Svärdsös stränder absolut inte ska exploateras!

Naturmiljöer

Vi stödjer de mål och rekommendationer som föreslås.

Vi anser att avsnittet behöver kompletteras med kartor där viktiga strand- och undervattensmiljöer pekas ut. Sådana områden borde också fredas från exploatering och anläggningar för båtliv eller annat friluftsliv som kan påverka värdena negativt. Vi ser gärna att några marina reservat föreslås, t.ex. delar av Erstaviken med anslutning till det blivande reservatet Erstavik och Svärdsö och del av Vårgärdssjön med anslutning till Tattbyreservatet,  som anges som ekologiskt särskilt känsliga områden. Sumpholmen bör införlivas i Skogsöreservatet enligt inlämnat medborgarförslag. Även Furuholmen i Baggensfjärden bör skyddas för fågellivets skull.

Det är bra att sjöfågelinventeringar föreslås men vi saknar, som vi nämnt tidigare, inventeringar av fisk och annan marin fauna. Det har tidigare hänvisats till vissa begränsade provfisken som länsstyrelsen gjort för många år sedan men inte ens de presenteras i kustprogrammet. Man kan nog misstänka att de inte längre är relevanta. Många som fiskar berättar om ändringar i fiskfaunan och nedgång i fisket. Det är väl känt att gäddan försvunnit längre ut i skärgården.

Vi anser att det inte går att bedöma åtgärder och exploateringsmöjligheter baserat på de nu genomförda florainventeringarna. Som påpekas i programmet så vill människan gärna utnyttja samma områden som fiskar och fåglar för bad och båthamnar. Framförallt gäller det vikar och låglänta stränder. Vad vi har förstått så har det inte funnits tillräckliga medel avsatta inom projektet för att göra sådana inventeringar vi efterlyser. Det är mycket beklagligt att Nacka kommun inte satsar ordentligt med resurser när man nu tar fram ett kustprogram.

Det är bra att det föreslås att de gjorda florainventeringarna ska följas upp. Detta är helt nödvändigt. Att göra en inventering en gång ger bara en ögonblicksbild av situationen. Om inventeringarna ska vara meningsfulla behövs regelbundna uppföljningar så att miljöutvecklingen kan bedömas. Detta gäller givetvis även för de sjöfågel och fiskinventeringar vi anser nödvändiga. Detta medför naturligtvis kostnader för kommunen men det är något som en kommun som säger sig vara ekokommun bör ha råd med!

Strandskydd, bebyggelse och bryggor

Vi stödjer de mål och rekommendationer som föreslås. Den nya strandskyddslagen tycks inte ha inneburit en skärpning i Nacka. Under det första året med den nya lagstiftningen har, enligt uppgifter, inte resulterat i färre dispenser. Vi känner till två, mycket tveksamma, aktuella fall där dispens getts. Det gäller en lång brygga vid den nyligen instiftade Gärdesuddens naturreservat och ridhuset vid Velamsund. Nacka  kommun fortsätter alltså tillåta exploatering av stränderna, inte undra på att vi har en sådan trend som det talas om i inledningen av kustprogrammet!

Vi tycker som sagt att kustprogrammets mål och rekommendationer är bra men vi tvivlar på att den politiska ledningen i Nacka verkligen vill skydda Nackas stränder! Vi skulle vilja se en karta över vilka strandområden som är tillgängliga för allmänheten.

Friluftsliv

Vi är oroliga för att alltför mycket anläggningar och strandpromenader föreslås. Som vi tidigare nämnt är Svärdsö en mycket olämplig plats för en ny småbåtshamn. Vi vill inte heller se någon utökning av befintlig hamnanläggning.

Vi är inte negativa till att förbättra tillgänglighet till stränder och öka möjligheten till friluftsliv längs med stränderna, men det måste ske med mycket stor omsorg om djur- och växtlivet. Alla stränder ska inte vara tillgängliga för människor.

Återigen vill vi påpeka att utan faunainventeringar är det omöjligt att säga vilka områden som är lämpliga eller olämpliga för friluftsliv.

Fisk och fritidsfiske

Vi tycker att mål och rekommendationer är bra men som vi tidigare nämnt så saknar vi inventeringar av fiskfaunan.

Båtliv

Det är bör sättas upp som mål att båttvättar inrättas inrättas i sådan omfattning så att bottenmålning av fritidsbåtar  helt kan undvikas. Kommunen måste ställa upp med nödvändiga planbeslut och ev. markupplåtelse.

I framför allt Baggensfjärden förekommer under sommarhalvåret okynnesåkning med snabba båtar och vattenskotrar, delvis i direkt strid med gällande bestämmelser. Detta skadar fågellivet. Ungarna i en ejderkull som splittras av en vattenskoter har inte stor chans att överleva. Bestämmelserna måste skärpas och framför allt övervakas. I samband med utökning eller nyanläggning av bryggor bör kommunen kunna ställa krav på företag eller båtklubbar i linje med detta.

 Naturskyddsföreningen i Nacka genom

 Ronny Fors                         Charlie Wijnbladh

2010-09-24

Södra Torö är en fågellokal av yttersta rang för att studera höststräcket. Vid förliga vindar och gynnsamt väder är sydsträcket av rovfåglar här imponerande. Dessutom lär vi få se en hel del tättingar, änder, vadare, doppingar mm.                                                            

Anmälan till Ronny Fors på tel 070-8963607.
Deltagaravgift 100 kr, Ungdomar fritt.
Avfärd från Nacka kl 07.00
Arr: Nacka Biologiska Förening



Stenstranden, södra Torö.

Norra Järvafältets sjöar och våtmarker är utmärkta rastplatser för änder, vadare och tättingar av olika slag. Och med så mycket rastande fågel kommer såklart rovfåglarna! Guidar gör Ronny Fors. Medtag matsäck.

Samling: Utanför Akalla T-banestation kl 08:00.

Kostnad: 20 kr för medlemmar, 40 kr för icke-medlemmar.

Arr: Stockholms naturskyddsförening

• Detaljplanen strider mot flera av de nationella och regionala miljömålen, riksintresset kust och skärgård samt länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen.
• Planområdet innehåller skog med höga naturvärden, till stora delar klassade som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen, och flera rödlistade arter samt signalarter.
• Skogen har stor betydelse som rekreationsområde
• Detaljplanen hotar både natur- och rekreationsvärdena i området.
• Naturskyddsföreningen anser att planen innebär en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken ska upprättas.
• Länsstyrelsens beslut om upphävande av strandskydd har tagits på felaktiga grunder, Nacka kommun har i ansökan inkommit med grovt vilseledande information.
• Ompröva hela Tollareexploateringen, så mycket ny kunskap har tillkommit att man måste se på Tollare med helt nya ögon.

Allmänt

Naturskyddsförening i Nacka anser att detaljplanen inte ska genomföras. Planen strider bl.a. mot miljömålen Ett rikt växt och djurliv, Levande skogar och God bebyggd miljö. Planen strider också mot riksintresse kust och skärgård. Planen strider mot Nacka kommuns egna mål om långsiktigt hållbar utveckling och att Nackas karaktär av grön kommun bibehålls.

Nacka kommun har uttalat att ”Nya bostäder ska i första hand byggas i tidigare industriområden”, en ambition vi helt instämmer i. Däremot betyder det inte att alla gamla industriområden, med nödvändighet, är lämpliga att bygga bostäder i. Man måste göra en sammanvägd bedömning av flera olika aspekter, inte minst trafikfrågor, innan man kan säga att ett område är lämpligt för bostadsbebyggelse. Vi anser att ordentliga hållbarhetsanalyser bör föregå alla byggprojekt i Nacka.

Vår uppfattning är att det gamla industriområdet i Tollare, liksom den nu rivna godtemplarbyn, kan utvecklas med bostäder/verksamheter men naturmarken runt om industriområdet bör i huvudsak lämnas orörd.

Den natur som omger bruksområdet bör införlivas i Tollare naturreservat.

Bristande behovsbedömning

Planen anses av Nacka kommun inte utgöra en betydande miljöpåverkan. Vi delar inte den uppfattningen. Vi finner det också anmärkningsvärt att länsstyrelsen instämt i Nacka kommuns behovsbedömning. Enligt vår uppfattning borde en så pass stor exploatering som berör så värdefulla naturområden uppenbart innebära en betydande miljöpåverkan.

I bilaga II till EG:s direktiv om Miljöbedömningar av vissa planer och program 2001/42 EG uppräknas kriterier för att avgöra om påverkan kan antas vara betydande. Dessa kriterier finns även i bilaga 4 till MKB-förordningen. Det framgår tydligt att man ska bedöma planens ackumulerande effekt (eller totaleffekt som det står i MKB-förordningen). Detta betyder bl.a. att man inte bara ska bedöma den just nu aktuella planen utan att man ska se den i ett sammanhang med t.ex. kommande detaljplaner i samma område.

Påverkans storlek och fysiska omfattning ska också vägas in. I Bilaga II till EG-direktivet nämns också geografiskt område och antalet personer som kan antas komma att beröras.

Ett mycket stort antal människor berörs av exploateringen av Tollare. Tollare utgör det enda större sammanhängande grönområdet i södra Boo. Ca 8000 människor har Tollare som sitt närrekreationsområde. Stora delar av Tollare består av otillgängliga bergsryggar och branter. De promenadvänliga och lättillgängliga områdena är därför ganska få. Exploateringen av Tollarehöjden berör viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Inom området finns promenadvänliga stråk som, om planen blir verklighet, bebyggs med hus och vägar. Möjligheter till rofyllda skogspromenader försvinner helt och hållet.

Enligt de ovan nämnda bilagorna ska också ”speciella särdrag i naturen” och ”påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus” vägas in i bedömningen om betydande miljöpåverkan. Det bör alltså vägas in om området har höga naturvärden samt om exempelvis ett  naturreservat kan påverkas av exploateringen. Skogen som berörs i detta fall är till stor del klassad som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen. Flera rödlistade och regionalt skyddsvärda arter förekommer i området. Den angränsade naturmarken är naturreservat. Syftet med reservatet är ”att bevara och utveckla områdets värden för rekreation och biologisk mångfald.”

Någon analys av hur hela den planerade exploateringen av  Tollare påverkar natur- och rekreationsvärdena i Tollare finns inte. Naturskyddsföreningens uppfattning är att planerna allvarligt inverkar negativt på själva syftet med naturreservatet.

Enligt vår mening är det uppenbart att planen innebär en betydande miljöpåverkan. Vi undrar varför Tollarehöjden inte anses utgöra en betydande påverkan medan den angränsade Tollare strand däremot bedöms utgöra en betydande påverkan. Planerna berör samma skogsområden och ligger inom strandskydd och riksintresseområde.

Om en MKB enligt Miljöbalkens krav upprättats för detaljplanen skulle alternativa utformningar av bebyggelsen redovisats. Detta är kanske det viktigaste med en MKB, att redovisa hur planens syfte kan uppnås utan att allvarlig miljöpåverkan uppstår. I detta fall skulle man t.ex. pröva att lägga bebyggelsen ute på de f.d. hästhagarna, istället för att som nu föreslås, bygga in ekbacken väster om de befintliga husen vid Mellanbergsvägen. Alternativredovisningar ger politikerna ett bättre beslutsunderlag så att de kan fatta bättre och mer välunderbyggda beslut.

Påverkan på riksintresse

Inom planområdet gäller riksintresset kust och skärgård. Värdet ligger i ”växelverkan mellan land och vatten samt det omväxlande kulturlandskapet”. Enligt vår uppfattning är planen inte förenlig med riksintresset. Vi vill här lyfta fram vad som sägs i MKB:n för Telegrafberget, ett på flera sätt liknande projekt som Tollare. MKB:n för Telgrafberget är tydlig med att den planen strider mor riksintresset. Under rubriken Samlad bedömning – Planens grad av måluppfyllelse står det att: Planförslaget bedöms inte vara förenligt med riksintresset ”kust och skärgård” då delar av exploateringen berör naturvärden. Planen uppfyller inte kraven på undantag från detta, då planförslaget inte innebär en utveckling av befintlig tätort eller det lokala näringslivet – i de delar som omfattar naturmark. Detsamma borde rimligen gälla för Tollarehöjden.

Felaktigt upphävande av strandskydd

Att upphäva strandskydd inom det gamla bruksområdet har vi inga invändningar emot. Däremot ser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i den omgivande naturmarken.

På de kartor som Nacka kommun skickade in till länsstyrelsen anges hela det instängslade området runt bruket som ”ianspråktaget område”. Detta är inte en korrekt beskrivning. Det är inte bara bruksområdet som är instängslat utan också en stor del av den gamla orörda skogen öster om bruket. Ingenstans i handlingarna till länsstyrelsen framgår det tydligt att den delen är gammal skog med höga naturvärden. Man hänvisar till en rapport från Ekologigruppen, ”Belysning av påverkan på strandskyddet 2006-10-02”. Enligt den finns inga höga naturvärden i detta område. I MKB:n till Tollare strand kan man läsa att ”ytterligare inventeringar har sedan dess utförts i området. Vid dessa inventeringar har det framkommit att området innehåller högre värden än vad som observerats vid inventeringen 2006.” Skogsstyrelsen har också registrerat området som nyckelbiotop.

I samband med naturreservatsutredningen togs det fram en underlagsrapport om rekreationsvärdena i Tollare. På sidan 11 i denna rapport finns en karta över Tollare med natur- och rekreationsvärdena sammanlagda. Den visar tydligt att föreslagen bebyggelse öster om bruket kommer i konflikt med dessa värden. Den värdekärna för rekreation som är identifierad kommer att påverkas kraftigt av bebyggelsen. Vi vill gärna citera texten på sid 11 i ovannämnda rapport:

Sammanfattningsvis kan det konstateras att betydande delar av värdekärnorna, även de som berör båda värdena kommer i konflikt med förslag till bebyggelse.

Detta bör fortsättningsvis beaktas i bl.a. prövningen av upphävande av strandskydd.

Länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen

Tollareområdet finns med i Länsstyrelsens program Aldrig långt till naturen. Där redovisas  områden med tätortsnära natur som bör skyddas som naturreservat. Stora delar av den planerade bebyggelsen i Tollareområdet ligger inom det område som både i kommunens översiktsplan är grönområde och i Länsstyrelsens program föreslås som reservat. Delar av det område som i denna plan föreslås bebyggas ligger inom det område som markerats som naturreservat i Aldrig långt till naturen.  

Miljöredovisning/naturmiljö

Miljöredovisningen är tydlig med vilka stora negativa konsekvenser planförslaget får för den biologiska mångfalden. Flera rödlistade arter lär försvinna från Tollare om förslaget genomförs. De kompensationsåtgärder det talas om kan på inget sätt uppväga, eller knappt ens mildra, de negativa följderna av planförslaget. Att lägga ut död ved i området när större delen av skogen är borta är inte en kompensation värd namnet enligt vår uppfattning. Förlust av gammelskog går egentligen inte att kompensera. Att den natur som blir kvar skyddas som naturreservat är ingen kompensation för förlorade skogar!

I området har spår av tretåig hackspett observerats. Det är en mycket krävande art som, framförallt vintertid, kräver stora arealer skog(100 hektar) för sin överlevnad.  Är tillgången på död ved riklig kan den klara sig med några tiotals hektar stora revir för sin häckning. Även mindre hackspett(rödlistad som missgynnad, hotkat.4) förekommer i området bör nämnas i miljöredovisningen.

Utifrån naturvärdeskartorna från Ekologigruppen kan man lätt konstatera att de områden med höga naturvärden bebyggs medan de områden som har lägre naturvärde ingår i naturreservatet. Att de kvarvarande naturområdena skulle kompensera för den natur som exploateras finner vi omöjligt. Även om vissa naturvärdesträd kan sparas så kan det omöjligen kompensera för förlusten av ett helt skogsekosystem. Vad vi har förstått ska bl.a. tallar med reliktbock och tallticka, två rödlistade arter, sågas ner och läggas i s.k. vedkyrkogårdar. Detta är knappast en kompensationsåtgärd värd namnet. Förlust av gammelskog går inte att kompensera! Situationen för gammelskogen och alla dess arter är mycket dålig i Sverige. Att talltickan förts upp på rödlistan är ett tydligt tecken på det. All gammelskog som finns kvar måste bevaras!

Vår uppfattning är att Tollareområdet är viktig för spridningssambanden för biologisk mångfald inom kommunen. Inte minst som länk mellan Nacka-Värmdökilen och Tyresökilen(Erstavik/Nackareservatet).

Vi saknar även i denna plan och miljöredovisning en tydlig koppling till hela Tollareexploateringen. Detta är den fjärde detaljplanen i Tollare och ingenstans, allra minst i programmet för Tollare, finns en samlad bedömning av Tollarexploateringens konsekvenser för natur- och rekreationsvärdena. När programmet gjordes fanns i stort sett inga inventeringar gjorda i Tollare. Det gör att hela Tollareprojektet borde omprövas p.g.a. bristande beslutsunderlag.

Länsstyrelsen efterfrågar i sitt samrådssvar på Tollare strand en sammanställning av naturvärdena i Tollare i planbeskrivningen. Även vi i Nacka Naturskyddsförening efterlyser en sådan sammanställning.

Vi finner det mycket märkligt att inte underlagsrapporterna till naturreservatsutredningen samt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering refereras i miljöredovisningen. Även om det är väldigt tydligt vilka stora negativa konsekvenser planförslaget får så borde rimligen även Skogsstyrelsens och Pro Naturas värdering av naturvärdena i området nämnas.

Miljöredovisning/rekreation

 Vi instämmer i att befintliga rekreationsmönster påverkas negativt. Konsekvenserna borde belysas mer utförligt. Så gott som all promenadvänlig skog bebyggs i Tollare, det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Det sägs att: större naturområden för rekreation finns öster om den föreslagna bebyggelsen. Detta är helt missvisande. Det området utgörs till största del av berg och branter och är inte ett lämpligt rekreationsområde(om man inte är bergsklättrare). Det är också missvisande att kalla det för ett större område, särskilt stort är det då verkligen inte.

Vi är förvånande över att det inte refereras till den rekreationsrapport som togs fram i samband med naturreservatsutredningen. Det är tydligt att en värdekärna för rekreation påverkas mycket kraftigt om planen genomförs. Även här bör man se på den sammanlagda effekten av den totala Tollareexploateringen.

Miljöredovisning/mark och vatten

Att förorenad mark saneras är givetvis positivt. Däremot anser vi inte att marksaneringen ska vara avhängig exploatering av värdefull natur. En av orsakerna till den omfattande  exploateringen i Tollare har uppgetts vara att marksaneringen fördyrar projektet och en stor byggvolym behövs för att projektet ska bära sig. Marksaneringen borde rimligen bekostas med statliga medel.

Vi anser att dagvattenfrågan behöver redovisas mer utförligt. Det sägs att Nacka kommuns dagvattenstrategi ska följas och LOD ska tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Samtidigt har man konstaterat att förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten begränsade. WSP har gjort en dagvattenutredning som talar om stora hydrologiska förändringar i Tollareområdet till följd av den omfattande exploateringen. Dessa frågor måste studeras ytterligare och garantier för utsläpp av orenat dagvatten eller spillvatten i Lännerstasundet måste ges.

Brister i planbeskrivningen

Om man läser planbeskrivningen så tycks det inte finnas några problem med planen vad gäller naturmiljö, strandskydd och riksintressen. Slutsatserna från miljöredovisningen borde inarbetas i planbeskrivningen så att man lätt kan utläsa planens olika konsekvenser.

På sid 2 i planbeskrivningen står: från rekreationssynpunkt innebär förslaget en ökad tillgänglighet till såväl natur- som strandområden. Detta är ett direkt lögnaktigt påstående! Hur kan tillgängligheten till naturen öka när man bygger bort den? Det rimmar också illa med vad som sägs i miljöredovisningen om att befintliga rekreationsmönster påverkas negativt.

Bättre konsekvensanalyser

Vi tycker att detaljplaner måste genomgå mycket bättre konsekvensanalyser än vad som är fallet idag, oavsett om de anses innebära en betydande miljöpåverkan eller inte. De bör exempelvis visa klimatpåverkan i livscykelperspektiv, trafikkonsekvenser, tillgång till grönområden, påverkan på ekosystemtjänster, hur de förhåller sig till de nationella och regionala miljömålen samt att varje plan sätts i ett större sammanhang avseende dessa och andra faktorer.

Naturskyddsföreningen i Nacka genom

Ronny Fors

2010-09-10

Detta lilla naturreservat har mycket att bjuda på: gammelekar, hällmarkstallskog och frodig granskog är några naturtyper vi stiftar bekantskap med. Och så själva sjön förstås!

Samling: Nacka forum, vid bussarna, 18:30. Hemgjord smörgås till självkostnadspris i slutet av vandringen.

Arr: Nacka Naturskyddsförening

Vi vandrar ut i svampskogen och undersöker vad som finns och lär oss nya arter, vad som är ätligt och vad man ska undvika. Barnfamiljer är välkomna.

Tid: kl 10 – c:a 14
Plats: Samling vid hållplatsen Johannes Petri Skola i Saltsjö-Boo, se karta.
Utrustning: Stövlar eller grova skor, svampkorg (ej plastpåse!), svampkniv, svampbok – om du har samt viktigt: matsäck.
Ledare: Charlie Wijnbladh, (svampkonsulent)

OBS! Vid olämpligt väder eller total brist på svamp kan utflykten ställas in. Kolla om du är osäker.

Anmäl dig gärna till 0708 397687 eller [email protected] .


Kantareller i Tollare.

Skärgårdsstiftelsen rapporterade för någon vecka sedan att ejdern minskar kraftigt i Östersjön. Det resulterade faktiskt i en del inslag i tv och artiklar i tidningarna. Men man kan verkligen hålla med SOF som undrar varför det dröjt så länge för medierna att uppmärksamma ejderns allvarliga tillbakagång. Och när det väl rapporteras så blir det bara ett inslag utan uppföljning och dagen därpå har frågan glömts bort av de flesta.

Den pågående valrörelsen är nästintill kliniskt ren från allt vad natur-och miljöfrågor heter. Visst är det lite klimatprat men det har en rätt undanskymd roll, trots att vi nu verkligen börjar se effekterna av ett varmare klimat med skyfallen och översvämningarna i Pakistan och den extrema vämeböljan i Ryssland, för att nämna några av de extrema väderhändelserna vi sett under sommaren.

Hur är det med ejdern då? Jo, den har minskat kraftigt under den senaste 10-årsperioden efter att ha ökat under lång tid. Uppsvinget för ejdern hänger ihop med övergödningen av Östersjön som gjorde att blåmusslan, ejderns stapelföda, ökade. Men under 1990-talet vände utvecklingen och ejderpopulationen började snabbt minska istället. Den senaste tioårsperioden har ejderpopulatinen minskat med 30 procent och prognosen är att tillbakagången kommer att fortsätta. Detta har gjort att ejdern numera är upptagen i den Svenska rödlistan som nära hotad. En del av förklaringen till tillbakagången kan vara att havsörnstammen vuxit kraftigt under de senaste årtiondena. Men det är inte hela förklaringen. Den stora boven är snarare tiaminbristen, som även drabbar många andra fåglar. Ni kanske kommer ihåg att det började komma rapporter om trutdöd längs våra kuster för några år sedan. Nu har forskarna kommit fram till att trutdöden orsakas av brist på vitamin B1,tiamin, hos fåglarna. Vad som i sin tur orsakar tiaminbristen är däremot inte klarlagt. Men forskarna tror att det handlar om störningar i de biogeokemiska cyklerna. Eftersom djur inte kan bilda tiamin själva så måste de få i sig det via födan. Tiamin bildas långt ner i näringskedjan i växtplankton vilket gör att hela ekosystemet påverkas. Det kan vara övergödningen av Östersjön som påverkar planktonen som blåmusslorna lever av och som i sin tur äts av ejdrarna. Tiaminbrist hos fåglar och även andra djur har observerats över hela världen och de Svenska forskarna tror att en stor del av våra fågelarter kan vara drabbade. Och förmodligen alla andra djur också! Om det som orsakar tiaminbristen sker längs ner i näringsväven så kommer förstås alla djur att påverkas.
Det här är verkligen läskigt!

Nu får man hoppas att det forskas vidare om det här. Jag lyssnade på ett föredrag av Lennart Balk, som drivit den här forskningen, och han sa då att det är svårt att få forskningsmedel för detta. Åtminstone i Sverige verkar intresset ljummet från naturvårdsverk såväl som regeringen medan man däremot verkar mer intresserade i bl.a. USA.

Att ejdern minskar kanske inte verkar så dramatiskt för en del som tror att vi människor på något sätt är frikopplade från naturen, vilket det tyvärr verkar vara alltför många som tror. Men för oss andra så är det riktigt oroande. Och det är här man skulle önska att rapporteringen om den minskande ejderpopulationen skulle vara bättre och mer fullödig. Varför följs det inte upp med frågor om orsakerna och om det är kopplat till männniskans påverkan på miljön? Vad säger politikerna om detta i dessa valtider, vad säger de om att det är svårt att få anslag för vidare forskning om tiaminbristens orsaker? Tyvärr har det nog mycket att göra med den allt mer utbredda naturanalfabetismen. Inte rör det väl mig om ejdern minskar kanske många tänker. Hur många vet förresten att ejder är en fågel? Under den senaste vandringen var det faktiskt en person som inte visste vad en gråtrut är för nåt!

I naturguidekretsar brukar det diskuteras om artkunskap och naturkänsla är nödvändigt för att man ska kunna känna ett engagemang för miljöfrågor. Det finns inte något entydigt svar att få i någon forskning och det brukar råda delade meningar om detta även om de flesta som tror att kunskap och vistelse i naturen också föder engagemang och känsla för miljöfrågor. Det borde göra det kan man tycka. Har man upplevt det skådespel som ejdersträcket är, eller sett de osannolikt vackra gudingarna(hanarna) och hört deras mjuka vårsång i skärgården , eller följt ådorna(honorna) med sina ungar under sommaren så känns det förstås ända in i själen när man läser om tiaminbrist och vikande ejderpopulationer.  Så nog tror jag ändå att det spelar roll om vi lyckas få ut fler människor i naturen. Men det räcker nog inte bara med det, tror att det finns många som vistas i naturen men som mer använder den som kuliss för olika andra aktviteter så det behövs också att man berättar och förklarar och framförallt lär folk att se, lyssna och upptäcka i naturen.