Naturbloggen

Nu är även Tollarehöjden överklagat till länsstyrelsen. Jag har skrivit en hel del om Tollare här på bloggen och precis som Kvarnholmsbron och Ryssbergen har det blivit något av en följetong. Och den fortsätter ett tag till kan jag lova. Om vi verkligen lyckas ändra något är jag tveksam till men man måste i allafall försöka och nu återstår inte mer än att överklaga. Jag lägger ut hela överklagandet här för de som är intresserade.

Överklagande av detaljplan för del av Tollare 1:16 m fl, delområde 3 Tollarehöjden, i Boo, Nacka kommun.

Naturskyddsföreningen i Nacka överklagar härmed antagen detaljplan för Tollare strand. Beslut 2011-05-23 Kf § 139.

 

Föreningen yrkar att länsstyrelsen upphäver Nacka kommuns beslut att anta

detaljplanen. Detaljplanen vilar på ett bristfälligt underlag och bör alltså underkännas av

länsstyrelsen. Planen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan, något som vi anser är uppenbart felaktigt.

Vi anser att planen strider mot

• 1§ 1kap. MB om att främja en långsiktigt hållbar utveckling och skydda värdefulla naturmiljöer.
• 1 och 6§§ 3 kap. MB om de grundläggande hushållningsreglerna
• 1 och 2 §§ 4 kap. MB om riksintresse för kust och skärgård
• 11§ 6 kap. MB om miljökonsekvensbeskrivningar
• 13-18 §§ 7 kap. om strandskydd
• EU:s Art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet
• 26 § 5 kap. PBL om planbeskrivning

 

Bakgrund.

Tollarehöjden är den fjärde detaljplanen i Tollare-exploateringen och ytterligare en detaljplan har nyligen varit ute på samråd(Tollare port). Totalt handlar det om ca 950 lägenheter i Tollareområdet varav det mesta kommer att byggas på hittills orörd naturmark. Stora delar av skogen i Tollare är klassad som nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen och ett flertal rödlistade arter, signalarter samt arter uppräknade i EU:s bilaga 2 till Art och habitatdirektivet förekommer inom området. De höga naturvärdena var inte kända då detaljplaneprogrammet för Tollare antogs av Nacka kommunfullmäktige 2006. Det är först efter att detaljplaneprogrammet antagits som mer detaljerade naturinventeringar gjorts i Tollare och som då också avslöjat de mycket höga naturvärdena. Tros denna nya kunskap har inte planerna ändrats i någon nämnvärd utsträckning och de tidigare antagna detaljplanerna Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har inte ansetts utgöra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen sade i sitt yttrande över program för Tollare, daterat 2006 06 08 , om miljöbedömning att ”Den behovsbedömning som anges ha upprättats bör redovisas i sin helhet. Kommunens ställningstagande bör även enligt Länsstyrelsen motiveras mer utförligt” Nacka kommun har inte redovisat någon behovsbedömning eller utförligt motiverat sitt ställningstagande. Att så omfattande byggplaner, mestadels i naturmark, inte skulle ha en betydande miljöpåverkan är en häpnadsväckande slutsats.

 Detaljplanenerna för Tollare träskväg och Mellanbergsvägen har nu vunnit laga kraft efter överklaganden.

Naturskyddsföreningen i Nacka tillsammans med andra natur- och miljöföreningar har hela tiden krävt att Tollare-exploateringen ska ses i sin helhet och inte styckas upp i flera mindre delar, denna ”salamimetod” är något som det varnas för i Naturvårdsverkets handbok för Miljöbedömning av  planer och program(s.97). 

Nacka kommun har inrättat ett naturreservat för den naturmark som ligger utanför exploateringsområdet. Naturreservatet har därför blivit uppsplittrat i flera delar avskilda från varandra och flera av de naturmässigt och rekreationsmässigt värdefullaste delarna har lämnats utanför reservatet. De områdena kommer istället att exploateras vilket bl.a. innebär att lokaler för flera rödlistade försvinner. Naturreservatet kan knappast kompensera för dessa förluster.

Nedan utvecklar vi varför vi anser att detaljplan Tollarehöjden bör upphävas. Utöver det vi anger här vill vi hänvisa till vårt remissvar som vi bifogar denna överklagan.

Våra invändningar ang. detaljplanen för Tollarehöjden.

Planen strider mot de miljöbalkens portalparagraf och de grundläggande hushållningsreglerna.

Föreningen menar att planen strider mot 1§ 1 kap MB. Där talas om att MB ska tillämpas så att ” värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas”, ”den biologiska mångfalden bevaras”, ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Att exploatera värdefulla natur- och rekreationsområden kan knappast kallas för god hushållning. Att det finns ett behov av bostäder innebär inte att man måste bygga i värdefulla naturområden. Nyckelbiotoper kan inte flyttas, däremot kan vi välja var vi bygger nya bostadsområden.

Föreningen anser att planen också strider mot 1och 6 §§ 3 kap. MB.

Där påtalas att behovet av grönområden i tätorter särskilt ska beaktas. I och med exploateringen av Tollareområdet inskränks rekreationsmöjligheterna för ca 10.000 invånare i sydöstra Boo som har Tollare som sitt enda natur- och rekreationsområde. Så gott som all promenadvänlig skog bebyggs i Tollare, det som blir kvar är berg och branter. Knappast områden att ströva i och uppleva skogens lugn eller fågelsång.

Planen strider mot riksintresse kust och skärgård.

Inom planområdet gäller riksintresse kust och skärgård. Vi anser att planen strider mot 1 och 2 §§ 4 kap. MB. Där sägs att ”exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.”

Områdets naturvärden utraderas om exploateringen tillåts.

I 2 § 4 kap. MB sägs att ”främst det rörliga friluftslivets  intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön”. Vi kan inte se att man beaktat friluftslivets intressen i Tollarehöjden. Vi kan inte se att planen uppfyller kraven på undantag från riksintresset då det inte innebär utveckling av befintlig tätort eller utveckling av det lokala näringslivet.

Bristande behovsbedömning, planen bör anses ha betydande miljöpåverkan.

Planen anses av Nacka kommun inte utgöra en betydande miljöpåverkan. Vi delar inte den uppfattningen. Vi finner det också anmärkningsvärt att länsstyrelsen instämt i Nacka kommuns behovsbedömning. Enligt vår uppfattning borde en så pass stor exploatering som berör så värdefulla naturområden uppenbart innebära en betydande miljöpåverkan. I samrådsredogörelsen vidhåller man att planen inte innebär en betydande miljöpåverkan utan att argumentera varför det är så.

I bilaga II till EG:s direktiv om Miljöbedömningar av vissa planer och program 2001/42 EG uppräknas kriterier för att avgöra om påverkan kan antas vara betydande. Dessa kriterier finns även i bilaga 4 till MKB-förordningen. Det framgår tydligt att man ska bedöma planens ackumulerande effekt (eller totaleffekt som det står i MKB-förordningen). Detta betyder bl.a. att man inte bara ska bedöma den just nu aktuella planen utan att man ska se den i ett sammanhang med t.ex. kommande detaljplaner i samma område. Tollareexploateringen är uppdelad i flera olika detaljplaner men ingenstans, inte heller i planprogrammet, finns en samlad bedömning av exploateringens miljöeffekter.

Påverkans storlek och fysiska omfattning ska också vägas in. I Bilaga II till EG-direktivet nämns också geografiskt område och antalet personer som kan antas komma att beröras.

Ett mycket stort antal människor berörs av exploateringen av Tollare. Tollare utgör det enda större sammanhängande grönområdet i södra Boo. Ca 8000 människor har Tollare som sitt närrekreationsområde. Stora delar av Tollare består av otillgängliga bergsryggar och branter. De promenadvänliga och lättillgängliga områdena är därför ganska få. Exploateringen av Tollarehöjden berör viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Inom området finns promenadvänliga stråk som, om planen blir verklighet, bebyggs med hus och vägar. Möjligheter till rofyllda skogspromenader försvinner helt och hållet.

Enligt de ovan nämnda bilagorna ska också ”speciella särdrag i naturen” och ”påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus” vägas in i bedömningen om betydande miljöpåverkan. Det bör alltså vägas in om området har höga naturvärden samt om exempelvis ett  naturreservat kan påverkas av exploateringen. Skogen som berörs i detta fall är till stor del klassad som naturvärde av Skogsstyrelsen. Ekologigruppen bedömer att området har naturvärden av regionalt intresse, se rapporten Tollare i Nacka – belysning av påverkan på strandskyddet 2009-05-13.

Flera rödlistade och regionalt skyddsvärda arter samt signalarter förekommer i området. Den angränsade naturmarken är naturreservat. Syftet med reservatet är ”att bevara och utveckla områdets värden för rekreation och biologisk mångfald.”

Någon analys av hur hela den planerade exploateringen av  Tollare påverkar natur- och rekreationsvärdena i Tollare finns inte. Naturskyddsföreningens uppfattning är att planerna allvarligt inverkar negativt på själva syftet med naturreservatet.

Enligt vår mening är det uppenbart att planen innebär en betydande miljöpåverkan. Vi undrar varför Tollarehöjden inte anses utgöra en betydande påverkan medan den angränsade Tollare strand däremot bedöms utgöra en betydande påverkan. Planerna berör samma skogsområden och ligger inom strandskydd och riksintresseområde.

Även den föreslagna tunneln gör att planen bör anses ha en betydande miljöpåverkan. Att spränga fram en vägtunnel genom ett berg kan givetvis ha en lång rad konsekvenser för miljön, inte minst kan det påverka grundvattennivåerna i berget vilket i sin tur kan påverka vegetationen. Miljöpåverkan av den föreslagna tunneln omnämns inte över huvud taget i den miljöredovisning som tagits fram.

Om en MKB enligt Miljöbalkens krav upprättats för detaljplanen skulle alternativa utformningar av bebyggelsen redovisats. Detta är kanske det viktigaste med en MKB, att redovisa hur planens syfte kan uppnås utan att allvarlig miljöpåverkan uppstår.

Alternativredovisningar ger politikerna ett bättre beslutsunderlag så att de kan fatta bättre och mer välunderbyggda beslut.

Felaktigt upphävande av strandskydd

Att upphäva strandskydd inom det gamla bruksområdet har vi inga invändningar emot. Däremot ser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i den omgivande naturmarken.

På de kartor som Nacka kommun skickade in till länsstyrelsen anges hela det instängslade området runt bruket som ”ianspråktaget område”. Detta är inte en korrekt beskrivning. Det är inte bara bruksområdet som är instängslat utan också en stor del av den gamla orörda skogen öster om bruket. Ingenstans i handlingarna till länsstyrelsen framgår det tydligt att den delen är gammal skog med höga naturvärden. Man hänvisar till en rapport från Ekologigruppen, ”Belysning av påverkan på strandskyddet 2006-10-02”. Enligt den finns inga höga naturvärden i detta område. I MKB:n till Tollare strand kan man läsa att ”ytterligare inventeringar har sedan dess utförts i området. Vid dessa inventeringar har det framkommit att området innehåller högre värden än vad som observerats vid inventeringen 2006.” Skogsstyrelsen har också registrerat området som nyckelbiotop.

I samband med naturreservatsutredningen togs det fram en underlagsrapport om rekreationsvärdena i Tollare. På sidan 11 i denna rapport finns en karta över Tollare med natur- och rekreationsvärdena sammanlagda. Den visar tydligt att föreslagen bebyggelse öster om bruket kommer i konflikt med dessa värden. Den värdekärna för rekreation som är identifierad kommer att påverkas kraftigt av bebyggelsen. Vi vill gärna citera texten på sid 11 i ovannämnda rapport:

Sammanfattningsvis kan det konstateras att betydande delar av värdekärnorna, även de som berör båda värdena kommer i konflikt med förslag till bebyggelse.

Detta bör fortsättningsvis beaktas i bl.a. prövningen av upphävande av strandskydd.

Även Ekologigruppens rapporter talar om att planförslaget strider mot strandskyddslagens intentioner när det gäller friluftsliv.

Vi vill också lägga till att drillsnäppa förekommer vid stränderna i detta område. Den är rödlistad i hotkategori 4, nära hotad, även de rödlistade arterna gråtrut och silltrut förekommer i området.

Då området har mycket höga naturvärden med nyckelbiotoper och rödlistade arter i skogen såväl som rödlistade arter knutna direkt till strandmiljön anser vi inte att det finns några skäl för att upphäva strandskyddet i området utom för själva det gamla industriområdet. Behovet av bostäder måste rimligen kunna tillgodoses på någon annan plats där man inte behöver exploatera värdefulla naturområden.

EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet

Huvuddelen av den skog som blir exploaterad är barrnaturskog av typen Västlig taiga, en prioriterad naturtyp i EU:s Art och habitatdirektiv. Habitatdirektivets allmänna syfte är att uppnå och bevara en gynnsam skyddsnivå för vissa arter och naturtyper.  Arealen västlig taiga utanför Natura 2000-områden minskar i Sverige. Genom att exploatera flera hektar barrnaturskog i Tollare försvåras målet att naturtypen västlig taiga ska uppnå en gynnsam bevarandestatus. Detta borde nämnas och diskuteras i planhandlingarna.

I fågeldirektivet trycker man på behovet av att skydda lämpliga livsmiljöer för de fåglar som upptas av direktivet. I artikel 4.4 står det att: Medlemsstaterna skall även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer. I det område som berörs av exploateringen observeras spillkråka regelbundet och spår av tretåig hackspett har setts, båda arterna är upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet.

Spillkråkan kräver stora områden för att kunna häcka. Den är inte sällsynt i Sverige men viktig i ett Europeiskt perspektiv och en s.k. nyckelart i skogen som skapar boplatser åt en mängd andra djurarter och skapar död ved genom att dess boträd så småningom knäcks av vindar och blir till värdefulla högstubbar. Tretåig hackspett  är en mycket krävande art som, framförallt vintertid, kräver stora arealer skog(100 hektar) för sin överlevnad.  Är tillgången på död ved riklig kan den klara sig med några tiotals hektar stora revir för sin häckning.

Observationer av spår av tretåig hackspett är nästan sensationellt så nära en storstad och något som borde undersökas mer noggrant innan vidare planering sker i området.

Naturskyddsföreningen i Nacka anser att planen strider mot EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet.

Planbeskrivningen brister i redovisning av miljökonsekvenser.

Enligt 26 § 5 kap. PBL ska  planbeskrivningen redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen för planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet samt skälen för ett beslut om upphävande av strandskydd.  I Boverkets ”Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1”,  står det om planbeskrivning att den skall ” redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar (konsekvenser) av dess genomförande”.

I planbeskrivningen för Tollarehöjden nämns över huvud taget inga miljökonsekvenser. Skälen för att upphäva strandskydd finns inte heller med i planbeskrivningen, man konstaterar bara att så skett. Någon sammanfattning av naturvärden finns inte med  i planbeskrivningen. Vid läsning av planbeskrivningen får man inte någon som helst uppfattning om att stora naturvärden kommer i konflikt med utbyggnadsplanerna. Under rubriken ”Kulturmiljö och landskapsbild” sägs att ”delar av naturmarken exploateras för hus och vägar”. Det kan knappast anses vara en rimlig redovisning av planförslagets följder.

Konsekvenserna för rekreationsmöjligheterna lyser också helt med sin frånvaro i planbeskrivningen. Under rubriken friytor sägs att: större naturområden för rekreation finns öster om den föreslagna bebyggelsen. Detta är helt missvisande. Det området utgörs till största del av berg och branter och är inte ett lämpligt rekreationsområde(om man inte är bergsklättrare).

I miljöredovisningen sägs att ” Befintliga rekreationsmönster inom området påverkas negativt då områden som utgörs av naturmark tas i anspråk för bebyggelse”, men detta omnämns inte i planbeskrivningen.

Detaljplanen bör upphävas

Ovanstånde är, enligt Naturskyddsföreningen i Nacka, skäl för att upphäva detaljplanen. 

 

Ronny Fors

Ordförande

Naturskyddsförening i Nacka

Den här fina skäggdoppingfamiljen träffade jag på vid Kranglan i Järlasjön i Nacka. Det var efter ett möte mellan styrelserna i Nacka och Stockholmskretsarna(av Naturskyddsföreningen) som några av oss tog en promenad längs med stranden. Jag hade som vanligt utlovat bäver eftersom "den ser man ju alltid vid Kranglan", som jag brukar säga. Eller brukade säga, har varit där två gånger nu utan att få minsta lilla skymt av den! Båda gångerna har Stockholmskretsen varit inblandande...


Men vi såg en del annat trevligt förstås. Inte minst just dessa skäggdoppingar som vi kunde beskåda under en längre tid på bekvämt avstånd, de var ganska nära alltså. Skäggdopping är något av en favorit(jag har nog skrivit så om många andra fåglar också, jag vet), men det är något speciellt med dem. Väldigt vackra är dem, nästan lite förnäma, som om de verkligen vet hur eleganta de är. Stilfullt glider de ner under vattenytan, inget onödigt plaskande som de lite klumpigare dykänderna t.ex. De påminner en del om lommar, också mycket eleganta fåglar, men är inte alls nära släkt med dem. Att lommar och doppingar ytligt liknar varandra, bl.a. med att benen sitter väldigt långt bak på kroppen så att de har svårt att gå på land men simmar desto bättre, är ett exempel på konvergent evolution, alltså att två arter utvecklas i samma ekologiska nisch och därmed får gemensamma kroppsliga drag. Det har länge varit ett mysterium vilka doppingarnas närmaste släktingar är men man tror nu att det är, ja gissa... 


flamingon! Det händer mycket inom forskningen på fåglarnas släktskap och det är därför man inte hittar känner igen sig i den nya upplagan av Fågelguiden! Man vill att fåglarnas släktskap ska återspeglas i indelningen i böckerna och förut visste man ju att lommar och doppingar alltid var först i fågelböckerna o.s.v. Men nu är det bara en fullständig röra! Nåja, tillbaka till skäggdopingen. Som ni ser på bilderna så hade de ganska nykläckta ungar vars randiga huvuden stack fram mellan fjädrarna på föräldrafåglarna. Ungarna får ofta lifta på det sättet innan de blir alltför stora. Till skillnad från t.ex. änder så matas doppingungarna den första tiden.

Skäggdoppingen är den vanligaste av våra doppingar och skiljer sig vad gäller livsmiljö från de andra arterna. Den vill ha stora sjöar, helst över 10 ha, med god tillgång på fisk. Den lever mycket av just fisk vilket de andra doppingarna inte gör utan de lever mer av smådjur istället och undviker ofta fiskrika sjöar. Skäggdoppingen är en verklig karaktärsart för större näringsrika sjöar men finns också i måttligt näringsrika sjöar samt längs med kusten och i skärgårdarna.

Skäggdoppingbeståndet har under senare tid minskat, i Stockholms skärgård har en halvering skett mellan mitten av 1970-talet till början på 2000-talet. Beståndet ökade annars under en stor del av 1900-talet, förmodlingen kopplat till övergödningen av sjöar och Östersjön. Från mitten av 1980-talet har en tillbakagång skett.
I Stockholms skärgård har minskningen framförallt skett i de mellersta delerna av skärgården medan den klarar sig bättre i de norra och sydliga delarna. Det skulle kunna förklaras med störningar från båttrafiken som är mer intensiv i de mellersta delarna av skärgården. 


De äter inte bara fisk som synes! Vi fick syn på en trollslända vid strandkanten och jag hann precis artbestämma den till en guldtrollslända innan den satt mellan näbbhalvorna på en av doppingarna. Det fick min förtjusning för skäggdoppingen att svalna något, jag har av någon anledning lite svårt för djur som tar trollsländor!
De äter också sina egna fjädrar ibland. Förmodligen för att fjädrarna ska klumpa ihop sig med fiskben och annat svårsmält så att de kan stöta upp spybollar precis som t.ex. ugglorna gör.

Vi stog länge och följde skäggdoppingarnas bestyr men ungarna fick vi inte se mycket av, de höll sig mest på föräldrarnas ryggar. Tryggast så förmodligen.

Vi(Nacka Naturskyddsförening) har överklagat detaljplanen för Tollare strand som jag skrivit om här tidigare. Den här gången verkar länsstyrelsen faktiskt visa lite intresse för vår överklagan, de tidigare avslogs utan vidare och med ytterst märkliga argument där man inte ens kunde hänvisa till rätt paragrafer! Nu har länsstyrelsen bett Nacka kommun yttra sig över vår överklagan och vi har fått möjlighet att svara på kommunens yttrande. I stora drag säger Nacka kommun att det inte alls är någon fara för de rödlistade arterna i Tollare utom för tre av dem som de medger kommer att försvinna. Även den gröna sköldmossan, som inte är rödlistad men däremot upptagen i artskyddsförordningen, kommer att försvinna från Tollare men den finns på andra ställen också så det gör liksom inget, tycker Nacka kommun alltså. Om alla skulle resonera sådär skulle vi snart inte ha många arter kvar i det här landet!

Här är vårt yttrande i sin helhet:

Svar på Nacka kommuns yttrande ang överklagande av detaljplan för del av Tollare 1:16, delplan 2, Tollare strand i Boo, Nacka kommun.

Sammanfattning:

• Flera rödlistade arter kommer att försvinna från Tollare samt en art som är upptagen i art- och habitatdirektivet.
• Nacka kommun har inte gett några besked om åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka påverkan på arter upptagna i art- och habitatdirektivet.
• Planen strider mot EU:s art- och habitatdirektiv då en prioriterad naturtyp tas i anspråk(västlig taiga och näringsrik granskog).
• Nacka kommuns antaganden om att de flesta rödlistade arter i Tollare kan överleva är ogrundat. Någon seriös konsekvensanalys av den omfattande exploateringens påverkan på naturmiljön i Tollare har inte gjorts.

Inledning

Naturskyddsföreningen har av Länsstyrelsen givits möjlighet att kommentera Nacka kommuns yttrande angående överklagan av detaljplanen för Tollare strand.

Nacka kommun påstår att de flesta rödlistade arter kommer att finnas kvar i Tollare eftersom de finns utanför exploateringsområdet. Vi undrar vad Nacka kommun har för underlag för detta påstående? Fakta är att flera lokaler för rödlistade arter kommer att försvinna om Tollare exploateras. Detta sägs också i MKB:n för Tollare strand. Vi menar dock att man inte heller i MKB:n tillräckligt noggrant bedömt de kumulativa effekterna av den totala exploateringen i Tollareområdet. Varje detaljplan behandlas var för sig utan att någon som helst koppling till övriga detaljplaner görs.

Detta förfarande har vi kritiserat tidigare utan att få gehör. Även om en lokal för en rödlistad art finns kvar efter exploateringen av Tollare är det inte säkert att arten ifråga kan överleva där då förändringar i omgivningen kan missgynna den. Små förändringar i t.ex. luftfuktighet eller ljusförhållanden kan påverka negativt. Tollareområdet blir efter exploateringen fragmenterat och uppsplittrat, något som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Den omfattande exploateringen av Tollare kommer självklart påverka naturen i Tollare naturreservat med bl.a. ökat slitage. NCC har t.ex. uppgett att de vill att död ved rensas bort från områdena närmst bebyggelsen (remissvar på Tollare naturreservat).

Dessutom är det just de allra värdefullaste skogarna i Tollare som exploateras. Den gamla granskogen med gränsticka och grön sköldmossa, rik på död ved och med både nydöd ved och mycket gamla lågor, öster om Tollarebruket saknar motsvarighet i Tollare i övrigt. Det närmaste man kommer är ett område inom detaljplan Tollarehöjden med gamla granar och rikligt med relativt nyligen döda träd. Men detta område kommer helt att utplånas om den detaljplanen genomförs.

Vi kan inte se att Nacka kommun tagit någon hänsyn till de mycket höga naturvärdena i Tollare. När programmet för Tollare antogs 2006 var inte naturvärdena ordentligt inventerade. Beslut om detaljplaneprogrammet togs innan Pro Naturas naturreservatsinventering och innan Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering gjordes i området. Man frågar sig då hur hänsyn kunnat tagits när inte naturvärdena var kända? Bebyggelsens utbredning och omfattning har inte ändrats i någon betydande del utan det ser i huvudsak ut som det gjorde i programmet. Om de mycket höga naturvärdena hade varit kända under utarbetandet av detaljplaneprogrammet hade verklig hänsyn till naturen kunnat tagits.

Både Skogsstyrelsens inventering och Pro Naturas naturvärdesinventering visar att naturvärdena är koncentrerade till den södra delen av Tollareområdet samt runt Tollare träsk. Just i de områden som föreslås exploateras. En karta över fynd av rödlistade arter samt signalarter i Pro Naturas inventering visar tydligt att de flesta förekomsterna ligger i den södra delen av Tollare.

Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

Nacka kommun hävdar att art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet inte vänder sig till små områden som kommunala detaljplaner och att fortlevnaden av dessa arter ska säkerställas av staten genom bildande av Natura 2000-områden. Vi ifrågasätter detta resonmemang.

På Artdatabankens hemsida kan man läsa följande om art- och habitatdirektivet: Varje medlemsland har skyldighet att se till att alla dessa arter och naturtyper har så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att utbredningsområde, areal, populationsutveckling och andra kvaliteter finns och kan bibehållas.

 

Vidare kan man läsa: Skyddet av dessa områden är en av åtgärderna för att nå målen med direktiven. Sverige har skyldighet att se till att de utpekade arterna och naturtyperna som finns i landet bevaras och att statusen är gynnsam.

Vart sjätte år ska medlemsstaterna rapportera till EU om läget för  de arter och naturtyper som ingår i direktivet. I Rapporten ”Arter och naturtyper i art och habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007” kan man läsa följande: Natura 2000-områdena med dess utpekade arter och naturtyper kan sägas utgöra värdekärnor i ett ekologiskt nätverk över Sverige. Uppföljningen och utvärderingen av tillståndet begränsas dock inte till de utpekade Natura 2000-områdena utan sker för respektive art och naturtyp i hela landet uppdelat på biogeografiska regioner.

Att bilda Natura 2000-områden är alltså ett sätt att uppnå en gynnsam bevarandestatus men inte den enda. I artikel 10 i art- och habitatdirektivet står följande:

I syfte att göra nätet Natura 2000 mer ekologiskt sammanhängande skall medlemsstaterna inom politiken för markanvändning och utveckling, i den mån de anser det nödvändigt, sträva efter att främja skötseln och förvaltningen av de element i naturen som är av avgörande betydelse för vilda djur och växter.

Dessa element är sådana som, till följd av sin lineära eller kontinuerliga struktur (t. ex. floder med sina bankar eller de traditionella systemen för markering av markgränser) eller sin förbindelsefunktion (t. ex. dammar eller små skogar), är väsentliga för vilda arters flyttning, spridning och genetiska utbyte.

Detta innebär alltså att själva naturtypen är skyddsvärd även om den inte ligger inom ett Natura 2000-område. Även i fågeldirektivet trycker man på behovet av att skydda lämpliga livsmiljöer för de fåglar som upptas av direktivet. I artikel 4.4 står det att: Medlemsstaterna skall även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer.

I planområdet för Tollare strand är skogen av typ ”västlig taiga” och ”näringsrik granskog”, den senare i det område där gränstickan växer. I den ovan nämnda rapporten om tillståndet för habitatdirektivets naturtyper och arter kan man läsa följande:

 Det allt intensivare skogsbruket gör att framtidsutsikterna ser mörka ut för några av våra barr- och blandskogar, särskilt för näringsrik granskog och taiga, samt de arter som hör hemma där.

 

Ovanstående gör att exploatering av Tollares naturskogar bryter mot art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet.

När det gäller spillkråka och tretåig hackspett menar kommunen att arterna inte häckar i Tollareområdet och därför behöver ingen hänsyn tas till dessa arter.

När det gäller tretåig hackspett har Ekologigruppen uppgett att de observerat färska spår(hackmärken) av den. Tollare skulle kunna vara ett område för vinterrevir för tretåig hackspett. Att arten inte rapporterats på Artportalen betyder inte att den inte förekommer där. Hur många går i Tollare som både känner igen tretåig hackspett och dessutom rapporterar den på Artportalen? Avsaknad av rapporterar på Artportalen kan inte användas för att avskriva en arts förekomst i ett område.

Kommunen hävdar att spillkråkan förmodligen inte häckar i Tollare och att det inte finns någon häckning rapporterad på Artportalen. Det finns dock rapporter om spelande spillkråkor under våren. Att någon konstaterad häckning inte är rapporterad bevisar ingenting. Det är ett märkligt resonemang att en häckning borde ha uppmärksammats. Man kan inte utgå från att sådant alltid uppmärksammas överallt och dessutom rapporteras på Artportalen.

Kommunen menar att Tollare kan ses som en satellit till Erstavik och att det inte är osannolikt att fåglar därifrån flyger över till Tollare över Lännerstasundet. Det kan säkert vara så att dessa och andra fåglar födosöker i Tollare men häckar i Erstavik. Det betyder inte att Tollare inte saknar betydelse för dessa arter. Födosöksområden eller vinterrevir är lika viktiga som själva häckningsområdena, överlever man inte vintern är det svårt att häcka på våren.

Här skulle vi vilja påpeka att Erstavik må vara ett betydligt större skogsområde än Tollare men att kvaliteten på skogen i Tollare är mycket högre än den generellt är i Erstavik. Nästan all skog i Tollare är registrerad nyckelbiotop eller naturvärde av Skogsstyrelsen. På andra sidan Lännerstasundet i Erstavik håller inte skogen de höga värden som Tollareområdet har.

Rödlistade arter.

Nacka kommun räknar upp samtliga rödlistade arter i Tollare som rapporterats in till Artportalen. Vi finner det märkligt att inga hänvisningar görs till Pro Naturas naturvärdesinventering. Där är den rödlistade reliktbocken omnämnd från flera områden i Tollare, bl.a. inom det nu aktuella planområdet för Tollare strand. Den är dock inte rapporterad på Artportalen varför kommunen missat den i sin sammanställning. Ytterligare en rödlistad art är funnen i Tollare av biolog Bert Viklund i samband med en insektsinventering gjord på uppdrag av Boo Miljö- och Naturvänner. Det gäller glansbaggen Ipidia binotata(NT), som förekom i området söder om Tollare träsk. Denna lokal är nu exploaterad.

Det påpekas att inga hotklassade arter är rapporterade utan samtliga rödlistade arter är klassade som Nära Hotade, hotkategori 4 och underförstått att man då inte behöver ta någon hänsyn till dessa arter. Ett märkligt resonemang som snart skulle göra att alla NT-arter i nästa rödlista skulle kunna klassas som VU(sårbar, hotkategori 3), och kanske då förtjäna lite verklig hänsyn.

Nacka kommun verkar tycka att det går bra att exploatera lokaler för rödlistade arter om det finns andra lokaler för dessa arter. Med ett sådant resonerande kan man ju alltid exploatera lokaler med rödlistade arter för man kan ju alltid hävda att de finns någon annanstans. Vad som inte nämns är att andra lokaler för t.ex. tallticka(och reliktbock) i kommunen också kommer att exploateras.

Även om några lokaler för t.ex. tallticka och reliktbock finns kvar i Tollare efter exploateringen så har man ytterligare minskat arternas redan bräckliga populationer och minskat möjligheterna för deras långsiktiga överlevnad.

När det gäller Mårtens holme och de rödlistade fågelarter som häckar där är det bra att kommunen överväger någon form av skydd under häckningstid men vi vill, som vi tidigare sagt, inte att någon bro dit byggs för att skona den opåverkade miljön där.

Även om det ligger utanför planområdet för Tollare strand vill vi påpeka att även Tollareängen till stor del kommer att bebyggas och framtiden för ädelguldbagge och sexfläckig bastardsvärmare är tveksam i området.

Nacka kommuns yttrande.

Länsstyrelsen har begärt att Nacka kommun ska yttra sig och ”särskilt beskriva förekomsten av djur och växtarter inom art- och habitatdirektivet och artskyddsförordningen samt exploateringens konsekvenser för dessa och vilka åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverkar påverkan på dessa djur- och växtarter.”

Vi kan inte se att Nacka kommun svarar på Länsstyrelsens fråga. Några kompensationsåtgärder omnämns knappt i planhandlingarna annat än att man eventuellt ska lägga ut död ved i naturreservatet. Självklart en åtgärd som gynnar många arter men knappast tallticka och reliktbock som behöver gamla levande träd för sin överlevnad. Vad vi kan förstå behövs dispens från artskyddsförordningen vid ingrepp i en lokal med grön sköldmossa(vilket vi tagit upp i vårt överklagande), något Nacka kommun inte verkar ta hänsyn till. Inställningen verkar vara att dessa arter har andra förekomster så då spelar det ingen roll att Tollare exploateras.

Nacka kommun upprepar återigen att tillgängligheten ökar med planförslaget. Vi menar att tillgängligheten till natur- och rekreationsområden i södra Boo klart försämras om Tollare exploateras enligt förslaget. Något vi tagit upp i våra remissvar samt i överklagandet.

Kommunen talar vidare också om angelägenheten om Nackas och Stockholms bostadsförsörjningsbehov. Vi är givetvis också medvetna om att Stockholmsregionen växer, men innebär det att Nacka kommun måste bebygga de mest värdefulla områdena i Tollare? Vi har faktiskt möjlighet att styra var vi bygger bostäder, däremot kan vi inte flytta på nyckelbiotoper eller rödlistade arter. De finns på en plats av en anledning, t.ex. som i Tollare för att skogen har varit så gott som opåverkad av modernt skogsbruk. Ett område med så höga naturvärden, dessutom det enda större grönområde för närmare 10.000 invånare i sydöstra Boo, borde bevaras i sin helhet.

 

Ronny Fors

Ordförande Naturskyddsföreningen i Nacka

            
Klockan är strax före 5 på morgonen och Söderbysjön ligger spegelblank. 

   
Det verkligen gnistrar om det daggvåta gräset.

   
Morgondimmorna börjar lätta. Här simmade bävern förbi, de har en hydda i närheten, men fick inga bilder på den tyvärr.

                            
Skäggdoppingarna vaknar.

   
Doppingungarna åker gärna på föräldrarnas rygg. Visst är skäggdoppingen en av våra vackraste fåglar?

                                  
En spindel väntar på frukosten.


                           
Solen har kommit upp en bit och insekterna har vaknat till.

   
Här är ett av de nyvakna krypen. En Ichneumonid av något slag tror jag. Ichneumonidae, eller brokparasitsteklar, är en stor grupp inom parastisteklarna med ca 3000 arter i Sverige. De brukar vara väldigt livliga och rörliga och smått omöjliga att få på bild men nu gick det ju bra.

                     
Det är mycket fågelungar ute i markerna nu och fågelföräldrarna har bråda dagar. Träffade på en talgoxefamilj med två stressade föräldrar som for som skottspolar för att hinna med att mata sina hungriga ungar. Något lungnare var faktiskt bofinkfamiljen, där en unge ställde upp på att fotograferas, men skenet bedrog kanske.

                   
Avslutar med några bilder på några flitiga pollinerare. När morgonen övergick till förmiddag var humlor, getingar och blomflugor i full gång bland hundkäxen. Blomflugan är en fönsterblomfluga, en stor art med ett brett vitt band på bakkroppen. Vågar inte säga vilken humla det är, ska försöka lära mig lite humlearter, det är ju en ganska liten insektsgrupp ändå.

Tog en liten promenad till Söderbysjön(Nackareservatet) häromkvällen. Koltrastar och rödhakar sjöng flitigt i skogen och även en del lövsångare stämde in i kören. Medan jag stod och lyssnade så flög något på mig, eller snarare ramlade ner på mig, studsade på bröstet och föll pladask på marken. Kollade efter och såg två svartgulrandiga insekter som parade sig. Säkert svårt att flyga och kunna styra som man vill då. Getingar var min första tanke, hade som tur var kameran framme och han ta en bild.
                  
Inte var det getingar, det var istället någon slags blomfluga. De ser ut som getingar för att luras att de är farliga och kan stickas och jag gick på det. Ett tag i allafall. Man ser att det inte är getingar bl.a. på de stora flugögonen och de korta antennerna.

                 
Här är en annan fluga, vet inte vad för slags fluga, någon blomsterfluga kanske(blomsterflugor är något annat än blomflugor). Det finns många olika slags flugor och jag har inte den bästa kollen kan jag säga.

                  
Det här kan jag säga var det är i allafall, de långa trådformiga antennerna, vingformen och små sporrar på benen avslöjar att det är två nattsländor. De svärmade vid stranden tillsammans med diverse andra insekter som dansflugor och andra för mig okända sorter. Det är nattsländans larver som brukar kallas för husmaskar. De lever i vatten och klär in sig med små stenar, gruskorn, växtdelar och annat material som de hittar för att skydda sig.

      
Här glider en av Söderbysjöns skäggdoppingar fram över den spegelblanka vattenytan, en stilla kväll var det som ni ser. Fisktärnan satt i kvällsolen och njöt av den fina kvällen. Båda arterna trivs bra i Söderbysjöns fiskrika vatten. 

                  
Svaveltickans gula fruktkroppar har redan börjat komma fram, här i en hålek. Färska svaveltickor är verkligen vackra. Det är en verklig nyckelart eftersom det är en av de första vednedbrytarna på ek och skapar hål- och mulmekar. Svaveltickan banar väg för hundratals andra arter, från små vedinseker till kattugglor och skogsduvor som bor i de håligheter svaveltickan ger upphov till. 
                         
Hittade även talltickor på ett ställe där jag inte sett den tidigare, men den är ju ganska vanlig här i Stockholmstrakten trots att den numera återfinns på den svenska rödlistan. Att den hamnat där är verkligen ett underbetyg till den svenska skogspolitiken och skogsnäringen.

Avslsutar med några bilder från Söderbysjön och "vildmarkslandskapet" där. Visst är det svårt att tro att det bara ligger ca 7-8 km från Sergels torg och knappt en km från Stockholms södra förorter?